Straffrabatten ska bort för grova brott

2021 07 21

S-MP-regeringen vill sätta stopp för straffrabatten för personer mellan 18-20 år som mördar, rånar, våldtar och till exempel begår grov misshandel.

– Det är en sak att ha en situation med gruff i en krogkö där en kille klipper till en annan kille och vi får en misshandel, men det finns inga andra brott i bagaget. Men det är en annan sak när ungdomar systematiskt rånar andra ungdomar. Eller ännu värre: när vi har unga människor som utför beställningsmord, säger justitieminister Morgan Johansson till SVT.

Vill även se livstidsstraff

I dagsläget får en 18-åring nedsatt straff med cirka 50 %, en 19-åring med 33 %  och en 20-åring med 25 % förklarar SVT. Men detta vill nu S-MP-regeringen slopa avseende grova brott och det ska även kunna dömas ut livstidsstraff.

– Huvudregeln är att har du minimistraff i straffskalan på minst ett års fängelse tas straffreduktionen för unga bort, säger Morgan Johansson.

Från nyårsdagen

Lagändringarna väntas träda i kraft 1 januari 2022 och beräknas ha en årskostnad på 450 miljoner med anledning av bland annat fler fängelseplatser.

– Det ska gå mycket fortare att nå upp till maxstraff, anser Morgan Johansson som vill att domstolarna ska döma ut hårdare straff än idag.

Enligt S-MP-förslaget ska straffrabatten slopas för bland annat följande brott:

◾Mord

◾Dråp

◾Rån

◾Våldtäkt

◾Grov misshandel

◾Grovt vapenbrott

◾Grov utpressning med mera

M vill totalslopa

Moderaterna är inte nöjda utan vill att straffrabatterna ska slopas för samtliga brott och därmed tas bort helt och hållet.

– Det här är en halvmesyr. Man tar bort straffrabatten för personer som döms till fängelse i över ett år. Det krävs mycket i Sverige för att ens dömas till fängelse. Det enda rimliga vore att säga att är man 18 till 20 år så är man myndig, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell till Expressen.

ANALYS

S-MP-regeringen torde ha mycket stort stöd för denna straffskärpning och det har även kommit försiktigt positiva signaler till förslaget från Vänsterpartiet. För att rent opinionsmässigt ta kommandot i den heta frågan om brottsligheten finns det en tydlig väg för S-MP-sidan och det är att skärpa straffen ännu mer så att man lägger sig på samma nivå eller till och med stramare nivå än M-SD-KD-sidan. 

Det skulle ge en stor fördel för Lag Löfven inför valet 2022. Men sannolikt är både Miljöpartiet och Socialdemokraternas vänsterfalang emot.

Foto: Morgan Johansson, FB

[yop_poll id="387"]

23 oktober 2025

JUST NU: Putin mobiliserar tusentals – ”inte till Ukraina”

2025 10 23

Ryssland beordrar tusentals civila reservister till aktiv armétjänst.

Det är den ryska flottan som utfärdat order om att män som har tjänstgjort i militären, men som nu är civila, tvingas till mobilisering.

– De kommer att bli föremål för obligatorisk mobilisering i syfte att skydda strategiskt viktiga anläggningar, säger den ryske viceamiral Vladimir Tsimlyanskiy, rapporterar Kyiv Post.

Har fått ett löfte

Den ryska militären ger de tvångsinkallade männen ett löfte.

Ryssland lovar att de män som ska tvingas tillbaka till uniform inte ska skickas till Ukraina för att slåss.

– Tsimlyanskiy försäkrade vid en presskonferens i Moskva att de offentliga myndigheterna inte mobiliserar män som ska skickas till Ukraina för att delta i strider, utan snarare för att fungera som säkerhetstrupper som svar på ökade ukrainska drönarhot mot ryska civila områden, uppger tidningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Långt ifrån säkert uppdrag

Enligt den ryske viceamiralen kommer de obligatoriskt mobiliserade styrkorna inte tjänstgöra i några riskfyllda områden.

– Deras uppdrag ska vara i säkerhet i det bakre området, uppger han.

Men att bevaka ryska militärbaser och kritisk infrastruktur är inte nödvändigtvis ett säkert uppdrag.

Ukraina genomför attacker mot ryska militära mål dagligen.

Ibland upp till 2 000 kilometer från gränsen till Ukraina.

– Sedan slutet av juli har Ukrainas prioriterade mål varit rysk energiindustri, infrastruktur samt tillverkning av vapen och ammunition, uppger Kyiv Post.

Stora förluster i Ukraina

Kreml har den senaste tiden genomfört flera kampanjer för att värva fler soldater till kriget i Ukraina.

Men när man nu mobiliserar genom tvång hänvisar man inte till de ryska stridsförlusterna i Ukraina som anledning.

Den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War hävdar däremot att Kremls mobiliseringsinitiativ görs för att hitta ersättare för soldater som dödats och sårats.

– Detta gör det möjligt för Kreml att anställa reservister i sitt krig i Ukraina, uppger organisationen, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skatteuppmaning till pensionärer – ”senast 9 november”

2025 10 23

Skatteverket går ut med en uppmaning till svenska pensionärer inför 2026.

Varje år får många svenskar kvarskatt efter att ha skickat in sin deklaration under våren.

Många av dem är nyblivna pensionärer.

– Pensionärer får ofta sin pension från flera olika utbetalare. En del pensionärer fortsätter också att arbeta vilket kan göra det mer komplicerat att räkna ut skatten, framhåller Skatteverket.

Men för att slippa kvarskatt uppmanar myndigheten nu särskilt pensionärer att agera.

Ansök om jämkning

För att undvika kvarskatt kan man be den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen att dra mer skatt.

Man kan också ansöka om jämkning hos Skatteverket, så dras rätt skatt från början.

Det kan både de som väntas få kvarskatt och de som väntas få skatteåterbäring göra.

– Tänk på att kolla upp vad som gäller för just dig så du slipper att få kvarskatt att betala in i efterhand. Det gör du enkelt på Skatteverkets webbplats där det finns en e-tjänst för att beräkna din skatt, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos, i ett uttalande.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Ansök senast den 9 november

Sista dagen att ansöka om jämkning för att det ska börja gälla i januari 2026 är i november.

– Om du vill att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari 2026 behöver du göra ansökan senast den 9 november, säger Pia Blank Thörnroos.

För de som exempelvis har höga ränteavdrag är jämkning ett sätt att betala mindre i skatt under hela året istället för att få tillbaka skatt efter deklarationen.

Ändrade regler från och med 2026

Från och med inkomståret 2026 gäller nya regler för avdrag för ränteutgifter.

– Då får du inte avdrag för ränteutgifter om lånet inte uppfyller särskilda förutsättningar vad gäller säkerhet och maximal belåningsgrad. Reglerna påverkar dig som ansöker om jämkning, uppger Skatteverket.

Det innebär bland annat att något avdrag för lån som saknar säkerhet inte längre kan göras.

Det kan till exempel vara blancolån, överbryggningslån vid bostadsköp, kortkrediter och lån av privatpersoner.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad 

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen