S-regeringen storsatsar på sjukvården

2022 01 30

Sverige behöver fler vårdplatser, fler sjuksköterskor och en starkare sjukvård.

Det framhåller socialminister Lena Hallengren (S) som i dag presenterar en storsatsning från S-regeringen på svensk sjukvård.

Kortare köer

– 11 miljarder till vården för mer personal, bättre arbetsvillkor och kortare köer. Svensk sjukvård behöver en större kostym. Det gäller både våra vårdcentraler och våra sjukhus, anser Lena Hallengren (S).

Fyra fokusområden

S-regeringen har kommit överens med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om att satsa på flera särskilda fokusområden.

God och nära vård – en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav

Ökad tillgänglighet

Sammanhållen jämlik och säker vård

Personcentrerad, tillgänglig och jämlik sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård.

Fler vårdplatser

– Vi behöver fler vårdplatser och en mer utbyggd primärvård. Regeringen avsätter cirka 11 miljarder kronor för att stärka vården 2022. Pengarna avsätts till fyra överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner. Satsningen är i enlighet med den beslutade statsbudgeten för 2022, framför Lena Hallengren (S).

Satsning på personalen

– Viktiga fokus i satsningen är att stärka tillgången på personal med rätt kompetens, att förbättra arbetsmiljön i vården och att korta väntetider och köer. Mer personal, inte minst sjuksköterskor, är en förutsättning för att få fram fler vårdplatser, poängterar socialministern.

Fler praktikplatser

– En nyhet i överenskommelserna är därför att 250 miljoner kronor satsas på fler praktikplatser, VFU-platser, i vården för sjuksköterskestudenter. I dag är bristen på praktikplatser en av de största flaskhalsarna för att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor. Därför har satsningen stor betydelse, betonar Lena Hallengren (S) på sin Facebooksida.

Stor valfråga

Socialdemokraterna har understrukit att man vill satsa på sjukvården som även väntas bli en stor valfråga. Och Lena Hallengren (S) är mycket glad över satsningen.

– För mig som socialdemokratisk socialminister är det otroligt viktigt att vi har en stark hälso- och sjukvård, framhåller hon.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla som handlar på Coop

2026 09 04

Majoriteten av Sveriges livsmedelskedjor sänkte matpriserna i augusti.

Det visar en färsk kartläggning från jämförelsesajten Matpriskollen.

De största prisnedgångarna noteras hos Coop och Hemköp, där matpriserna sjönk med 0,2 procent i augusti jämfört med föregående månad.

Hos Ica minskade priserna med i genomsnitt 0,1 procent, medan priserna i City Gross butiker förblev oförändrade.

Willys var den enda kedjan som höjde priserna. Det rör sig dock om en mindre uppgång – matpriserna steg med 0,1 procent.

Coop i täten

Coop sticker ut i statistiken.

På årsbasis har livsmedelspriserna hos kedjan sjunkit med 1,4 procent exklusive moms. Det är hela 0,6 procentenheter mer än hos Ica, som är tvåa på listan.

Samtidigt har det blivit dyrare hos Willys.

– Efter en juli där Willys sänkte kraftigare än marknaden är kedjan tillbaka i linje med sitt tolvmånadersmönster – sett över ett år är det Coop som sänkt mest och Willys minst, rapporterar Matpriskollen

Orosmoln på himlen

Det har blivit billigare att handla mat i Sverige sedan halveringen av matmomsen.

Prissänkningarna riskeras dock att ätas upp av ökade energikostnader till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringens krisstöd på 1,6 miljarder kronor till lantbruket har mildrat konsekvenserna, men på sikt kan energikrisen i Mellanöstern leda till omfattande prisökningar.

– Livsmedelsföretagen har pekat på att en betydande del av världens råmaterial till konstgödsel passerar Hormuzsundet, och varnar för att effekten av momssänkningen kan klinga av tidigare än väntat om energipriserna håller i sig, rapporterar Matpriskollen.

LÄS MER: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

”Ersätter inte behovet”

Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Palle Borgström delar prognosen.

– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, säger han i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen