Storfavorit till att ta över efter Löfven

2021 05 29

Finansminister Magdalena Andersson (S) är favorit till att ta över som Socialdemokraternas nästa partiledare och därmed även potentiellt som Sveriges nästa statsminister.

Hon är såväl S-väljarnas favorit som svenska folkets favorit när det gäller frågan vem som ska ta över som nästa partiledare i Socialdemokraterna den dag Stefan Löfven, som fyller 65 år nästa år, lämnar sin post. 35 % av S-väljarna vill ha henne respektive 20 % av alla väljare enligt en ny mätning av Demoskop.

På silverplats återfinns socialminister Lena Hallengren vars popularitet ökat kraftigt i mätningarna under pandemin där hon haft en central roll. Därefter följer inrikesminister Mikael Damberg. Så här ser Demoskops resultat ut och först ses vem S-väljarna har som favorit och inom parentes vem svenska folket som helhet har som favorit när det gäller S nästa partiledare:

🔴 Finansminister Magdalena Andersson, 35 % (20 %)

🔴 Socialminister Lena Hallengren, 16 % (11 %)

🔴 Inrikesminister Mikael Damberg, 9 % (12 %)

🔴 Energiminister Anders Ygeman, 9 % (6 %)

🔴 Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, 5 % (3 %)

🔴 Näringsminister Ibrahim Baylan, 1 % (1 %)

Mätningen genomfördes i maj månad.

ANALYS

Att man kan jobba allt längre upp åldrarna i storpolitiken har blivit något av en internationell trend med USA:s Joe Biden och Donald Trump som modeller. Och det finns all anledning att uppskatta erfarenhet betydligt mer än vad man gör i dag i samhället och slutsatsen blir därmed att Stefan Löfven kan stanna kvar som partiledare och statsminister många år till om han vill.

Men det är ju också möjligt att han själv vill få lugnare dagar framöver. Ett stalltips är att S byter partiledare 2023 eller 2024 alldeles oavsett hur det går i valet. Magdalena Andersson är storfavorit men det är högst oklart om hon själv vill bli partiledare. Lena Hallengrens höga placering innebär att två kvinnor toppar listan vilket närmast är unikt och Magdalena Andersson skulle kunna bli Sveriges första kvinnliga statsminister.

Men givetvis kan det även bli så att M-KD-SD-L-sidan vinner nästa val och då blir det ingen S-statsminister alls. Listan ovan avser dock inte statsminister utan partiledare i Socialdemokraterna.

[yop_poll id="122"]

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen