10okt2025

Streamingjätte vidtar krisåtgärd – vädjar till Skatteverket

2024 12 17

Krisen fortsätter för skuldtyngda Viaplay.

Streamingjätten har stora skatteskulder som måste betalas.

Senast 17 januari 2025 ska Viaplay betala 250 miljoner kronor till Skatteverket, rapporterar Dagens Media.

Nu arbetar Viaplay hårt för att dela upp betalningen.

– För att klara amorteringarna har Viaplay ansökt om att få en avbetalningsplan från Skatteverket. Skulden kommer därmed inte att vara betald förrän om drygt två och ett halvt år, skriver kommunikationschefen Emma Andersson i ett mejl till tidningen.

Enligt Andersson rör det sig om skulder kopplade till det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

– Viaplay Group har ansökt och fått anstånd enligt gällande regler för skatteanstånd under covid-19 samt en avbetalningsplan från Skatteverket. Vi planerar att återbetala alla skatter, avgifter och räntor senast i september 2027.

Viaplay gjorde en förlust på 9,7 miljarder kronor 2023, enligt Dagens Media.

”Måste gå in med konkursansökningar”

Under coronapandemin kunde företag skjuta upp skatteinbetalningar för att överleva krisen.

Skatten som ännu inte betalats innebär nu stora problem för många av företagen.

Beslutet att erbjuda företagen möjlighet att skjuta på skatteinbetalningar var en av de ekonomiska åtgärderna som regeringen införde med anledning av coronakrisen.

Nu har Skatteverket dock börjat agera mot de företag som inte klarat av att betala skatten.

– Till slut så blir konsekvensen att vi måste gå in med konkursansökningar på företagen, har Skatteverkets sektionschef Tomas Envall sagt till SVT.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, har kallat situationen för en ”tickande bomb”.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb, har han sagt till Di.

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Åkesson och Pourmokhtari oense – om bilar

2025 11 23

Jimmie Åkesson (SD) och Romina Pourmokhtari (L) håller inte med varandra.

Och sprickan har med bilar att göra.

Som bekant har EU tidigare infört ett mål om att fasa ut fossildrivna bilar till 2035.

Men uppgifter pekar på att EU kan vara på väg att ändra målet, någonting som Jimmie Åkesson (SD) och Romina Pourmokhtari (L) är oense om, rapporterar SVT.

Åkessons syn

Sverigedemokraternas partiledare vill att det omdebatterade förbudet mot förbränningsmotorer ska hävas.

Han välkomnar att vinden har vänt och att flera aktörer nu vill att EU ska ändra på förbudet.

– Flera länder backar från det här och andra fullständigt verklighetsfrånvända beslut, säger Åkesson.

SD-ledaren tror att det kommer ändras så småningom, och “ju förr desto bättre”.

Är oense

En som tycker annorlunda är den liberala klimatministern Romina Pourmokhtari.

Hon anser till skillnad från Åkesson att det är viktigt att Sverige “håller kursen”.

– Fler partier i svensk politik, även till höger, kanske kan lägga ”kulturkriget” åt sidan och fokusera på svenska intressen, säger hon.

– Då blir det väldigt tydligt att man borde vara för den här lagstiftningen.

Läs mer: FÖRSLAG: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Missnöje i Tyskland

Den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé har sagt att en vändning kan vara att vänta.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Tidöparti kräver: Mer pengar till asylsökande

Foto: Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen