Storbritannien har gått till attack

2025 04 30

De senaste månaderna har amerikanska styrkor bombat huthiernas anläggningar vid upprepade tillfällen.

Nu har USA fått stöd av Storbritannien.

Brittiska RAF Typhoons har utfört flyganfall mot flera byggnader, cirka 24 kilometer söder om Jemens huvudstad Sana'a.

Enligt det brittiska försvarsdepartementet använder huthierna byggnaderna som fabriker för att tillverka drönare som har använts i attacker mot fartyg i Röda havet och Adenviken.

– Det är den första militära aktionen som godkänts av Labourregeringen och det första brittiska deltagandet i amerikanernas aggressiva bombkampanj mot gruppen, rapporterar The Guardian.

”Riskerar brittiska familjers ekonomi”

Storbritanniens försvarsminister Josh Helaey bekräftar uppgifterna.

– Attacken genomfördes som ett svar på det ihållande hot som huthierna utgör mot den fria sjöfarten, skriver han i ett inlägg på sociala medier.

Den Iranstödda gruppen har attackerat handelsfartyg och västerländska krigsfartyg, vilket har lett till en kraftig minskning av handelsflödet i Röda havet.

– En minskning med 55 procent av sjöfarten genom Röda havet har redan kostat miljarder, vilket underblåser regional instabilitet och riskerar brittiska familjers ekonomiska trygghet, framhåller Helaey.

Civila dödsoffer

USA:s bombkampanj i Jemen har också drabbat den civila befolkningen.

I april uppges ett hundratals civila ha dödats i olika attacker.

 Ett decennium av våld har krossat Jemens redan svaga ekonomi och satt miljontals människor i nöd. Av landets 35 miljoner invånare befinner sig 19 miljoner i nöd, rapporterar Unicef.

Siddiq Khan, vid hjälporganisationen Islamic Relief, befarar att situationen har förvärrats ytterligare av USA:s bombningar och landets beslut att strypa biståndet till landet.

– Jag tror att Jemen närmar sig en verklig katastrof, har han sagt till The Guardian. 

Foto: Military Material

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen