Storbanken SEB vädjar till barnfamiljer

2023 09 14

Tidigare i veckan flaggade Swedbank för att nödvändiga kostnader för exempelvis ensamma föräldrar har ökat med över 700 kronor i månaden.

I hela landet har en tredjedel av hushållen dessutom behövt ta pengar från sparkonton för att klara av att betala räkningar.

Banken flaggade även för att 1 januari 2024 kan markera starten på en tuffare period – då det temporära tillägget i bostadsbidraget till familjer löper ut enligt de besked som getts.

SEB: Det här blir viktigt

Nu går ytterligare en storbank ut och tydliggör läget för Sveriges barnfamiljer.

Den här gången är det SEB som har undersökt föräldrars förmåga att spara till sin barn.

Enligt banken görs detta av nio av tio föräldrar och det genomsnittliga sparandet ligger på 700 kronor i månaden – samma summa som Swedbank visade att nödvändiga kostnader ökat med.

Att så många sparar är goda nyheter, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Det betyder att fler kan få ett startkapital lagom till när de tar klivet ut i vuxenlivet, säger han i ett pressmeddelande från banken.

Två konkreta uppmaningar

SEB och Américo Fernández lyfter dock två punkter som föräldrar uppmanas att tänka på i sparandet:

– Föräldrar bör dock i högre utsträckning se över hur man väljer att placera pengarna då allt för många väljer kontosparande vilket begränsar avkastningsmöjligheterna något. 

– Dessutom bör fler fundera över varför sparandet skiljer sig mellan barnen och eftersträva att fördela sparandet jämnare för att inte riskera att förstärka den privatekonomiska ojämlikhet som redan finns i samhället.

"Viktigare än barnsparandet"

Ytterligare en sak är i princip lika viktigt som barnsparandet, enligt privatekonomen.

Det gäller fickpengar i form av vecko- eller månadspeng – som fås av 68 procent av barnen i de undersökta hushållen.

I snitt får barnen 539 kronor i månaden – en summa som ökar i takt med att barnen blir äldre.

– Vecko- och månadspeng är nästan viktigare än barnsparande. Det är ett ypperligt tillfälle för föräldrar att prata privatekonomi med sina barn i en tidig ålder, säger Américo Fernández.

– Det skapar goda möjligheter för fler barn att få en ökad medvetenhet om pengars värde och samtidigt en god övning att försöka hålla en budget.

LÄS MER: Swedbank: så här mycket behöver du spara

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen