S-regeringen storsatsar på sjukvården

2022 01 30

Sverige behöver fler vårdplatser, fler sjuksköterskor och en starkare sjukvård.

Det framhåller socialminister Lena Hallengren (S) som i dag presenterar en storsatsning från S-regeringen på svensk sjukvård.

Kortare köer

– 11 miljarder till vården för mer personal, bättre arbetsvillkor och kortare köer. Svensk sjukvård behöver en större kostym. Det gäller både våra vårdcentraler och våra sjukhus, anser Lena Hallengren (S).

Fyra fokusområden

S-regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att satsa på flera särskilda fokusområden.

God och nära vård – en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav

Ökad tillgänglighet

Sammanhållen jämlik och säker vård

Personcentrerad, tillgänglig och jämlik sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.

Fler vårdplatser

– Vi behöver fler vårdplatser och en mer utbyggd primärvård. Regeringen avsätter cirka 11 miljarder kronor för att stärka vården 2022. Pengarna avsätts till fyra överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Satsningen är i enlighet med den beslutade statsbudgeten för 2022, framför Lena Hallengren (S).

Satsning på personalen

– Viktiga fokus i satsningen är att stärka tillgången på personal med rätt kompetens, att förbättra arbetsmiljön i vården och att korta väntetider och köer. Mer personal, inte minst sjuksköterskor, är en förutsättning för att få fram fler vårdplatser, poängterar socialministern.

Fler praktikplatser

– En nyhet i överenskommelserna är därför att 250 miljoner kronor satsas på fler praktikplatser, VFU-platser, i vården för sjuksköterskestudenter. I dag är bristen på praktikplatser en av de största flaskhalsarna för att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor. Därför har satsningen stor betydelse, betonar Lena Hallengren (S) på sin Facebooksida.

Stor valfråga

Socialdemokraterna har understrukit att man vill satsa på sjukvården som även väntas bli en stor valfråga. Och Lena Hallengren (S) är mycket glad över satsningen.

– För mig som socialdemokratisk socialminister är det otroligt viktigt att vi har en stark hälso- och sjukvård, framhåller hon.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen