Storbanken oroad – “De lånar inga pengar”

2025 01 30

Svenskarna lånar inga pengar.

Det menar storbanken SEB:s vd Johan Torgeby.

Han menar att det krävs mer för att få fart på svensk ekonomi och få folk att börja låna pengar igen.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Lånar inte pengar”

På onsdagsmorgonen gav Riksbanken besked om att styrräntan sänks på nytt - den här gången med 0,25 procentenheter.

Torgeby anser att mer måste göras - och han märker på låneaktiviteten att intresset för att låna pengar är lågt just nu.

– Vi har 13 procent av hushållen i Sverige inom bolån och över 30 procent av företagen, men de lånar inga pengar, säger han till SvD.

“Står still”

Konjunkturen inrikes har varit svag under en tid, i synnerhet om man jämför med USA där den ekonomiska aktiviteten är fortsatt hög trots de globala utmaningarna.

– Det står faktiskt still, det är ingen tillväxt alls, fortsätter Torgeby.

Sänkte räntan

I morse gav Riksbanken besked om att räntan sänks med 0,25 procentenheter till 2,25 procent.

Riksbanken framhåller att inflationstrycket bedöms vara förenligt med en inflation kring 2 procent och att konjunkturen samtidigt är svag, även om det finns tecken på en vändning.

– Direktionen har beslutat att sänka styrräntan från 2,5 till 2,25 procent. Prognosen för styrräntan från december bedöms i allt väsentligt stå sig, men direktionen har beredskap att agera om inflations- och konjunkturutsikterna förändras.

“Finns utmaningar”

Från flera håll i näringslivet ropas det efter mer tydlighet och fler sänkningar.

Riksbanken understryker dock att det alltjämt finns utmaningar att ta hänsyn till.

– Det finns flera faktorer som kan påverka den ekonomiska utvecklingen och därmed även styrräntan framöver, meddelar myndigheten.

– Osäkerheten är särskilt stor kring utvecklingen i omvärlden, bland annat när det gäller den ekonomiska politiken i USA och Europa och den geopolitiska oron. Det finns även risker kopplade till återhämtningen i svensk ekonomi och kronans växelkurs.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen