Efter riksdagsvalet 2022 noterade hon ett förtroendestöd på omkring 60 procent i flera mätningar.

De höga förtroendesiffrorna förklarades bland annat med att sympatisörer till Socialdemokraternas politiska motståndare uppvisade ett förtroende för S-ledaren. 

– Inte sedan Fredrik Reinfeldts tid som statsminister har någon kunnat överbrygga den klyftan på det sättet, sade Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT efter att Magdalena Andersson noterat ett stöd på 59 procent i en Novusmätning.

Nu har det dock skett en kraftig förändring gällande väljarnas förtroende för S-ledaren.

I en färsk mätning från SvD/Demoskop uppger 43 procent att de har förtroende för Magdalena Andersson.

Det är den lägsta noteringen för S-ledaren sedan hon tillträdde som partiledare och en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående månad.

”Dags att börja fundera”

Trots nedgången är Magdalena Andersson fortfarande den partiledare som har högst förtroende.

Men både Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M) närmar sig.

Statsminister Kristersson placerar sig tvåa på listan med ett förtroende på 39 procent. Samtidigt noterar SD-ledaren ett stöd på 34 procent.

Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop, anser att Socialdemokraterna bör ta den nya mätningen på allvar.

–  Ulf Kristersson har egentligen legat väldigt stabilt och ser inte ut att kunna ta sig så himla mycket högre särskilt lätt. Men det är klart att det är dags att börja fundera över strategin, säger han till SvD.

Över sitt valresultat

Väljarnas förtroende för Magdalena Andersson minskar, men hennes parti behåller greppet om opinionen.

I opinionsinstitutet Novus senaste väljarbarometer noterar S ett stöd på 32,8 procent – 2,5 procentenheter över sitt valresultat 2022.

Samtidigt hamnar två av regeringspartierna under spärren.

Kristdemokraterna får 3,2 procent i mätningen och Liberalerna landar på 3,8 procent.

Torbjörn Sjöström, vd på Novus, anser att partierna bör vara oroliga.

– Det är två regeringspartier som har ministerposter och den ökade synlighet som det innebär, samtidigt som stödpartier också förlorar väljarstöd. Under opposition lyckades de vinna någon egen röst i valrörelsen. Vad de har att luta sig mot nu är mer oklart, med ett starkt SD som styr från baksätet, och låter L och KD regera med M. Vilket försvagar L och KD:s roll ytterligare, framhåller han i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen