Storbritannien har gått till attack

2025 04 30

De senaste månaderna har amerikanska styrkor bombat huthiernas anläggningar vid upprepade tillfällen.

Nu har USA fått stöd av Storbritannien.

Brittiska RAF Typhoons har utfört flyganfall mot flera byggnader, cirka 24 kilometer söder om Jemens huvudstad Sana'a.

Enligt det brittiska försvarsdepartementet använder huthierna byggnaderna som fabriker för att tillverka drönare som har använts i attacker mot fartyg i Röda havet och Adenviken.

– Det är den första militära aktionen som godkänts av Labourregeringen och det första brittiska deltagandet i amerikanernas aggressiva bombkampanj mot gruppen, rapporterar The Guardian.

”Riskerar brittiska familjers ekonomi”

Storbritanniens försvarsminister Josh Helaey bekräftar uppgifterna.

– Attacken genomfördes som ett svar på det ihållande hot som huthierna utgör mot den fria sjöfarten, skriver han i ett inlägg på sociala medier.

Den Iranstödda gruppen har attackerat handelsfartyg och västerländska krigsfartyg, vilket har lett till en kraftig minskning av handelsflödet i Röda havet.

– En minskning med 55 procent av sjöfarten genom Röda havet har redan kostat miljarder, vilket underblåser regional instabilitet och riskerar brittiska familjers ekonomiska trygghet, framhåller Helaey.

Civila dödsoffer

USA:s bombkampanj i Jemen har också drabbat den civila befolkningen.

I april uppges ett hundratals civila ha dödats i olika attacker.

 Ett decennium av våld har krossat Jemens redan svaga ekonomi och satt miljontals människor i nöd. Av landets 35 miljoner invånare befinner sig 19 miljoner i nöd, rapporterar Unicef.

Siddiq Khan, vid hjälporganisationen Islamic Relief, befarar att situationen har förvärrats ytterligare av USA:s bombningar och landets beslut att strypa biståndet till landet.

– Jag tror att Jemen närmar sig en verklig katastrof, har han sagt till The Guardian. 

Foto: Military Material

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen