Efter riksdagsvalet 2022 noterade hon ett förtroendestöd på omkring 60 procent i flera mätningar.

De höga förtroendesiffrorna förklarades bland annat med att sympatisörer till Socialdemokraternas politiska motståndare uppvisade ett förtroende för S-ledaren. 

– Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, sade Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT efter att Magdalena Andersson noterat ett stöd på 59 procent i en Novusmätning.

Nu har det dock skett en kraftig förändring gällande väljarnas förtroende för S-ledaren.

I en färsk mätning från SvD/Demoskop uppger 43 procent att de har förtroende för Magdalena Andersson.

Det är den lägsta noteringen för S-ledaren sedan hon tillträdde som partiledare och en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående månad.

”Dags att börja fundera”

Trots nedgången är Magdalena Andersson fortfarande den partiledare som har högst förtroende.

Men både Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M) närmar sig.

Statsminister Kristersson placerar sig tvåa på listan med ett förtroende på 39 procent. Samtidigt noterar SD-ledaren ett stöd på 34 procent.

Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, anser att Socialdemokraterna bör ta den nya mätningen på allvar.

–  Ulf Kristersson har egentligen legat väldigt stabilt och ser inte ut att kunna ta sig så himla mycket högre särskilt lätt. Men det är klart att det är dags att börja fundera över strategin, säger han till SvD.

Över sitt valresultat

Väljarnas förtroende för Magdalena Andersson minskar, men hennes parti behåller greppet om opinionen.

I opinionsinstitutet Novus senaste väljarbarometer noterar S ett stöd på 32,8 procent – 2,5 procentenheter över sitt valresultat 2022.

Samtidigt hamnar två av regeringspartierna under spärren.

Kristdemokraterna får 3,2 procent i mätningen och Liberalerna landar på 3,8 procent.

Torbjörn Sjöström, vd på Novus, anser att partierna bör vara oroliga.

– Det är två regeringspartier som har ministerposter och den ökade synlighet som det innebär, samtidigt som stödpartier också förlorar väljarstöd. Under opposition lyckades de vinna någon egen röst i valrörelsen. Vad de har att luta sig mot nu är mer oklart, med ett starkt SD som styr från baksätet, och låter L och KD regera med M. Vilket försvagar L och KD:s roll ytterligare, framhåller han i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen