S-regeringen storsatsar på sjukvården

2022 01 30

Sverige behöver fler vårdplatser, fler sjuksköterskor och en starkare sjukvård.

Det framhåller socialminister Lena Hallengren (S) som i dag presenterar en storsatsning från S-regeringen på svensk sjukvård.

Kortare köer

– 11 miljarder till vården för mer personal, bättre arbetsvillkor och kortare köer. Svensk sjukvård behöver en större kostym. Det gäller både våra vårdcentraler och våra sjukhus, anser Lena Hallengren (S).

Fyra fokusområden

S-regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att satsa på flera särskilda fokusområden.

God och nära vård – en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav

Ökad tillgänglighet

Sammanhållen jämlik och säker vård

Personcentrerad, tillgänglig och jämlik sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.

Fler vårdplatser

– Vi behöver fler vårdplatser och en mer utbyggd primärvård. Regeringen avsätter cirka 11 miljarder kronor för att stärka vården 2022. Pengarna avsätts till fyra överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Satsningen är i enlighet med den beslutade statsbudgeten för 2022, framför Lena Hallengren (S).

Satsning på personalen

– Viktiga fokus i satsningen är att stärka tillgången på personal med rätt kompetens, att förbättra arbetsmiljön i vården och att korta väntetider och köer. Mer personal, inte minst sjuksköterskor, är en förutsättning för att få fram fler vårdplatser, poängterar socialministern.

Fler praktikplatser

– En nyhet i överenskommelserna är därför att 250 miljoner kronor satsas på fler praktikplatser, VFU-platser, i vården för sjuksköterskestudenter. I dag är bristen på praktikplatser en av de största flaskhalsarna för att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor. Därför har satsningen stor betydelse, betonar Lena Hallengren (S) på sin Facebooksida.

Stor valfråga

Socialdemokraterna har understrukit att man vill satsa på sjukvården som även väntas bli en stor valfråga. Och Lena Hallengren (S) är mycket glad över satsningen.

– För mig som socialdemokratisk socialminister är det otroligt viktigt att vi har en stark hälso- och sjukvård, framhåller hon.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Störtdyker i ny mätning

2026 11 11

En ny opinionsundersökning har släppts på onsdagsförmiddagen.

Undersökningen – som har genomförts av Infostat – har tagit reda på hur förtroendet för partiledarna ser ut bland väljarna.

Siffrorna visar att det går åt två helt olika håll för två partiledare, rapporterar Expressen.

Jätteras

Det har nu gått 59 dagar utan att en ny regering har kommit på plats. S-ledaren Magdalena Andersson har sagt att hon vill styra med C och MP, i nära samarbete med V.

Nu framgår att Anderssons (S) förtroendesiffror rasar.

I september månad hade 44,4 procent av väljarna stort förtroende för henne, och i den nya mätningen sjunker det rejält till 34,8 procent.

Ökning för Kristersson

Samtidigt stiger motsvarande siffra för Ulf Kristersson (M) från 39,5 till 46,5 procent. Så här ser det ut för samtliga partiledare:

Magdalena Andersson (S): 34,8 procent (-9,6 procent)

Amanda Lind (MP): 23,9 procent (+2,2 procent)

Nooshi Dadgostar (V): 11,8 procent (-4,7 procent)

Elisabeth Thand Ringqvist (C): 18,3 procent (-1,2 procent)

Simona Mohamsson (L): 21,9 procent (+10,2 procent)

Ulf Kristersson (M): 46,5 procent (+7 procent)

Ebba Busch (KD): 41,4 procent (+3,1 procent)

Jimmie Åkesson (SD): 33,2 procent (-0,1 procent)

Läs mer: Drämmer till – blir dyrare för många bankkunder

Senaste nytt

På onsdagen väntas partiledarna för S, V, MP och C mötas i Stockholm för att diskutera regeringsfrågan, rapporterar SVT.

– Det är något vi ser fram emot. Då kan vi prata sakfrågor, se våra gemensamma nämnare och komma fram till vad ett paket skulle kunna innehålla, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson.

“Vill komma framåt”

Centerpartiets röda linje mot V i regering ligger kvar, och V:s krav på ministerposter likaså.

Janine Alm Ericson hoppas att onsdagens möte ska leda till framsteg.

– Vi vill komma framåt i diskussioner och förhandlingar, säger hon.

Läs mer: Iphone-användare uppmanas: Uppdatera nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Dråpslag mot Ryssland – Trumps plan faller

2026 11 11

Trumps sista hopp har släckts.

Det tredje och sista av de tre första tankfartygen med rysk diesel som var på väg till USA har nu ändrat kurs.

Ett hårt bakslag för den uppmärksammade miljardaffären mellan Donald Trump och Vladimir Putin, rapporterar RBC Ukraine.

Vänder bort från USA

Tankfartyget Agioi Fanendes, som transporterar omkring 40 000 ton rysk diesel, har vänt bort från USA östkust. Fartyget befann sig omkring 400 nautiska mil från New York när kursändringen registrerades, rapporterar Bloomberg.

Tankern lämnade den ryska hamnen Primorsk i slutet av oktober och hade först New York som angiven destination. Senare ändrades destinationen till ”for orders”, vilket innebär att någon slutlig lossningshamn ännu inte var bekräftad.

Sedan gårdagen har fartyget rört sig bort från den amerikanska kusten.

USA:s energiminister Chris Wright uppger att han inte är orolig över att tankfartyget vänder bort från USA.

– Inte alls. Nej, det kommer att gå till en annan hamn, säger han till reportrar i New Orleans, enligt Reuters.

– Vi vill bara att dieseln ska komma ut på världsmarknaden.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Två har redan vänt

Agioi Fanendes är det tredje av de planerade tankfartygen som ändrar kurs efter att ha varit på väg mot USA med rysk diesel.

Tidigare har tankern Leruo ändrat sin destination till Brasilien. Det andra fartyget, Talisman, lämnade den amerikanska rutten och gick in i Medelhavet. Även den tankern har signalerat att den inväntar instruktioner.

Enligt Bloomberg har ingen leverans av rysk diesel nått USA.

Gjorde miljardaffär

Bakgrunden är en överenskommelse mellan Donald Trump och Rysslands ledare Vladimir Putin i början av oktober. Tanken var att rysk diesel skulle levereras till USA och den internationella marknaden, bland annat för att bidra till lägre bränslepriser.

När Trump offentliggjorde överenskommelsen skrev han att Ryssland omedelbart skulle leverera mer än 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden. Därefter skulle ytterligare 500 000 ton levereras i november och en miljon ton kort därefter.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var snabb med att kritisera överenskommelsen.

– Gåvor till Putin kommer inte att skapa fred eller ge den civiliserade världen någon fördel. Ryssland kommer att "betala tillbaka" dieseln med ytterligare terror och svek, skrev Zelenskyj på X, vid tillfället.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen