Svensk dundersuccé på Netflix – världens mest sedda

2024 11 14

En svensk film gör succé på streamingplattformen Netflix.

Det rör sig om Josephine Bornebusch nya långfilm ”Släpp taget”.

Filmen har seglat upp på andraplats på Netlix topplista och är världens mest sedda icke-engelskspråkiga film den senaste veckan.

”Helt golvad”

Josephine Bornebusch har skrivit och regisserat ”Släpp taget”.

Hon spelar även mamman Stella som gör ett sista försök att hålla ihop familjen genom att ta med alla på en resa till tonårsdotterns poledance-tävling i Skåne. Övriga roller innehas av Pål Sverre Hagen (pappa Gustav), Sigrid Johnson (tonårsdottern Anna) och Olle Tikkakoski Lundström (femårige sonen Manne).

Den svenska filmen bjuder på ett tårfyllt relationsdrama.

Movizienes filmrecensent Mattias Blomberg beskriver skådespelet som ”magnifikt”.

– Alla starka känslor såväl uppdämda som verbalt eller fysiskt uttryckta känns så autentiska att väggen mellan karaktärer och åskådare helt försvinner.

– När eftertexterna till "Släpp taget" rullar är jag helt golvad, men ändå reser jag mig upp på darrande ben och applåderar det som jag just har upplevt.

21 miljoner

Filmen är producerad av Sofie Palage.

På Instagram kommenterar producenten den stora succén.

– Nu är ”Släpp taget” nummer ett på Netflix globala topplista. Runt om i världen har över 21 miljoner sett filmen denna och förra vecka, skriver hon och tillägger:

– Det är svårt att ta in!

Josephine Bornebusch har också uttalat sig om framgången.

– Jag är djupt berörd av alla era kommentarer, mejl och meddelanden. Tack! skriver hon på Instagram.

Den svenska regissören ligger bakom flera stora filmer och serier, bland annat:

- Baby Reineer

- Bad Sisters

- Orca

- Älska mig

- Solsidan

Foto: J. Gabriel

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Omtalad skatt kan avskaffas – pensionärer skulle gynnas

2026 10 21

En av de mer omstridda skatterna i Sverige kan vara på väg att försvinna.

Sedan augusti är den så kallade flyttskatten, det vill säga reavinstskatten eller kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad, föremål för utredning.

Kristdemokraterna sade så sent som i maj att de vill att skatten avskaffas.

– Bostadsmarknaden behöver präglas av rörlighet och flexibilitet. För att människor ska kunna flytta när livssituationen förändras får inte skatter stå i vägen. Därför ser vi nu över flyttskatterna i syfte att skapa en mer välfungerande bostadsmarknad, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) när utredningen tillsattes.

Var sjätte skulle flytta

Om utredningen skulle landa i en rekommendation att avskaffa skatten, och det sedan också drivs igenom, skulle det få var sjätte bostadsägare att överväga att flytta. Det visar en ny undersökning från Nordea som gjorts på uppdrag av Verian.

För stockholmare är motsvarande siffra så hög som 20 procent. Med andra ord skulle det sätta fart på bostadsmarknaden, menar storbanken.

– Att 16–20 procent av bostadsägarna skulle överväga att flytta visar att slopandet av flyttskatten skulle få betydelse för ökad rörlighet. Eftersom bara tre procent av de som bor i villa och tio procent av de som bor i bostadsrätt flyttar under ett normalt år, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Läs mer: 34 000 kronor i lön – många måste anställas nu

Experten: skulle gynna många pensionärer

Idag ligger reavinstskatten när du säljer din bostad med vinst på 22 procent.

Enligt Anders Stenkrona finns det många i Sverige som skulle gynnas av att skatten försvinner. I synnerhet bostadsägare som fått en stor värdeökning på bostaden, men ännu inte sålt den. Många pensionärer tillhör den gruppen, understryker privatekonomen.

– Det är typiskt sett äldre personer som bor i en förhållandevis värdefull bostad som de köpte för länge sedan. De slipper skatta sin reavinst då, säger han till SvD.

Läs mer: Kalldusch för bolånetagare – “Hoppas vi har fel”

Foto: D. Mackay resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen