Så stort är kärnkraftsmotståndet i Japan

2021 03 14

Tio år efter den stora tsunamin och kärnkraftsolyckan i Fukushima är kärnkraftsmotståndet fortsatt stort hos de japanska väljarna.

I mars 2011 drabbades Japans östkust av ett jordskalv som skapade en 15 meter hög tsunami som dödade nästan 20 000 personer och ledde till en allvarlig kärnkraftsolycka i Fukushima. Jordskalvet skar av kärnkraftverket från extern elektricitet och vattenmassorna översvämmade verkets nödgeneratorer, summerar tidskriften Economist i sin asiatiska upplaga. Kärnkraftskatastrofen chockade världen och ändrade synen på kärnkraft i flera länder – inte minst Japan som vid tillfället hade 54 reaktorer men idag har färre än en tredjedel kvar, enligt Al Jazeera.

I Tyskland beslutade Angela Merkel om att fasa ut kärnkraften helt och nästa år 2022 stängs de sista reaktorerna. Men världen har reagerat olika och i Frankrike som redan har 20 kärnkraftverk byggs nu ytterligare ett verk.

I Japan är emellertid motståndet mot kärnkraft mycket stort enligt en mätning från statliga TV-kanalen NHK i december.

50% vill minska kärnkraften, 17% vill se en omedelbar avveckling och bara 3% vill utöka kärnkraften. Japanska regeringens nuvarande energiplan är dock att satsa på kärnkraft som man betecknar som en säker energikälla som inte bidrar till klimatförändringar.

Och The Economists slutsats är att kärnkraft är en viktig komponent mot klimatförändringarna och därför inte bör avskaffas men däremot noga regleras och kontrolleras.

[forminator_poll id="1342"]

JUST NU: Norges statsminister stoppad från att resa

2025 11 14

Norges statsminister nekas inresa till USA-allierad.

Jonas Gahr Støre har hindrats från att resa in i Israel av politiska skäl.

Detta efter att premiärminister Benjamin Netanyahu inte önskat besök från Norge, rapporterar norska VG.

”Det finns inte tid att möjliggöra”

Enligt både israeliska och norska källor fick Støres kontor ett tydligt besked från Netanyahus stab.

– Förfrågan till premiärminister Netanyahus kontor besvarades med att det inte är rätt tid att ordna ett sådant besök nu. Det var motiveringen, säger Støre till norska DN.

Israel meddelade att ett besök från Oslo inte var önskvärt.

LÄS MER: USA inför sanktioner – mot två ukrainska företag

Palestina-linje kan ligga bakom

Støre bekräftar att flera av Norges ställningstaganden kan ha bidragit till att hans resa stoppades.

– Ja, jag tror att delar av den israeliska regeringen reagerar på detta sätt mot länder som har tagit ställning mot krigföringen i Gaza och som har erkänt den palestinska staten, säger han.

Norges engagemang i den internationella brottmålsdomstolen (ICC), erkännandet av Palestina och oljefondens tillbakadraganden från israeliska verksamheter nämns som möjliga orsaker.

Både norska och israeliska källor bedömer att beslutet att stoppa Støre från inresa är en politisk markering från Netanyahu-regeringen — inte ett praktiskt eller säkerhetsmässigt hinder.

Planer på besök

Planerna på ett Israelbesök växte fram i samband med att Støre deltog vid Donald Trumps toppmöte i Sharm el-Sheikh i oktober, efter fredsavtalet mellan Israel och Hamas.

Støre vill inleda samtal med aktörer i regionen inför återuppbyggnaden av Gaza.

Han säger att Norge kan ge ”ett särskilt bidrag” när återuppbyggnaden startar.

Tydlig politisk markering

Det är inte första gången Støre får kritik från Israel.

Nyligen handlade det om hans deltagande vid minnesceremonin för Kristallnatten.

Ceremonin organiserades av grupper som Israel anser vara kritiska mot landet.

Israels utrikesministerium kallade in Norges ambassadör och kallade deltagandet för känsligt och problematiskt, särskilt eftersom ledningen för det judiska samfundet i Norge tidigare hade bett Støre att avstå från att delta, uppger Times of Israel.

– Att Norges statsminister deltar i detta särskilda evenemang, trots tydliga önskemål från ledningen för det judiska samfundet i Norge om att avstå, på grund av oro för att evenemanget skulle kunna bli en plattform för att främja antisemitism, är särskilt bekymmersamt på grund av dess okänslighet och moraliska förvrängning, säger det israeliska utrikesministeriet i ett uttalande.

LÄS MER: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14nov2025

Janssons frestelse kan försvinna från många julbord

2025 11 14

Den klassiska julbordsrätten Janssons frestelse kan försvinna på många av årets julbord.

Janssons frestelse är en klassiker på julbordet.

Men i år hotas tillgången på grund av en stor livsmedelsbrist.

Tillgången på anjovis är väldigt begränsad och anledningen är att fisket har varit historiskt dåligt.

– Under flera år har det varit lite tuffare förhållanden och det har varit olika anledningar till det. Förra året hade vi ganska tuff väderlek och vi fick inte upp de volymerna som vi ville ha, säger Orkla Foods kommunikationschef Kajsa Petersson, till SR.

Årets fiske

Årets fiske har börjat starkare.

Men det hjälper inte tillgången inför julen 2025.

– När man bereder anjovis så behöver den ligga på tunna för att bli riktigt smarrig och det tar lite tid. Så volymerna kan vara påverkade fram till jul, säger Kajsa Petersson.

Läs också: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Historien bakom Janssons frestelse

Bakgrunden till namnet på den klassiska maträtten är inte helt känd.

Det finns några olika teorier till vem Jansson, som namngett julbordsfavoriten, egentligen var.

En teori är att maträtten är döpt efter en Per Adolf Janzon, som var operasångare under 1800-talet, uppger tidningen Land, med hänvisning till Svenska gastronomiska akademien.

Han ska ha varit matglad men dog ganska ung, endast 45 år gammal.

Och just hans ålder kan vara det som gör att teorin spricker.

Janssons frestelse finns nämligen inte omnämnt i några böcker förrän omkring 30 år efter hans död.

En annan förklaring

En annan förklaring bakom namnet kan vara att den är döpt efter en film.

Den svenska stumfilmen ”Janssons frestelse” hade premiär kring juletid år 1928.

Enligt teorin ska ett hushåll i Stockholm ha experimenterat ihop rätten, och sedan döpt den efter filmen som hade premiär kring samma tid.

Läs mer: ”Snart 100 butiker” – lågprisutmanare växer i raketfart

Foto: Ica

Text: Redaktionen