S-regeringen storsatsar på sjukvården

2022 01 30

Sverige behöver fler vårdplatser, fler sjuksköterskor och en starkare sjukvård.

Det framhåller socialminister Lena Hallengren (S) som i dag presenterar en storsatsning från S-regeringen på svensk sjukvård.

Kortare köer

– 11 miljarder till vården för mer personal, bättre arbetsvillkor och kortare köer. Svensk sjukvård behöver en större kostym. Det gäller både våra vårdcentraler och våra sjukhus, anser Lena Hallengren (S).

Fyra fokusområden

S-regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att satsa på flera särskilda fokusområden.

◾God och nära vård – en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav

◾Ökad tillgänglighet

◾Sammanhållen jämlik och säker vård

◾Personcentrerad, tillgänglig och jämlik sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.

Fler vårdplatser

– Vi behöver fler vårdplatser och en mer utbyggd primärvård. Regeringen avsätter cirka 11 miljarder kronor för att stärka vården 2022. Pengarna avsätts till fyra överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Satsningen är i enlighet med den beslutade statsbudgeten för 2022, framför Lena Hallengren (S).

Satsning på personalen

– Viktiga fokus i satsningen är att stärka tillgången på personal med rätt kompetens, att förbättra arbetsmiljön i vården och att korta väntetider och köer.  Mer personal, inte minst sjuksköterskor, är en förutsättning för att få fram fler vårdplatser, poängterar socialministern.

Fler praktikplatser

– En nyhet i överenskommelserna är därför att 250 miljoner kronor satsas på fler praktikplatser, VFU-platser, i vården för sjuksköterskestudenter. I dag är bristen på praktikplatser en av de största flaskhalsarna för att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor. Därför har satsningen stor betydelse, betonar Lena Hallengren (S) på sin Facebooksida.

Stor valfråga

Socialdemokraterna har understrukit att man vill satsa på sjukvården som även väntas bli en stor valfråga. Och Lena Hallengren (S) är mycket glad över satsningen.

– För mig som socialdemokratisk socialminister är det otroligt viktigt att vi har en stark hälso- och sjukvård, framhåller hon.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen