20nov25

Svensk bojkott hos Systembolaget

2026 02 06

Svenska folket nobbar varor på Systembolaget.

Svenskarnas köp av amerikanska viner har sjunkit kraftigt på Systembolaget.

Många tolkar konsumtionsmönstret som en bojkott mot USA‑produkter, rapporterar SR.

Amerikanska viner tappar mark

Under 2025 minskade försäljningen av amerikanska viner på Systembolaget med hela 23 procent jämfört med året innan, enligt färsk statistik från vinhandelsmonopolet.

Sortimentschefen Ulf Sjödin säger att trenden verkar hålla i sig även i början av 2026.

– Vi ser att det har hållit i sig sen mars förra året ganska konstant så det kommer säkert fortsätta så ett tag till, säger Sjödin, till SR.

Svenskarnas minskade efterfrågan gör att det amerikanska ursprunget syns allt mer i statistiken, samtidigt som europeiska vinländer vinner större andelar.

LÄS MER: Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

Kundernas markering

Konsumenter själva ger olika skäl till att de väljer bort amerikanskt vin.

En del beskriver det som ett sätt att markera politiskt, särskilt efter amerikanska politiska utspel och handelskonflikter, där nya tullar mellan USA och EU påverkat opinionen.

– Senaste åren så tycker jag inte det är lockande att handla amerikanskt. Det är på grund av Trump, jag vill inte gynna hans land, säger kunden Niklas Milberg, till SR.

På Systembolaget noterar personalen också att kunderna uttryckligen frågar efter alternativ.

Det är inte bara vinerna som tappar försäljning – även amerikansk öl och sprit har sett minskad efterfrågan i Sverige.

Systembolagets statistik visar att även dessa kategorier backar, även om volymerna är mindre än för vin.

Ölförsäljningen har exempelvis minskat med 13 procent sedan förra året.

Fler bojkottar amerikanskt

Redan förra året kunde man se en tydlig ökning av svenskars bojkott av amerikanska varor, där nästan tre av tio uppgav att de helt eller delvis valt bort produkter från USA som en politisk markering, enligt en undersökning från Verian.

– Donald Trumps många utspel om Ukraina, europeisk säkerhetspolitik och tullar sätter tydliga avtryck i den svenska opinionen. Tre av tio svenskar har redan börjat köpa färre amerikanska varor än tidigare som en politisk protest. Det visar på en bred skepsis mot USA hos den svenska allmänheten just nu, sade Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, vid ett tidigare tillfälle, till SVT.

LÄS MER: Oväntad upptäckt i solceller – levererats till Sverige

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen