Stort bakslag för IKEA – dystra beskedet: ”finns inte en chans”

2025 05 06

Flera europeiska storföretag, inklusive svenska Ikea, varnar för att Donald Trumps tullpolitik slår hårt mot verksamheten.

De stora och snabba förändringarna i USA har redan slagit hårt mot konsumentförtroendet och leveranskedjorna. Dessutom skapar strafftullarna en långsiktig osäkerhet. Trump har förvisso satt flera tullar på paus, men det kvarhängande hotet om nya tullar gör det svårare för europeiska företag att verka på den amerikanska marknaden.

Jesper Brodin, vd för Ikeas fastighetsbolag Ingka, berättar att Ikea brukar planera sin produktion utifrån en tidsplan på tio år.

Men USA:s nya handelspolitik har tvingat Ingka, som driver majoriteten av Ikeas butiker, att tänka om.

– Jag minns en tid då politikerna var långsamma och företagen snabba. Nu finns det inte en chans att Ikea klara av att anpassa sin närvaro och strategi inom den här typen av tidsram, säger Brodin till Financial Times.

Tvingas styra om importen

Karin Hammar, chef för de svensk-amerikanska handelskamrarna i USA, vittnar om att många svenska företag på den amerikanska marknaden känner en stor osäkerhet inför framtiden. Många har svårt att sia om vad som blir Trumps nästa steg.

Samtidigt betonar Hammar att många svenska företag är väl integrerade i den amerikanska marknaden.

– De har redan produktion i landet och har sedan Trumps valvinst förberett sig för tullar, dels genom att importera en stor mängd komponenter redan i slutet av förra året för att klara produktionen i år, dels genom att styra om importen från länder med höga tullar, exempelvis Kina och Vietnam, till Taiwan, Sydkorea och Indien, som fått lägre tullar, säger hon till Tidningen Näringslivet och tillägger:

– Det har faktiskt skojats om att många företag avstod från att dela ut bonus till sina anställda för 2024 eftersom alla pengar i stället gått till förimporten av komponenter.

Foto: Ikea

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Baltikum hjälper Ryssland i Östersjön

2025 10 28

De baltiska staterna misstänks hjälpa Ryssland i Östersjön.

Ett nätverk av företag i Litauen, Lettland och Estland uppges bidra till att hålla Rysslands så kallade skuggflotta i gång – trots EU:s sanktioner, rapporterar Svenska Yle.

Kopplas till Ryssland

Baltikum har länge profilerat sig som en av de mest Rysslandskritiska regionerna i EU.

Men bakom kulisserna finns nu tecken på motsatsen.

En gemensam granskning av medier i Litauen, Lettland och Estland visar att ett nätverk av företag i regionen hjälper till att förse ryska fartyg med bränsle på öppet hav, avslöjar det litauiska public service-bolaget LRT.

De misstänkta operationerna ska ha genomförts av bunkerfartygen Rina och Zircone, som vid flera tillfällen tankat oljetankfartyg med koppling till ryska hamnar.

– Minst 20 av dessa fartyg visar tydliga tecken på att tillhöra den ryska skuggflottan vid tidpunkten för tankningarna, säger Anatalij Kravtsev, analytiker vid Kyiv School of Economics, till LRT.

LÄS MER: Putins nya taktik i kriget

Skrivna i Dubai

De två bunkerfartygen tillhör FB Trade, ett företag registrerat i Dubai.

Men bakom bolaget finns kopplingar till den baltiska bunkringsjätten Fast Bunkering, som tidigare verkat i hamnen i Klaipėda i Litauen.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Förenade Arabemiraten blivit en tillflyktsort för företag som vill undvika EU:s insyn.

– Att flytta bolag till Dubai har blivit en vanlig trend eftersom man där kan dölja vad som helst. Många ryska företag med koppling till skuggflottan flyttade dit just av den anledningen, säger sjöfartsexperten Salvatore R. Mercogliano till LRT.

Svårt att övervaka

Fast Bunkering uppges utföra komplexa fartygsoperationer som gör det nästintill omöjligt att övervaka transporterna. Trots EU:s växande sanktionspaket fortsätter Rysslands olja att flöda ut på världsmarknaden.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys menar att sanktionerna fungerar, men inte tillräckligt snabbt.

– När restriktionerna träder i kraft har Ryssland redan tjänat sina pengar. Företagen hinner alltid ligga ett steg före myndigheterna, säger han till LRT.

Analytiker varnar för att situationen kan förvärras.
– Sedan invasionen har antalet fartyg i den här ”mörka flottan” tredubblats. I stället för att göra haven säkrare har sanktionerna gjort dem farligare, säger Michelle Wiese Bockmann, analytiker inom maritim underrättelsetjänst.

LÄS MER: Återvände inte från uppdrag” – tung förlust för Kreml

Foto: Ryssland skuggflotta estland sillamae

Text: Redaktionen

Yrkesgrupp pratar för dålig svenska – ska testas

2025 10 28

Runtom i Sverige ska flera kommuner införa språktest för nyanställda.

Det talas för dålig svenska bland förskolepersonalen.

Larmet kommer från olika skolledare.

På flera håll har i landet frågan om språktest därför kommit på tal. I exempelvis skånska Landskrona införs ett sådant test efter nyår.

Nu har barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg fattat beslut om att utreda huruvida samma sak ska göras i grannstaden, rapporterar HD.

– Vi skulle ha infört språkkrav för längesen, säger Dubravka Trejling Nikolic (L), ordförande i nämnden, till lokaltidningen.

Ministern: "Ett problem"

Kommunernas besked går i linje med det som kom från regeringen redan förra året. Dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) meddelade då att Skolverket skulle förtydliga vilka kunskaper i svenska som förskolepersonal ska ha.

– Tyvärr finns det förskolor där personalens kunskaper i svenska språket brister. Det är ett problem, och särskilt i de områden där många av barnen har ett annat modersmål än svenska, sade hon förra sommaren.

Enligt Karin Gerken, som är HR-chef på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, har frågan varit aktuell i flera år.

– Vi får regelbundet signaler från skolledare i våra verksamheter att språkkunskaperna brister. Det gäller förstås långt ifrån alla medarbetare, säger hon till HD.

LÄS MER: Hit reser svenska folket på höstlovet

Larmet: folk kan inte göra sina jobb

Vid Helsingborgs kommunala förskolor har rektorer och förskolechefer hävdat att svenskan är så pass illa att folk inte kan göra sitt jobb ordentligt. Det gäller i synnerhet barnskötare, resurspersoner och elevassistenter.

Exakt hur språktesten ska formas är inte klart. Enligt barn- och utbildningsnämnden kommer utredningen att ske “försiktigt”.

Dubravka Trejling Nikolic framhåller exempelvis att man bland annat måste förhålla sig till diskrimineringslagen och att språktest måste ske på “bra villkor”.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen