Storstad eller landsbygd? Rik eller fattig? Så är den typiska rattfylleristen

2021 05 25

Män med höga inkomster i storstäderna är mest benägna att köra rattfulla indikerar en ny opinionsmätning.

Hela 10 % av männen och 4 % av kvinnorna tycker att det är okej att köra bil inom två timmar efter att ha de druckit en starköl eller ett glas vin enligt en ny enkät om trafiknykterhet gjord av Kantar Sifo i maj, på uppdrag av Motorförarnas Helnykterhetsförbund och Bilprovningen.

6 % av männen uppger också att de kört bil mindre än två timmar efter att de druckit alkohol medan motsvarande siffra för kvinnorna är 2 %. Orsakerna är enligt mätningen främst att de inte känt sig påverkade eller att de trott sig vara under promillegränsen.

– Det är alarmerande att så många motiverar sitt agerande med att de håller sig under den lagliga gränsen och nog inte skulle åka fast i ett nykterhetstest. Bilister har alltså fokus på den juridiska aspekten och inte risken för att skada sig själv och andra. Det borde vara tvärtom, säger Göran Sydhage, vd vid Motorförarnas Helnykterhetsförbund.

Undersökning visar också att det är i Stockholm, Göteborg och Malmö som toleransen för att köra trots alkoholkonsumtion är som störst, 6% jämfört med 3% i övriga landet. De som tjänar 35 000 kronor eller mer i månaden är mer benägna att tycka att det är okej att köra bil trots att man druckit jämfört med andra

– Därför är det illavarslande att så många kan tänka sig att ge sig ut i trafiken alkoholpåverkade. Vi är särskilt förvånade över att invånare i storstäder tycks mer riskbenägna med tanke på att kollektivtrafiken oftast är väl utbyggd där, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Fakta om rattfylleri från MHF:

◾Varje dygn kör drygt 12 000 personer rattfulla i Sverige.
◾Varje år dör 60–80 personer i Sverige pga rattfylleri.
◾En person som har 0,2 promille kan känna sig lätt påverkad eller inte alls.
◾Efter en öl eller ett glas vin bör man inte köra bil eller cykla på flera timmar.
◾Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille.
Foto: Unsplash A. Lazic
[yop_poll id="90"]

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal.  Här är kvarlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen