9 sep 2026

Superpopulär maträtt kan försvinna – förbud diskuteras

2025 02 10

En klassisk maträtt, som är enormt populär i Sverige, står inför ett “existentiellt hot”.

Det framhåller Andreas Bjelland Eriksen, klimat- och miljöminister i Norge.

Han talar om framtiden för laxen – som ofta återkommer på listor över de vanligaste vardagsrätterna här hemma i Sverige.

"Existentiellt hot"

Enligt den norska ministern är den vilda atlantlaxen på väg att försvinna till följd av klimatkrisen och laxindustrin.

– Detta är i grunden ett existentiellt hot mot den vilda atlantlaxen och om vi förbiser det tror jag inte att vi kommer att kunna vidta de åtgärder som vi behöver, sade Andreas Bjelland Eriksen vid Missing Salmon Alliance-konferensen i London häromveckan, enligt The Guardian.

Bjelland Eriksen talar om fjolåret som ett “exceptionellt dåligt år”. De två andra värsta åren har varit 2023 och 2021.

– Så det är verkligen en del av en trend och det symboliserar något. För mig symboliserar det att påverkan från allt vi gör blir mer än vad naturen, våra bestånd, faktiskt kan hantera.

Varnar för utrotning

Flera gånger har liknande larm hörts även i Sverige.

Så sent som för ett år sedan framhöll Världsnaturfonden WWF att det råder akut läge för både lax och ål i svenska vatten.

I höstas gick även 36 stjärnkrögare och vinnare av Årets kock ut i ett gemensamt upprop om att agera för att rädda laxen.

– I dag går fiskare ofta tomhänta hem. Om vi hade samma bristande reglering av vilt på land skulle hjorten och älgen snart vara utrotade, skrev de på DN Debatt.

Rekommenderar noll fångst

Internationella Havsforskningsrådet, ICES, har rekommenderat noll fångst för vild lax i Östersjön.

– Vi vet vilka problemen är, men trots att vi har kunskapen så saknar vi fortfarande motivation för att driva på förändringar som kan säkerställa de här migrerande sötvattensarternas fortsatta existens, sade Inger Melander på WWF till DN förra våren.

Då hade regeringen precis pausat åtgärder för att modernisera miljövillkor kopplade till vattenkraftverk som ämnade att stärka fiskarnas levnadsmiljö.

Förbud diskuteras

Norge är den största producenten av odlad lax i hela världen. Den vilda laxpopulationen har emellertid halverats från en miljon i början av 1980-talet till cirka 500 000 idag.

Ett förbud om att stoppa så kallad “open-net fish farming”, kassodling i stora nät, är därför uppe för diskussion. Samtidigt har den norska miljömyndigheten föreslagit den mest begränsade laxfiskesäsongen någonsin under 2025.

Andreas Bjelland Eriksen är dock inte för ett sådant förbud som diskuteras. Han vill se ett annat fokus.

– Min huvudsakliga fråga är inte själva produktionen, det handlar om föroreningarna och den påverkan som föroreningarna har på miljön. Det är vad vi måste ta itu med, säger Eriksen.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen