Storfavorit till att ta över efter Löfven

2021 05 29

Finansminister Magdalena Andersson (S) är favorit till att ta över som Socialdemokraternas nästa partiledare och därmed även potentiellt som Sveriges nästa statsminister.

Hon är såväl S-väljarnas favorit som svenska folkets favorit när det gäller frågan vem som ska ta över som nästa partiledare i Socialdemokraterna den dag Stefan Löfven, som fyller 65 år nästa år, lämnar sin post. 35 % av S-väljarna vill ha henne respektive 20 % av alla väljare enligt en ny mätning av Demoskop.

På silverplats återfinns socialminister Lena Hallengren vars popularitet ökat kraftigt i mätningarna under pandemin där hon haft en central roll. Därefter följer inrikesminister Mikael Damberg. Så här ser Demoskops resultat ut och först ses vem S-väljarna har som favorit och inom parentes vem svenska folket som helhet har som favorit när det gäller S nästa partiledare:

Finansminister Magdalena Andersson, 35 % (20 %)

Socialminister Lena Hallengren, 16 % (11 %)

Inrikesminister Mikael Damberg, 9 % (12 %)

Energiminister Anders Ygeman, 9 % (6 %)

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, 5 % (3 %)

Näringsminister Ibrahim Baylan, 1 % (1 %)

Mätningen genomfördes i maj månad.

ANALYS

Att man kan jobba allt längre upp åldrarna i storpolitiken har blivit något av en internationell trend med USA:s Joe Biden och Donald Trump som modeller. Och det finns all anledning att uppskatta erfarenhet betydligt mer än vad man gör i dag i samhället och slutsatsen blir därmed att Stefan Löfven kan stanna kvar som partiledare och statsminister många år till om han vill.

Men det är ju också möjligt att han själv vill få lugnare dagar framöver. Ett stalltips är att S byter partiledare 2023 eller 2024 alldeles oavsett hur det går i valet. Magdalena Andersson är storfavorit men det är högst oklart om hon själv vill bli partiledare. Lena Hallengrens höga placering innebär att två kvinnor toppar listan vilket närmast är unikt och Magdalena Andersson skulle kunna bli Sveriges första kvinnliga statsminister.

Men givetvis kan det även bli så att M-KD-SD-L-sidan vinner nästa val och då blir det ingen S-statsminister alls. Listan ovan avser dock inte statsminister utan partiledare i Socialdemokraterna.

[yop_poll id="122"]

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen