Storstad eller landsbygd? Rik eller fattig? Så är den typiska rattfylleristen

2021 05 25

Män med höga inkomster i storstäderna är mest benägna att köra rattfulla indikerar en ny opinionsmätning.

Hela 10 % av männen och 4 % av kvinnorna tycker att det är okej att köra bil inom två timmar efter att ha de druckit en starköl eller ett glas vin enligt en ny enkät om trafiknykterhet gjord av Kantar Sifo i maj, på uppdrag av Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Bilprovningen.

6 % av männen uppger också att de kört bil mindre än två timmar efter att de druckit alkohol medan motsvarande siffra för kvinnorna är 2 %. Orsakerna är enligt mätningen främst att de inte känt sig påverkade eller att de trott sig vara under promillegränsen.

– Det är alarmerande att så många motiverar sitt agerande med att de håller sig under den lagliga gränsen och nog inte skulle åka fast i ett nykterhetstest. Bilister har alltså fokus på den juridiska aspekten och inte risken för att skada sig själv och andra. Det borde vara tvärtom, säger Göran Sydhage, vd vid Motorförarnas Helnykterhetsförbund.

Undersökning visar också att det är i Stockholm, Göteborg och Malmö som toleransen för att köra trots alkoholkonsumtion är som störst, 6% jämfört med 3% i övriga landet. De som tjänar 35 000 kronor eller mer i månaden är mer benägna att tycka att det är okej att köra bil trots att man druckit jämfört med andra

– Därför är det illavarslande att så många kan tänka sig att ge sig ut i trafiken alkoholpåverkade. Vi är särskilt förvånade över att invånare i storstäder tycks mer riskbenägna med tanke på att kollektivtrafiken oftast är väl utbyggd där, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Fakta om rattfylleri från MHF:

◾Varje dygn kör drygt 12 000 personer rattfulla i Sverige.
◾Varje år dör 60–80 personer i Sverige pga rattfylleri.
◾En person som har 0,2 promille kan känna sig lätt påverkad eller inte alls.
◾Efter en öl eller ett glas vin bör man inte köra bil eller cykla på flera timmar.
◾Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille.
Foto: Unsplash A. Lazic
[yop_poll id="90"]

5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


05 aug 26

Glatt besked för alla som handlar på Willys

2026 08 06

Nu kommer glädjande nyheter för kunder som väljer att handla i Willys butiker.

Lågprisjätten toppar en åtråvärd lista som publicerats av jämförelsesajten Matpriskollen.

Listan handlar om vilka livsmedelsbutiker som genomfört störst prissänkningar i juli.

Willys utklassar konkurrenterna med prissänkningar på 0,5 procent, medan ingen annan kedja sänkte mer än 0,1 procent.

Det rör sig dessuto om en bred prissänkning. Inom sexton varukategorier genomförde Willys större prissänkningar än marknaden.

– Tyngst väger skafferi, snacks och mejeri, som står för 57 procent av hela sänkningen. Frukt & bär, där rörelserna alltid är stora av säsongsskäl, förklarar bara 6 procent. Tydligast är grönsaker, där marknaden höjde 0,7 procent medan Willys sänkte 0,6 procent, rapporterar Matpriskollen.

Efterlängtat besked

Beskedet innebär ett trendbrott i Willys butiker. På årsbasis har lågpriskedjan sänkt matpriserna minst av alla kedjor.

– Willys, vars hela affärsidé är att ha ”Sveriges billigaste matkasse”, har det senaste året faktiskt sänkt något mindre än marknaden i procent. Nu går man till motoffensiv, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Enligt Mazur syns en liknande prisutveckling hos lågpriskonkurrenten Lidl, som inte är med mätningen.

– När en kedja sänker mer än marknaden i sexton kategorier av sexton, och går emot marknaden på grönsaker, då är det inget kortsiktigt kampanjutspel och det drar med sig Lidl neråt i prissättningen, säger han. 

ANDRA LÄSER: Eldinferno över Ryssland 

Ica kan svara

Matpriskollen beskriver Willys prissänkningar i juli som en del av ett större priskrig.      

Enligt sajten kan både Ica och Coop komma att svara med egna prissänkningar.

–  Coop har sänkt priserna mest senaste året ihop med City Gross och dom kommer nog inte tillåta att prisgapet till Ica ökar igen. När marknadsledaren pressar priserna får det ekonomiska konsekvenser för hela branschen.

LÄS OCKSÅ: Tung smäll för Volvo

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen