Storstad eller landsbygd? Rik eller fattig? Så är den typiska rattfylleristen

2021 05 25

Män med höga inkomster i storstäderna är mest benägna att köra rattfulla indikerar en ny opinionsmätning.

Hela 10 % av männen och 4 % av kvinnorna tycker att det är okej att köra bil inom två timmar efter att ha de druckit en starköl eller ett glas vin enligt en ny enkät om trafiknykterhet gjord av Kantar Sifo i maj, på uppdrag av Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Bilprovningen.

6 % av männen uppger också att de kört bil mindre än två timmar efter att de druckit alkohol medan motsvarande siffra för kvinnorna är 2 %. Orsakerna är enligt mätningen främst att de inte känt sig påverkade eller att de trott sig vara under promillegränsen.

– Det är alarmerande att så många motiverar sitt agerande med att de håller sig under den lagliga gränsen och nog inte skulle åka fast i ett nykterhetstest. Bilister har alltså fokus på den juridiska aspekten och inte risken för att skada sig själv och andra. Det borde vara tvärtom, säger Göran Sydhage, vd vid Motorförarnas Helnykterhetsförbund.

Undersökning visar också att det är i Stockholm, Göteborg och Malmö som toleransen för att köra trots alkoholkonsumtion är som störst, 6% jämfört med 3% i övriga landet. De som tjänar 35 000 kronor eller mer i månaden är mer benägna att tycka att det är okej att köra bil trots att man druckit jämfört med andra

– Därför är det illavarslande att så många kan tänka sig att ge sig ut i trafiken alkoholpåverkade. Vi är särskilt förvånade över att invånare i storstäder tycks mer riskbenägna med tanke på att kollektivtrafiken oftast är väl utbyggd där, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Fakta om rattfylleri från MHF:

◾Varje dygn kör drygt 12 000 personer rattfulla i Sverige.
◾Varje år dör 60–80 personer i Sverige pga rattfylleri.
◾En person som har 0,2 promille kan känna sig lätt påverkad eller inte alls.
◾Efter en öl eller ett glas vin bör man inte köra bil eller cykla på flera timmar.
◾Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille.
Foto: Unsplash A. Lazic
[yop_poll id="90"]

8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 mars 2026

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen