Svensk dundersuccé på Netflix – världens mest sedda

2024 11 14

En svensk film gör succé på streamingplattformen Netflix.

Det rör sig om Josephine Bornebusch nya långfilm ”Släpp taget”.

Filmen har seglat upp på andraplats på Netlix topplista och är världens mest sedda icke-engelskspråkiga film den senaste veckan.

”Helt golvad”

Josephine Bornebusch har skrivit och regisserat ”Släpp taget”.

Hon spelar även mamman Stella som gör ett sista försök att hålla ihop familjen genom att ta med alla på en resa till tonårsdotterns poledance-tävling i Skåne. Övriga roller innehas av Pål Sverre Hagen (pappa Gustav), Sigrid Johnson (tonårsdottern Anna) och Olle Tikkakoski Lundström (femårige sonen Manne).

Den svenska filmen bjuder på ett tårfyllt relationsdrama.

Movizienes filmrecensent Mattias Blomberg beskriver skådespelet som ”magnifikt”.

– Alla starka känslor såväl uppdämda som verbalt eller fysiskt uttryckta känns så autentiska att väggen mellan karaktärer och åskådare helt försvinner.

– När eftertexterna till "Släpp taget" rullar är jag helt golvad, men ändå reser jag mig upp på darrande ben och applåderar det som jag just har upplevt.

21 miljoner

Filmen är producerad av Sofie Palage.

På Instagram kommenterar producenten den stora succén.

– Nu är ”Släpp taget” nummer ett på Netflix globala topplista. Runt om i världen har över 21 miljoner sett filmen denna och förra vecka, skriver hon och tillägger:

– Det är svårt att ta in!

Josephine Bornebusch har också uttalat sig om framgången.

– Jag är djupt berörd av alla era kommentarer, mejl och meddelanden. Tack! skriver hon på Instagram.

Den svenska regissören ligger bakom flera stora filmer och serier, bland annat:

- Baby Reineer

- Bad Sisters

- Orca

- Älska mig

- Solsidan

Foto: J. Gabriel

Text: Redaktionen

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Alexander Stubb uttalar sig nu om säkerhetsläget.

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler kan införas för Sveriges pensionärer

2026 08 29

Enklare regler vid ansökan om premiepension föreslås nu.

En utredning har sedan tidigare tillsatts om hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden.

Nu har regeringen tagit emot utredningens betänkande, där flera förändringar av premiepensionens utbetalningsalternativ föreslås.

Ska bli enklare

Premiepensionen får en allt större betydelse för den framtida pensionen.

Det konstaterar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

– Samtidigt visar utredningen att många pensionärer har svårt att förstå skillnaderna mellan dagens utbetalningsalternativ som är väldigt lika varandra, säger hon.

– Därför är det viktigt att se över hur systemet kan göras enklare, tydligare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas.

Har svårt att förstå

När premiepensionen ska börja betalas ut måste spararen välja mellan att antingen vara kvar i fondförsäkringen eller flytta kapitalet till en traditionell försäkring.

Enligt utredningen är kunskapen om premiepensionens olika utbetalningsalternativ låg.

Många pensionärer har svårt att förstå skillnaden mellan produkterna.

Nu föreslås en enda statlig utbetalningsprodukt.

Regeringen menar att förvalsalternativet AP7 Såfa bättre uppfyller det lagfästa målet för premiepensionen.

Läs mer: Här satsar svenskarna sina sparpengar

Kan upphöra

Utredningen föreslår att staten framöver bara ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepensionen.

– Den traditionella försäkringen föreslås därför upphöra för nytecknande, förklarar regeringen.

– Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag.

Oklart när

Regeringen betonar också att den valfrihet som finns på fondtorget ska finnas kvar även under pensionstiden för den som själv vill välja hur premiepensionskapitalet ska förvaltas.

Det är däremot oklart när de nya reglerna ska införas om förslaget blir verklighet.

Läs mer: Oväntad kostnad för många svenskar – myndighet varnar

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp T Miroshnichenko

Text: Redaktionen