Superpopulär maträtt kan försvinna – förbud diskuteras

2025 02 10

En klassisk maträtt, som är enormt populär i Sverige, står inför ett “existentiellt hot”.

Det framhåller Andreas Bjelland Eriksen, klimat- och miljöminister i Norge.

Han talar om framtiden för laxen – som ofta återkommer på listor över de vanligaste vardagsrätterna här hemma i Sverige.

"Existentiellt hot"

Enligt den norska ministern är den vilda atlantlaxen på väg att försvinna till följd av klimatkrisen och laxindustrin.

– Detta är i grunden ett existentiellt hot mot den vilda atlantlaxen och om vi förbiser det tror jag inte att vi kommer att kunna vidta de åtgärder som vi behöver, sade Andreas Bjelland Eriksen vid Missing Salmon Alliance-konferensen i London häromveckan, enligt The Guardian.

Bjelland Eriksen talar om fjolåret som ett “exceptionellt dåligt år”. De två andra värsta åren har varit 2023 och 2021.

– Så det är verkligen en del av en trend och det symboliserar något. För mig symboliserar det att påverkan från allt vi gör blir mer än vad naturen, våra bestånd, faktiskt kan hantera.

Varnar för utrotning

Flera gånger har liknande larm hörts även i Sverige.

Så sent som för ett år sedan framhöll Världsnaturfonden WWF att det råder akut läge för både lax och ål i svenska vatten.

I höstas gick även 36 stjärnkrögare och vinnare av Årets kock ut i ett gemensamt upprop om att agera för att rädda laxen.

– I dag går fiskare ofta tomhänta hem. Om vi hade samma bristande reglering av vilt på land skulle hjorten och älgen snart vara utrotade, skrev de på DN Debatt.

Rekommenderar noll fångst

Internationella Havsforskningsrådet, ICES, har rekommenderat noll fångst för vild lax i Östersjön.

– Vi vet vilka problemen är, men trots att vi har kunskapen så saknar vi fortfarande motivation för att driva på förändringar som kan säkerställa de här migrerande sötvattensarternas fortsatta existens, sade Inger Melander på WWF till DN förra våren.

Då hade regeringen precis pausat åtgärder för att modernisera miljövillkor kopplade till vattenkraftverk som ämnade att stärka fiskarnas levnadsmiljö.

Förbud diskuteras

Norge är den största producenten av odlad lax i hela världen. Den vilda laxpopulationen har emellertid halverats från en miljon i början av 1980-talet till cirka 500 000 idag.

Ett förbud om att stoppa så kallad “open-net fish farming”, kassodling i stora nät, är därför uppe för diskussion. Samtidigt har den norska miljömyndigheten föreslagit den mest begränsade laxfiskesäsongen någonsin under 2025.

Andreas Bjelland Eriksen är dock inte för ett sådant förbud som diskuteras. Han vill se ett annat fokus.

– Min huvudsakliga fråga är inte själva produktionen, det handlar om föroreningarna och den påverkan som föroreningarna har på miljön. Det är vad vi måste ta itu med, säger Eriksen.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen

Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen