9 sep 2026

Superpopulär maträtt kan försvinna – förbud diskuteras

2025 02 10

En klassisk maträtt, som är enormt populär i Sverige, står inför ett “existentiellt hot”.

Det framhåller Andreas Bjelland Eriksen, klimat- och miljöminister i Norge.

Han talar om framtiden för laxen – som ofta återkommer på listor över de vanligaste vardagsrätterna här hemma i Sverige.

"Existentiellt hot"

Enligt den norska ministern är den vilda atlantlaxen på väg att försvinna till följd av klimatkrisen och laxindustrin.

– Detta är i grunden ett existentiellt hot mot den vilda atlantlaxen och om vi förbiser det tror jag inte att vi kommer att kunna vidta de åtgärder som vi behöver, sade Andreas Bjelland Eriksen vid Missing Salmon Alliance-konferensen i London häromveckan, enligt The Guardian.

Bjelland Eriksen talar om fjolåret som ett “exceptionellt dåligt år”. De två andra värsta åren har varit 2023 och 2021.

– Så det är verkligen en del av en trend och det symboliserar något. För mig symboliserar det att påverkan från allt vi gör blir mer än vad naturen, våra bestånd, faktiskt kan hantera.

Varnar för utrotning

Flera gånger har liknande larm hörts även i Sverige.

Så sent som för ett år sedan framhöll Världsnaturfonden WWF att det råder akut läge för både lax och ål i svenska vatten.

I höstas gick även 36 stjärnkrögare och vinnare av Årets kock ut i ett gemensamt upprop om att agera för att rädda laxen.

I dag går fiskare ofta tomhänta hem. Om vi hade samma bristande reglering av vilt på land skulle hjorten och älgen snart vara utrotade, skrev de på DN Debatt.

Rekommenderar noll fångst

Internationella Havsforskningsrådet, ICES, har rekommenderat noll fångst för vild lax i Östersjön.

– Vi vet vilka problemen är, men trots att vi har kunskapen så saknar vi fortfarande motivation för att driva på förändringar som kan säkerställa de här migrerande sötvattensarternas fortsatta existens, sade Inger Melander på WWF till DN förra våren.

Då hade regeringen precis pausat åtgärder för att modernisera miljövillkor kopplade till vattenkraftverk som ämnade att stärka fiskarnas levnadsmiljö.

Förbud diskuteras

Norge är den största producenten av odlad lax i hela världen. Den vilda laxpopulationen har emellertid halverats från en miljon i början av 1980-talet till cirka 500 000 idag.

Ett förbud om att stoppa så kallad “open-net fish farming”, kassodling i stora nät, är därför uppe för diskussion. Samtidigt har den norska miljömyndigheten föreslagit den mest begränsade laxfiskesäsongen någonsin under 2025.

Andreas Bjelland Eriksen är dock inte för ett sådant förbud som diskuteras. Han vill se ett annat fokus.

– Min huvudsakliga fråga är inte själva produktionen, det handlar om föroreningarna och den påverkan som föroreningarna har på miljön. Det är vad vi måste ta itu med, säger Eriksen.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen