Superpopulär maträtt kan försvinna – förbud diskuteras

2025 02 10

En klassisk maträtt, som är enormt populär i Sverige, står inför ett “existentiellt hot”.

Det framhåller Andreas Bjelland Eriksen, klimat- och miljöminister i Norge.

Han talar om framtiden för laxen – som ofta återkommer på listor över de vanligaste vardagsrätterna här hemma i Sverige.

"Existentiellt hot"

Enligt den norska ministern är den vilda atlantlaxen på väg att försvinna till följd av klimatkrisen och laxindustrin.

– Detta är i grunden ett existentiellt hot mot den vilda atlantlaxen och om vi förbiser det tror jag inte att vi kommer att kunna vidta de åtgärder som vi behöver, sade Andreas Bjelland Eriksen vid Missing Salmon Alliance-konferensen i London häromveckan, enligt The Guardian.

Bjelland Eriksen talar om fjolåret som ett “exceptionellt dåligt år”. De två andra värsta åren har varit 2023 och 2021.

– Så det är verkligen en del av en trend och det symboliserar något. För mig symboliserar det att påverkan från allt vi gör blir mer än vad naturen, våra bestånd, faktiskt kan hantera.

Varnar för utrotning

Flera gånger har liknande larm hörts även i Sverige.

Så sent som för ett år sedan framhöll Världsnaturfonden WWF att det råder akut läge för både lax och ål i svenska vatten.

I höstas gick även 36 stjärnkrögare och vinnare av Årets kock ut i ett gemensamt upprop om att agera för att rädda laxen.

I dag går fiskare ofta tomhänta hem. Om vi hade samma bristande reglering av vilt på land skulle hjorten och älgen snart vara utrotade, skrev de på DN Debatt.

Rekommenderar noll fångst

Internationella Havsforskningsrådet, ICES, har rekommenderat noll fångst för vild lax i Östersjön.

– Vi vet vilka problemen är, men trots att vi har kunskapen så saknar vi fortfarande motivation för att driva på förändringar som kan säkerställa de här migrerande sötvattensarternas fortsatta existens, sade Inger Melander på WWF till DN förra våren.

Då hade regeringen precis pausat åtgärder för att modernisera miljövillkor kopplade till vattenkraftverk som ämnade att stärka fiskarnas levnadsmiljö.

Förbud diskuteras

Norge är den största producenten av odlad lax i hela världen. Den vilda laxpopulationen har emellertid halverats från en miljon i början av 1980-talet till cirka 500 000 idag.

Ett förbud om att stoppa så kallad “open-net fish farming”, kassodling i stora nät, är därför uppe för diskussion. Samtidigt har den norska miljömyndigheten föreslagit den mest begränsade laxfiskesäsongen någonsin under 2025.

Andreas Bjelland Eriksen är dock inte för ett sådant förbud som diskuteras. Han vill se ett annat fokus.

– Min huvudsakliga fråga är inte själva produktionen, det handlar om föroreningarna och den påverkan som föroreningarna har på miljön. Det är vad vi måste ta itu med, säger Eriksen.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen