Storstad eller landsbygd? Rik eller fattig? Så är den typiska rattfylleristen

2021 05 25

Män med höga inkomster i storstäderna är mest benägna att köra rattfulla indikerar en ny opinionsmätning.

Hela 10 % av männen och 4 % av kvinnorna tycker att det är okej att köra bil inom två timmar efter att ha de druckit en starköl eller ett glas vin enligt en ny enkät om trafiknykterhet gjord av Kantar Sifo i maj, på uppdrag av Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Bilprovningen.

6 % av männen uppger också att de kört bil mindre än två timmar efter att de druckit alkohol medan motsvarande siffra för kvinnorna är 2 %. Orsakerna är enligt mätningen främst att de inte känt sig påverkade eller att de trott sig vara under promillegränsen.

– Det är alarmerande att så många motiverar sitt agerande med att de håller sig under den lagliga gränsen och nog inte skulle åka fast i ett nykterhetstest. Bilister har alltså fokus på den juridiska aspekten och inte risken för att skada sig själv och andra. Det borde vara tvärtom, säger Göran Sydhage, vd vid Motorförarnas Helnykterhetsförbund.

Undersökning visar också att det är i Stockholm, Göteborg och Malmö som toleransen för att köra trots alkoholkonsumtion är som störst, 6% jämfört med 3% i övriga landet. De som tjänar 35 000 kronor eller mer i månaden är mer benägna att tycka att det är okej att köra bil trots att man druckit jämfört med andra

– Därför är det illavarslande att så många kan tänka sig att ge sig ut i trafiken alkoholpåverkade. Vi är särskilt förvånade över att invånare i storstäder tycks mer riskbenägna med tanke på att kollektivtrafiken oftast är väl utbyggd där, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Fakta om rattfylleri från MHF:

◾Varje dygn kör drygt 12 000 personer rattfulla i Sverige.
◾Varje år dör 60–80 personer i Sverige pga rattfylleri.
◾En person som har 0,2 promille kan känna sig lätt påverkad eller inte alls.
◾Efter en öl eller ett glas vin bör man inte köra bil eller cykla på flera timmar.
◾Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille.
Foto: Unsplash A. Lazic
[yop_poll id="90"]

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen