Superpopulär maträtt kan försvinna – förbud diskuteras

2025 02 10

En klassisk maträtt, som är enormt populär i Sverige, står inför ett “existentiellt hot”.

Det framhåller Andreas Bjelland Eriksen, klimat- och miljöminister i Norge.

Han talar om framtiden för laxen – som ofta återkommer på listor över de vanligaste vardagsrätterna här hemma i Sverige.

"Existentiellt hot"

Enligt den norska ministern är den vilda atlantlaxen på väg att försvinna till följd av klimatkrisen och laxindustrin.

– Detta är i grunden ett existentiellt hot mot den vilda atlantlaxen och om vi förbiser det tror jag inte att vi kommer att kunna vidta de åtgärder som vi behöver, sade Andreas Bjelland Eriksen vid Missing Salmon Alliance-konferensen i London häromveckan, enligt The Guardian.

Bjelland Eriksen talar om fjolåret som ett “exceptionellt dåligt år”. De två andra värsta åren har varit 2023 och 2021.

– Så det är verkligen en del av en trend och det symboliserar något. För mig symboliserar det att påverkan från allt vi gör blir mer än vad naturen, våra bestånd, faktiskt kan hantera.

Varnar för utrotning

Flera gånger har liknande larm hörts även i Sverige.

Så sent som för ett år sedan framhöll Världsnaturfonden WWF att det råder akut läge för både lax och ål i svenska vatten.

I höstas gick även 36 stjärnkrögare och vinnare av Årets kock ut i ett gemensamt upprop om att agera för att rädda laxen.

I dag går fiskare ofta tomhänta hem. Om vi hade samma bristande reglering av vilt på land skulle hjorten och älgen snart vara utrotade, skrev de på DN Debatt.

Rekommenderar noll fångst

Internationella Havsforskningsrådet, ICES, har rekommenderat noll fångst för vild lax i Östersjön.

– Vi vet vilka problemen är, men trots att vi har kunskapen så saknar vi fortfarande motivation för att driva på förändringar som kan säkerställa de här migrerande sötvattensarternas fortsatta existens, sade Inger Melander på WWF till DN förra våren.

Då hade regeringen precis pausat åtgärder för att modernisera miljövillkor kopplade till vattenkraftverk som ämnade att stärka fiskarnas levnadsmiljö.

Förbud diskuteras

Norge är den största producenten av odlad lax i hela världen. Den vilda laxpopulationen har emellertid halverats från en miljon i början av 1980-talet till cirka 500 000 idag.

Ett förbud om att stoppa så kallad “open-net fish farming”, kassodling i stora nät, är därför uppe för diskussion. Samtidigt har den norska miljömyndigheten föreslagit den mest begränsade laxfiskesäsongen någonsin under 2025.

Andreas Bjelland Eriksen är dock inte för ett sådant förbud som diskuteras. Han vill se ett annat fokus.

– Min huvudsakliga fråga är inte själva produktionen, det handlar om föroreningarna och den påverkan som föroreningarna har på miljön. Det är vad vi måste ta itu med, säger Eriksen.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen