Straffrabatten ska bort för grova brott

2021 07 21

S-MP-regeringen vill sätta stopp för straffrabatten för personer mellan 18-20 år som mördar, rånar, våldtar och till exempel begår grov misshandel.

– Det är en sak att ha en situation med gruff i en krogkö där en kille klipper till en annan kille och vi får en misshandel, men det finns inga andra brott i bagaget. Men det är en annan sak när ungdomar systematiskt rånar andra ungdomar. Eller ännu värre: när vi har unga människor som utför beställningsmord, säger justitieminister Morgan Johansson till SVT.

Vill även se livstidsstraff

I dagsläget får en 18-åring nedsatt straff med cirka 50 %, en 19-åring med 33 % och en 20-åring med 25 % förklarar SVT. Men detta vill nu S-MP-regeringen slopa avseende grova brott och det ska även kunna dömas ut livstidsstraff.

– Huvudregeln är att har du minimistraff i straffskalan på minst ett års fängelse tas straffreduktionen för unga bort, säger Morgan Johansson.

Från nyårsdagen

Lagändringarna väntas träda i kraft 1 januari 2022 och beräknas ha en årskostnad på 450 miljoner med anledning av bland annat fler fängelseplatser.

– Det ska gå mycket fortare att nå upp till maxstraff, anser Morgan Johansson som vill att domstolarna ska döma ut hårdare straff än idag.

Enligt S-MP-förslaget ska straffrabatten slopas för bland annat följande brott:

Mord

Dråp

Rån

Våldtäkt

Grov misshandel

Grovt vapenbrott

Grov utpressning med mera

M vill totalslopa

Moderaterna är inte nöjda utan vill att straffrabatterna ska slopas för samtliga brott och därmed tas bort helt och hållet.

– Det här är en halvmesyr. Man tar bort straffrabatten för personer som döms till fängelse i över ett år. Det krävs mycket i Sverige för att ens dömas till fängelse. Det enda rimliga vore att säga att är man 18 till 20 år så är man myndig, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell till Expressen.

ANALYS

S-MP-regeringen torde ha mycket stort stöd för denna straffskärpning och det har även kommit försiktigt positiva signaler till förslaget från Vänsterpartiet. För att rent opinionsmässigt ta kommandot i den heta frågan om brottsligheten finns det en tydlig väg för S-MP-sidan och det är att skärpa straffen ännu mer så att man lägger sig på samma nivå eller till och med stramare nivå än M-SD-KD-sidan.

Det skulle ge en stor fördel för Lag Löfven inför valet 2022. Men sannolikt är både Miljöpartiet och Socialdemokraternas vänsterfalang emot.

Foto: Morgan Johansson, FB

[yop_poll id="387"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen