Stort larm om arbetsmarknaden – en grupp pekas ut

2025 05 06

Personer med funktionsnedsättning halkar efter ekonomiskt, diskrimineras på arbetsmarknaden och riskerar försämrad hälsa.

Det fastslås i en ny rapport från Myndigheten för delaktighet (MFD).

Myndigheten slår larm om att situationen för personer med funktionsnedsättning försämras på flera områden.

Den ekonomiska utsattheten ökar, hälsan är sämre än övriga befolkningen och arbetsmarknaden fortsätter att diskriminera. 

Växande fattigdom och otrygghet

MFD konstaterar att var fjärde person med funktionsnedsättning i dag lever i fattigdom. 

Det är dubbelt så vanligt att personer i denna grupp har svårt att få ekonomin att gå ihop jämfört med andra. 

Det påverkar inte bara levnadsstandarden utan också människors möjligheter till självständighet och delaktighet i samhället.

– Det här är helt oacceptabelt. Regeringen måste ta krafttag för att vända utvecklingen och säkerställa att alla har möjlighet att delta i samhället på lika villkor, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

MFD pekar också på att regelverken som ska ge ekonomiskt skydd är alltför snåriga och svåra att hantera.

Många får inte det stöd de har rätt till. Samtidigt väntar ytterligare försämringar när högkostnadsskyddet för läkemedel förändras, enligt MFD.

– Det här riskerar att slå direkt mot både hälsan och ekonomin hos människor som redan befinner sig i en utsatt situation, säger Mårtensson.

Diskriminering på arbetsmarknaden

Skillnaderna i sysselsättning är stora. Enligt statistik från SCB har endast 53 procent av personer med funktionsnedsättning någon form av arbete jämfört med 80 procent i övriga befolkningen. 

Diskriminering, särskilt i samband med rekrytering, lyfts som en viktig förklaring till klyftan.

Enligt MFD upplever många att arbetsgivare saknar kunskap, eller väljer bort personer med särskilda behov trots att kompetensen finns.

Regeringen: Vi har ett tydligt mål 

Regeringens funktionshinderpolitik utgår från FN:s direktiv. 

– Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention som grund, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle som bygger på mångfald, uppger regeringen.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen


25 november 2025

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris. 

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 november 2025

Vulkan vaknar efter 12 000 år – askmoln stiger 14 000 meter

2025 11 25

Vulkanen Hayli Gubbi har haft ett utbrott för första gången på 12 000 år.

Ett 14 kilometer högt askmoln som stiger mot himlen som följd.

Vulkanen ligger i Etiopien nära den eritreanska gränsen och utbrottet varade i flera timmar under söndagen, rapporterar The Guardian.

Det gigantiska askmolnet har färdats över Röda havet mot Jemen och Oman och har under tisdagen till och med nått hela vägen till Indien.

– Många byar är täckta av aska och som en konsekvens har djuren knappt något att äta, säger den lokala tjänstemannen Mohammed Seid till den brittiska tidningen.

Flyg ställs in till Europa

Inga dödsfall har hittills bekräftats som följd av det ovanliga vulkanubrottet.

Däremot har myndigheterna i Indien satt flygverksamheten i högsta beredskap och utfärdat varningar till ett flertal flygbolag. Hittills har planerade flyg bland annat mellan Delhi och Amsterdam ställts in. Andra har försenats och vissa har omdirigerats, enligt indiska Economic Times.

–  Myndigheterna övervakar noga askmolnet när det rör sig mot norra Indien, inklusive luftrummet ovanför Delhi och Jaipur, skriver tidningen.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

"Kändes som en bomb"

Hayli Gubb sträcker sig 500 meter över havet. Vulkanen i ligger i Afarregionen som regelbundet drabbas av jordbävningar. Lokalinvånaren Ahmed Abdela beskrev utbrottet som en chockvåg.

– Det kändes som om en plötslig bomb hade kastats ut med rök och aska, säger han till The Guardian.

Utbrottet är det första noterade någonsin i Hayli Gubbi.

Enligt Smithsonian Institutions globala vulkanprogram har den etiopiska vulkanen inte haft något känt utbrott under det som kallas för holocen, det vill säga den nuvarande geologiska epoken som började efter förra istiden för knappt 12 000 år sedan.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Arkivfoto: Y Ginsu

Text: Redaktionen