Straffrabatten ska bort för grova brott

2021 07 21

S-MP-regeringen vill sätta stopp för straffrabatten för personer mellan 18-20 år som mördar, rånar, våldtar och till exempel begår grov misshandel.

– Det är en sak att ha en situation med gruff i en krogkö där en kille klipper till en annan kille och vi får en misshandel, men det finns inga andra brott i bagaget. Men det är en annan sak när ungdomar systematiskt rånar andra ungdomar. Eller ännu värre: när vi har unga människor som utför beställningsmord, säger justitieminister Morgan Johansson till SVT.

Vill även se livstidsstraff

I dagsläget får en 18-åring nedsatt straff med cirka 50 %, en 19-åring med 33 % och en 20-åring med 25 % förklarar SVT. Men detta vill nu S-MP-regeringen slopa avseende grova brott och det ska även kunna dömas ut livstidsstraff.

– Huvudregeln är att har du minimistraff i straffskalan på minst ett års fängelse tas straffreduktionen för unga bort, säger Morgan Johansson.

Från nyårsdagen

Lagändringarna väntas träda i kraft 1 januari 2022 och beräknas ha en årskostnad på 450 miljoner med anledning av bland annat fler fängelseplatser.

– Det ska gå mycket fortare att nå upp till maxstraff, anser Morgan Johansson som vill att domstolarna ska döma ut hårdare straff än idag.

Enligt S-MP-förslaget ska straffrabatten slopas för bland annat följande brott:

Mord

Dråp

Rån

Våldtäkt

Grov misshandel

Grovt vapenbrott

Grov utpressning med mera

M vill totalslopa

Moderaterna är inte nöjda utan vill att straffrabatterna ska slopas för samtliga brott och därmed tas bort helt och hållet.

– Det här är en halvmesyr. Man tar bort straffrabatten för personer som döms till fängelse i över ett år. Det krävs mycket i Sverige för att ens dömas till fängelse. Det enda rimliga vore att säga att är man 18 till 20 år så är man myndig, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell till Expressen.

ANALYS

S-MP-regeringen torde ha mycket stort stöd för denna straffskärpning och det har även kommit försiktigt positiva signaler till förslaget från Vänsterpartiet. För att rent opinionsmässigt ta kommandot i den heta frågan om brottsligheten finns det en tydlig väg för S-MP-sidan och det är att skärpa straffen ännu mer så att man lägger sig på samma nivå eller till och med stramare nivå än M-SD-KD-sidan.

Det skulle ge en stor fördel för Lag Löfven inför valet 2022. Men sannolikt är både Miljöpartiet och Socialdemokraternas vänsterfalang emot.

Foto: Morgan Johansson, FB

[yop_poll id="387"]

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen