Stort ras för Magdalena Andersson (S) – första gången sedan 2021

2024 12 09

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har länge haft snudd på rekordhöga förtroendesiffror.

Efter riksdagsvalet 2022 noterade hon ett förtroendestöd på omkring 60 procent i flera mätningar.

De höga förtroendesiffrorna förklarades bland annat med att sympatisörer till Socialdemokraternas politiska motståndare uppvisade ett förtroende för S-ledaren.

– Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, sade Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT efter att Magdalena Andersson noterat ett stöd på 59 procent i en Novusmätning.

Nu har det dock skett en kraftig förändring gällande väljarnas förtroende för S-ledaren.

I en färsk mätning från SvD/Demoskop uppger 43 procent att de har förtroende för Magdalena Andersson.

Det är den lägsta noteringen för S-ledaren sedan hon tillträdde som partiledare och en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående månad.

”Dags att börja fundera”

Trots nedgången är Magdalena Andersson fortfarande den partiledare som har högst förtroende.

Men både Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M) närmar sig.

Statsminister Kristersson placerar sig tvåa på listan med ett förtroende på 39 procent. Samtidigt noterar SD-ledaren ett stöd på 34 procent.

Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, anser att Socialdemokraterna bör ta den nya mätningen på allvar.

– Ulf Kristersson har egentligen legat väldigt stabilt och ser inte ut att kunna ta sig så himla mycket högre särskilt lätt. Men det är klart att det är dags att börja fundera över strategin, säger han till SvD.

Över sitt valresultat

Väljarnas förtroende för Magdalena Andersson minskar, men hennes parti behåller greppet om opinionen.

I opinionsinstitutet Novus senaste väljarbarometer noterar S ett stöd på 32,8 procent – 2,5 procentenheter över sitt valresultat 2022.

Samtidigt hamnar två av regeringspartierna under spärren.

Kristdemokraterna får 3,2 procent i mätningen och Liberalerna landar på 3,8 procent.

Torbjörn Sjöström, vd på Novus, anser att partierna bör vara oroliga.

– Det är två regeringspartier som har ministerposter och den ökade synlighet som det innebär, samtidigt som stödpartier också förlorar väljarstöd. Under opposition lyckades de vinna någon egen röst i valrörelsen. Vad de har att luta sig mot nu är mer oklart, med ett starkt SD som styr från baksätet, och låter L och KD regera med M. Vilket försvagar L och KD:s roll ytterligare, framhåller han i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen