STORBANKENS BESKED: Då sänks räntan

2023 05 24

Svenska folket bör stålsätta sig för ytterligare ett tufft år.

Det varnar Handelsbanken för i sin nya konjunkturrapport.

Banken räknar med att många centralbanker fortsätter höja räntorna ytterligare i år.

– Den globala inflationen är seglivad samtidigt som det råder en fortsatt betydande osäkerhet kring det geopolitiska läget till följd av Rysslands krig mot Ukraina, står det i analysen.

Handelsbanken förutspår en långsam nedgång av inflationen.  

Den som hoppas på att Riksbanken kommer att sänka räntan i närtid kommer att bli besviken.

Riksbankens första räntesänkning kan komma om ungefär ett år, enligt Handelsbankens analys.

– Vi räknar med en sista höjning i juni till 3,75 procent, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Återhämtningen dröjer

En hög inflation och snabbt stigande räntor har urholkat de svenska hushållens köpkraft.

– Reallönerna fortsätter pressas av hög inflation samtidigt som Riksbankens räntehöjningar driver upp boräntorna i en snabb takt de kommande månaderna. Överskottet i budgeten efter normala levnadskostnader har mer än halverats för många hushåll, framhåller Handelsbankens sin analys.

Det ekonomiska läget slår hårt mot svenska familjer. Enligt Handelsbankens beräkningar sparar en svensk familj 108 000 kronor mindre per år.

– Efter normala levnadskostnader har en familj enligt vårt räkneexempel kvar 9 000 kronor mindre per månad. Det betyder alltså mindre pengar till sparande och konsumtion, förklarar Christina Nyman.

Då vänder det

Men det kommer att bli bättre.

Om drygt ett år förväntas lågkonjunkturen vända, enligt Handelsbanken.

– Först under andra halvan av 2024 börjar konjunkturen att förbättras i takt med att hushållens reala disponibla inkomst åter stiger. Efter det senaste årets höga företagsvinster väntas vinstmarginalerna pressas av att bland annat arbetsgivarna släpper igenom lite högre löneökningar än normalt även efter detta tvååriga avtal, skriver banken.

Men reallönerna väntas fortfarande släpa efter.

– Framöver räknar vi med att reallönen kommer återhämta sig, men endast långsamt och inte till fullo, säger Christina Nyman.

Foto: Svenska Handelsbanken

Text: Redaktionen

Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen

Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen