Stort ras för Magdalena Andersson (S) – första gången sedan 2021

2024 12 09

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har länge haft snudd på rekordhöga förtroendesiffror.

Efter riksdagsvalet 2022 noterade hon ett förtroendestöd på omkring 60 procent i flera mätningar.

De höga förtroendesiffrorna förklarades bland annat med att sympatisörer till Socialdemokraternas politiska motståndare uppvisade ett förtroende för S-ledaren.

– Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, sade Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT efter att Magdalena Andersson noterat ett stöd på 59 procent i en Novusmätning.

Nu har det dock skett en kraftig förändring gällande väljarnas förtroende för S-ledaren.

I en färsk mätning från SvD/Demoskop uppger 43 procent att de har förtroende för Magdalena Andersson.

Det är den lägsta noteringen för S-ledaren sedan hon tillträdde som partiledare och en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående månad.

”Dags att börja fundera”

Trots nedgången är Magdalena Andersson fortfarande den partiledare som har högst förtroende.

Men både Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M) närmar sig.

Statsminister Kristersson placerar sig tvåa på listan med ett förtroende på 39 procent. Samtidigt noterar SD-ledaren ett stöd på 34 procent.

Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, anser att Socialdemokraterna bör ta den nya mätningen på allvar.

– Ulf Kristersson har egentligen legat väldigt stabilt och ser inte ut att kunna ta sig så himla mycket högre särskilt lätt. Men det är klart att det är dags att börja fundera över strategin, säger han till SvD.

Över sitt valresultat

Väljarnas förtroende för Magdalena Andersson minskar, men hennes parti behåller greppet om opinionen.

I opinionsinstitutet Novus senaste väljarbarometer noterar S ett stöd på 32,8 procent – 2,5 procentenheter över sitt valresultat 2022.

Samtidigt hamnar två av regeringspartierna under spärren.

Kristdemokraterna får 3,2 procent i mätningen och Liberalerna landar på 3,8 procent.

Torbjörn Sjöström, vd på Novus, anser att partierna bör vara oroliga.

– Det är två regeringspartier som har ministerposter och den ökade synlighet som det innebär, samtidigt som stödpartier också förlorar väljarstöd. Under opposition lyckades de vinna någon egen röst i valrörelsen. Vad de har att luta sig mot nu är mer oklart, med ett starkt SD som styr från baksätet, och låter L och KD regera med M. Vilket försvagar L och KD:s roll ytterligare, framhåller han i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen