Största ungdomsförbundet höll valupptakt

2022 08 15

Stämningen var hög när Sophia Granswed Baat intog scenen på Moderata Ungdomsförbundets valupptakt.

Partiernas ungdomsförbund utgör en viktig del i de åtta moderpartiernas valkampanjer som nu går in i slutspurten.

Laddar inför valet

Ungdomsförbundens medlemmar är väldigt aktiva året runt när det gäller att ordna aktivitet för sina medlemmar och även värva nya medlemmar. Just nu är deras fokus att presentera partiernas politik och inte minst att försöka att värva röster inför valdagen söndagen den 11 september.

Valupptakt i Norrköping

Flera av ungdomsförbunden inleder nu sin valspurt och Moderata Ungdomsförbundet lockade hundratals medlemmar till sin valupptakt i Norrköping på lördagen.

Stämningen var på topp när Sophia Granswed Baat från Stockholm äntrade scenen och sjöng ungdomsförbundets vallåt 2022 som heter Sverige Kan Bättre.

– Det var en fantastisk stämning med över 500 mufare i publiken. Låten har både humor och seriositet, och en trallvänlig melodi att dansa till, säger Sophia.

Här kan man se MUF:s vallåt 2022 på YouTube.

Mandatperiodens största event

– Det är mandatperiodens största MUF-event. Hundratals MUF-medlemmar från hela Sverige samlas för att peppa inför det stundande valet, förklarar MUF på sin webbsida.

Moderata Ungdomsförbundet MUF är det största av de åtta ungdomsförbunden enligt den senaste statistiken från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Medlemssiffrorna

Här är medlemsantalen i partiernas ungdomsförbund enligt SVT:s information från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor som publicerades i juli 2022 och som avser 2019:

MUF – Moderaterna 10 880

SSU – Socialdemokr. 10 504

KDU – Kristdemokr. 4 906

LUF – Liberalerna 2 072

Ung Vänster – V. 1 607

Grön Ungdom – MP 1 622

CUF – Centern 1 411

Ungsvenskarna – SD Vill ej uppge

Se källan till medlemssiffrorna här.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU framhåller att man lyckats väl med sin värvning på senare tid och att man var uppe i 11 113 medlemmar vid slutet av 2021. Den officiella statistiken från myndigheten uppdateras bara en gång per år.

Även SSU är nu ute och kampanjar för fullt.

– Vi hade vår egna festival förrförra helgen. Magdalena Andersson höll tal till de över 500 deltagarna, berättar Youbert Aziz som är kommunikationschef och valledare för SSU.

Foto: Moderata Ungdomsförbundet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen