Stort larm om arbetsmarknaden – en grupp pekas ut

2025 05 06

Personer med funktionsnedsättning halkar efter ekonomiskt, diskrimineras på arbetsmarknaden och riskerar försämrad hälsa.

Det fastslås i en ny rapport från Myndigheten för delaktighet (MFD).

Myndigheten slår larm om att situationen för personer med funktionsnedsättning försämras på flera områden.

Den ekonomiska utsattheten ökar, hälsan är sämre än övriga befolkningen och arbetsmarknaden fortsätter att diskriminera.

Växande fattigdom och otrygghet

MFD konstaterar att var fjärde person med funktionsnedsättning i dag lever i fattigdom.

Det är dubbelt så vanligt att personer i denna grupp har svårt att få ekonomin att gå ihop jämfört med andra.

Det påverkar inte bara levnadsstandarden utan också människors möjligheter till självständighet och delaktighet i samhället.

– Det här är helt oacceptabelt. Regeringen måste ta krafttag för att vända utvecklingen och säkerställa att alla har möjlighet att delta i samhället på lika villkor, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

MFD pekar också på att regelverken som ska ge ekonomiskt skydd är alltför snåriga och svåra att hantera.

Många får inte det stöd de har rätt till. Samtidigt väntar ytterligare försämringar när högkostnadsskyddet för läkemedel förändras, enligt MFD.

– Det här riskerar att slå direkt mot både hälsan och ekonomin hos människor som redan befinner sig i en utsatt situation, säger Mårtensson.

Diskriminering på arbetsmarknaden

Skillnaderna i sysselsättning är stora. Enligt statistik från SCB har endast 53 procent av personer med funktionsnedsättning någon form av arbete jämfört med 80 procent i övriga befolkningen.

Diskriminering, särskilt i samband med rekrytering, lyfts som en viktig förklaring till klyftan.

Enligt MFD upplever många att arbetsgivare saknar kunskap, eller väljer bort personer med särskilda behov trots att kompetensen finns.

Regeringen: Vi har ett tydligt mål

Regeringens funktionshinderpolitik utgår från FN:s direktiv.

– Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention som grund, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle som bygger på mångfald, uppger regeringen.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen