10 februari 2026

STORBANK: Så mycket höjs räntan

2023 08 16

Det kommer att bli värre innan det blir bättre.

Så lyder prognosen för Sveriges bolånetagare, enligt storbanken SBAB.

Och nu måste särskilt räntekänsliga hushåll se upp.

Förmodade sista höjningen

I september förväntar sig SBAB att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenhter.

En höjning som slår mot tremånadersräntan som då kommer att toppa på omkring fem procent.

Men det lär också bli sista höjningen, enligt bankens nya boränterapport.

– Under sommarmånaderna har inflationen däremot stått och stampat lite. Vi tror därför att Riksbanken gör slag i saken och höjer styrräntan med 0,25 procentenheter i september vilket vi också bedömer blir den sista höjningen, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett pressmeddelande.

– Vi tror att Riksbanken sedan sänker räntan igen i april nästa år.

Sämst i EU

Om Riksbanken istället fortsätter att höja räntan, trots att inflationen står och stampar, kommer det enligt SBAB att göra “mer skada än nytta”.

Man menar att svensk ekonomi i närtid kommer att utvecklas mest negativt i hela EU, och att den fulla effekten av räntehöjningar uteblivit.

– Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar efter september. Det kan däremot vara motiverat att vänta lite längre med en sänkning än vad vi tidigare bedömde, säger Robert Boije.

Då sjunker räntan igen

I slutet av nästa år kan sedan låntagare se fram emot att bolåneräntan sjunker från fem procent till fyra procent.

- Även om det alltjämt råder stor osäkerhet om utvecklingen, menar chefsekonomen.

Vilken typ av bolåneränta, och vilken bindningstid, låntagare väljer just nu saknar dock större betydelse.

Åtminstone om man ser till den förväntade räntekostnaden.

– Bedömt utifrån vår prognos över räntan för olika bindningstider förefaller det just nu vara i princip jämnt skägg mellan att välja rörlig ränta och ett års bindningstid. Det kan vara värt att tänka på för de bolånetagare som är mest räntekänsliga, säger Robert Boije.

LÄS MER: Swedbank: så mycket behöver du spara

LÄS MER: Uppgifter: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: T. Barbuiya

Text: Redaktionen


12 mars 26

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen


13 mars 2026

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 14

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen