Storbanken SEB vädjar till barnfamiljer

2023 09 14

Tidigare i veckan flaggade Swedbank för att nödvändiga kostnader för exempelvis ensamma föräldrar har ökat med över 700 kronor i månaden.

I hela landet har en tredjedel av hushållen dessutom behövt ta pengar från sparkonton för att klara av att betala räkningar.

Banken flaggade även för att 1 januari 2024 kan markera starten på en tuffare period – då det temporära tillägget i bostadsbidraget till familjer löper ut enligt de besked som getts.

SEB: Det här blir viktigt

Nu går ytterligare en storbank ut och tydliggör läget för Sveriges barnfamiljer.

Den här gången är det SEB som har undersökt föräldrars förmåga att spara till sin barn.

Enligt banken görs detta av nio av tio föräldrar och det genomsnittliga sparandet ligger på 700 kronor i månaden – samma summa som Swedbank visade att nödvändiga kostnader ökat med.

Att så många sparar är goda nyheter, enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández.

– Det betyder att fler kan få ett startkapital lagom till när de tar klivet ut i vuxenlivet, säger han i ett pressmeddelande från banken.

Två konkreta uppmaningar

SEB och Américo Fernández lyfter dock två punkter som föräldrar uppmanas att tänka på i sparandet:

– Föräldrar bör dock i högre utsträckning se över hur man väljer att placera pengarna då allt för många väljer kontosparande vilket begränsar avkastningsmöjligheterna något. 

– Dessutom bör fler fundera över varför sparandet skiljer sig mellan barnen och eftersträva att fördela sparandet jämnare för att inte riskera att förstärka den privatekonomiska ojämlikhet som redan finns i samhället.

"Viktigare än barnsparandet"

Ytterligare en sak är i princip lika viktigt som barnsparandet, enligt privatekonomen.

Det gäller fickpengar i form av vecko- eller månadspeng – som fås av 68 procent av barnen i de undersökta hushållen.

I snitt får barnen 539 kronor i månaden – en summa som ökar i takt med att barnen blir äldre.

– Vecko- och månadspeng är nästan viktigare än barnsparande. Det är ett ypperligt tillfälle för föräldrar att prata privatekonomi med sina barn i en tidig ålder, säger Américo Fernández.

– Det skapar goda möjligheter för fler barn att få en ökad medvetenhet om pengars värde och samtidigt en god övning att försöka hålla en budget.

LÄS MER: Swedbank: så här mycket behöver du spara

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen