Storstad eller landsbygd? Rik eller fattig? Så är den typiska rattfylleristen

2021 05 25

Män med höga inkomster i storstäderna är mest benägna att köra rattfulla indikerar en ny opinionsmätning.

Hela 10 % av männen och 4 % av kvinnorna tycker att det är okej att köra bil inom två timmar efter att ha de druckit en starköl eller ett glas vin enligt en ny enkät om trafiknykterhet gjord av Kantar Sifo i maj, på uppdrag av Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Bilprovningen.

6 % av männen uppger också att de kört bil mindre än två timmar efter att de druckit alkohol medan motsvarande siffra för kvinnorna är 2 %. Orsakerna är enligt mätningen främst att de inte känt sig påverkade eller att de trott sig vara under promillegränsen.

– Det är alarmerande att så många motiverar sitt agerande med att de håller sig under den lagliga gränsen och nog inte skulle åka fast i ett nykterhetstest. Bilister har alltså fokus på den juridiska aspekten och inte risken för att skada sig själv och andra. Det borde vara tvärtom, säger Göran Sydhage, vd vid Motorförarnas Helnykterhetsförbund.

Undersökning visar också att det är i Stockholm, Göteborg och Malmö som toleransen för att köra trots alkoholkonsumtion är som störst, 6% jämfört med 3% i övriga landet. De som tjänar 35 000 kronor eller mer i månaden är mer benägna att tycka att det är okej att köra bil trots att man druckit jämfört med andra

– Därför är det illavarslande att så många kan tänka sig att ge sig ut i trafiken alkoholpåverkade. Vi är särskilt förvånade över att invånare i storstäder tycks mer riskbenägna med tanke på att kollektivtrafiken oftast är väl utbyggd där, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Fakta om rattfylleri från MHF:

◾Varje dygn kör drygt 12 000 personer rattfulla i Sverige.
◾Varje år dör 60–80 personer i Sverige pga rattfylleri.
◾En person som har 0,2 promille kan känna sig lätt påverkad eller inte alls.
◾Efter en öl eller ett glas vin bör man inte köra bil eller cykla på flera timmar.
◾Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille.
Foto: Unsplash A. Lazic
[yop_poll id="90"]

10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen