Storbanken SEB vädjar till barnfamiljer

2023 09 14

Tidigare i veckan flaggade Swedbank för att nödvändiga kostnader för exempelvis ensamma föräldrar har ökat med över 700 kronor i månaden.

I hela landet har en tredjedel av hushållen dessutom behövt ta pengar från sparkonton för att klara av att betala räkningar.

Banken flaggade även för att 1 januari 2024 kan markera starten på en tuffare period – då det temporära tillägget i bostadsbidraget till familjer löper ut enligt de besked som getts.

SEB: Det här blir viktigt

Nu går ytterligare en storbank ut och tydliggör läget för Sveriges barnfamiljer.

Den här gången är det SEB som har undersökt föräldrars förmåga att spara till sin barn.

Enligt banken görs detta av nio av tio föräldrar och det genomsnittliga sparandet ligger på 700 kronor i månaden – samma summa som Swedbank visade att nödvändiga kostnader ökat med.

Att så många sparar är goda nyheter, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Det betyder att fler kan få ett startkapital lagom till när de tar klivet ut i vuxenlivet, säger han i ett pressmeddelande från banken.

Två konkreta uppmaningar

SEB och Américo Fernández lyfter dock två punkter som föräldrar uppmanas att tänka på i sparandet:

– Föräldrar bör dock i högre utsträckning se över hur man väljer att placera pengarna då allt för många väljer kontosparande vilket begränsar avkastningsmöjligheterna något. 

– Dessutom bör fler fundera över varför sparandet skiljer sig mellan barnen och eftersträva att fördela sparandet jämnare för att inte riskera att förstärka den privatekonomiska ojämlikhet som redan finns i samhället.

"Viktigare än barnsparandet"

Ytterligare en sak är i princip lika viktigt som barnsparandet, enligt privatekonomen.

Det gäller fickpengar i form av vecko- eller månadspeng – som fås av 68 procent av barnen i de undersökta hushållen.

I snitt får barnen 539 kronor i månaden – en summa som ökar i takt med att barnen blir äldre.

– Vecko- och månadspeng är nästan viktigare än barnsparande. Det är ett ypperligt tillfälle för föräldrar att prata privatekonomi med sina barn i en tidig ålder, säger Américo Fernández.

– Det skapar goda möjligheter för fler barn att få en ökad medvetenhet om pengars värde och samtidigt en god övning att försöka hålla en budget.

LÄS MER: Swedbank: så här mycket behöver du spara

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen