Storfavorit till att ta över efter Löfven

2021 05 29

Finansminister Magdalena Andersson (S) är favorit till att ta över som Socialdemokraternas nästa partiledare och därmed även potentiellt som Sveriges nästa statsminister.

Hon är såväl S-väljarnas favorit som svenska folkets favorit när det gäller frågan vem som ska ta över som nästa partiledare i Socialdemokraterna den dag Stefan Löfven, som fyller 65 år nästa år, lämnar sin post. 35 % av S-väljarna vill ha henne respektive 20 % av alla väljare enligt en ny mätning av Demoskop.

På silverplats återfinns socialminister Lena Hallengren vars popularitet ökat kraftigt i mätningarna under pandemin där hon haft en central roll. Därefter följer inrikesminister Mikael Damberg. Så här ser Demoskops resultat ut och först ses vem S-väljarna har som favorit och inom parentes vem svenska folket som helhet har som favorit när det gäller S nästa partiledare:

Finansminister Magdalena Andersson, 35 % (20 %)

Socialminister Lena Hallengren, 16 % (11 %)

Inrikesminister Mikael Damberg, 9 % (12 %)

Energiminister Anders Ygeman, 9 % (6 %)

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, 5 % (3 %)

Näringsminister Ibrahim Baylan, 1 % (1 %)

Mätningen genomfördes i maj månad.

ANALYS

Att man kan jobba allt längre upp åldrarna i storpolitiken har blivit något av en internationell trend med USA:s Joe Biden och Donald Trump som modeller. Och det finns all anledning att uppskatta erfarenhet betydligt mer än vad man gör i dag i samhället och slutsatsen blir därmed att Stefan Löfven kan stanna kvar som partiledare och statsminister många år till om han vill.

Men det är ju också möjligt att han själv vill få lugnare dagar framöver. Ett stalltips är att S byter partiledare 2023 eller 2024 alldeles oavsett hur det går i valet. Magdalena Andersson är storfavorit men det är högst oklart om hon själv vill bli partiledare. Lena Hallengrens höga placering innebär att två kvinnor toppar listan vilket närmast är unikt och Magdalena Andersson skulle kunna bli Sveriges första kvinnliga statsminister.

Men givetvis kan det även bli så att M-KD-SD-L-sidan vinner nästa val och då blir det ingen S-statsminister alls. Listan ovan avser dock inte statsminister utan partiledare i Socialdemokraterna.

[yop_poll id="122"]

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen