Straffrabatten ska bort för grova brott

2021 07 21

S-MP-regeringen vill sätta stopp för straffrabatten för personer mellan 18-20 år som mördar, rånar, våldtar och till exempel begår grov misshandel.

– Det är en sak att ha en situation med gruff i en krogkö där en kille klipper till en annan kille och vi får en misshandel, men det finns inga andra brott i bagaget. Men det är en annan sak när ungdomar systematiskt rånar andra ungdomar. Eller ännu värre: när vi har unga människor som utför beställningsmord, säger justitieminister Morgan Johansson till SVT.

Vill även se livstidsstraff

I dagsläget får en 18-åring nedsatt straff med cirka 50 %, en 19-åring med 33 % och en 20-åring med 25 % förklarar SVT. Men detta vill nu S-MP-regeringen slopa avseende grova brott och det ska även kunna dömas ut livstidsstraff.

– Huvudregeln är att har du minimistraff i straffskalan på minst ett års fängelse tas straffreduktionen för unga bort, säger Morgan Johansson.

Från nyårsdagen

Lagändringarna väntas träda i kraft 1 januari 2022 och beräknas ha en årskostnad på 450 miljoner med anledning av bland annat fler fängelseplatser.

– Det ska gå mycket fortare att nå upp till maxstraff, anser Morgan Johansson som vill att domstolarna ska döma ut hårdare straff än idag.

Enligt S-MP-förslaget ska straffrabatten slopas för bland annat följande brott:

Mord

Dråp

Rån

Våldtäkt

Grov misshandel

Grovt vapenbrott

Grov utpressning med mera

M vill totalslopa

Moderaterna är inte nöjda utan vill att straffrabatterna ska slopas för samtliga brott och därmed tas bort helt och hållet.

– Det här är en halvmesyr. Man tar bort straffrabatten för personer som döms till fängelse i över ett år. Det krävs mycket i Sverige för att ens dömas till fängelse. Det enda rimliga vore att säga att är man 18 till 20 år så är man myndig, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell till Expressen.

ANALYS

S-MP-regeringen torde ha mycket stort stöd för denna straffskärpning och det har även kommit försiktigt positiva signaler till förslaget från Vänsterpartiet. För att rent opinionsmässigt ta kommandot i den heta frågan om brottsligheten finns det en tydlig väg för S-MP-sidan och det är att skärpa straffen ännu mer så att man lägger sig på samma nivå eller till och med stramare nivå än M-SD-KD-sidan.

Det skulle ge en stor fördel för Lag Löfven inför valet 2022. Men sannolikt är både Miljöpartiet och Socialdemokraternas vänsterfalang emot.

Foto: Morgan Johansson, FB

[yop_poll id="387"]

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen