Storbanken SEB vädjar till barnfamiljer

2023 09 14

Tidigare i veckan flaggade Swedbank för att nödvändiga kostnader för exempelvis ensamma föräldrar har ökat med över 700 kronor i månaden.

I hela landet har en tredjedel av hushållen dessutom behövt ta pengar från sparkonton för att klara av att betala räkningar.

Banken flaggade även för att 1 januari 2024 kan markera starten på en tuffare period – då det temporära tillägget i bostadsbidraget till familjer löper ut enligt de besked som getts.

SEB: Det här blir viktigt

Nu går ytterligare en storbank ut och tydliggör läget för Sveriges barnfamiljer.

Den här gången är det SEB som har undersökt föräldrars förmåga att spara till sin barn.

Enligt banken görs detta av nio av tio föräldrar och det genomsnittliga sparandet ligger på 700 kronor i månaden – samma summa som Swedbank visade att nödvändiga kostnader ökat med.

Att så många sparar är goda nyheter, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Det betyder att fler kan få ett startkapital lagom till när de tar klivet ut i vuxenlivet, säger han i ett pressmeddelande från banken.

Två konkreta uppmaningar

SEB och Américo Fernández lyfter dock två punkter som föräldrar uppmanas att tänka på i sparandet:

– Föräldrar bör dock i högre utsträckning se över hur man väljer att placera pengarna då allt för många väljer kontosparande vilket begränsar avkastningsmöjligheterna något. 

– Dessutom bör fler fundera över varför sparandet skiljer sig mellan barnen och eftersträva att fördela sparandet jämnare för att inte riskera att förstärka den privatekonomiska ojämlikhet som redan finns i samhället.

"Viktigare än barnsparandet"

Ytterligare en sak är i princip lika viktigt som barnsparandet, enligt privatekonomen.

Det gäller fickpengar i form av vecko- eller månadspeng – som fås av 68 procent av barnen i de undersökta hushållen.

I snitt får barnen 539 kronor i månaden – en summa som ökar i takt med att barnen blir äldre.

– Vecko- och månadspeng är nästan viktigare än barnsparande. Det är ett ypperligt tillfälle för föräldrar att prata privatekonomi med sina barn i en tidig ålder, säger Américo Fernández.

– Det skapar goda möjligheter för fler barn att få en ökad medvetenhet om pengars värde och samtidigt en god övning att försöka hålla en budget.

LÄS MER: Swedbank: så här mycket behöver du spara

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen