Svensk EM-spelare efterfrågar bank-ID för att motverka näthatet

2021 06 16

Hot, grova personangrepp och en flod av näthat har förfärligt nog blivit något som drabbar spelarna i Sveriges fotbollslandslag om och om igen.

När Jimmy Durmaz drabbades av näthat och rasism vid VM i Ryssland så ställde sig hela laget bakom Durmaz som höll ett tal mot hatet och rasismen. Men tyvärr har det inte blivit bättre nu tre år senare, konstaterar DN i ett mycket läsvärt reportage idag.

Det dröjde inte länge under pågående fotbolls-EM innan floden av näthat satte igång. Redan i match nr 1 drabbades 34-årige Marcus Berg efter ett svenskt anfall mot Spanien som inte ledde till mål. Hot och hat och krav om att avsäga sig medborgarskapet vräkte in på hans Instagramkonto och även hans fru drabbades. Tillsammans med Svenska Fotbollförbundet valde han att polisanmäla en rad av kommentarerna.

Ännu mer hat

Och även Dejan Kulusevski drabbades av en våg av hat när det framkom att han fått covid nyligen. Redan innan EM diskuterade laget hur man kan hantera näthatet.

– En lösning skulle kunna vara att man inte kan skaffa fejkkonton utan måste logga in med ett bank-id. Det borde vara den första lösningen, sa Dejan Kulusevski rapporterar DN.

Genom att polisanmäla de kommentarer som går över gränsen hoppas Marcus Berg kunna bidra till förändring med en förbättrad ton och ökad respekt på sociala plattformar.

ANALYS

Näthatet förgiftar vårt samhälle och bidrar till mycket elände, mobbning, gråt och förtvivlan runt om i Sverige. Skolelever, lärare, arbetsplatser, politiker, myndigheter, mataffärer, kyrkan, sångkörer, idrott – ja hela samhället drabbas av det gräsliga näthatet.

DN:s viktiga artikel klargör att även stora och uppskattade fotbollsstjärnor drabbas hårt och är bekymrade över näthatet som breder ut sig i Sverige.

Det kanske på något sätt kan vara en slags tröst för ungdomar som mobbas på nätet – de kan veta att de är inte ensamma. Till och med deras idoler drabbas. Och bilden här ovan sänder ett otroligt viktigt budskap - kärlek och värme är starkare än hat och hot. Bilden lades ut av mittbackskollegan Andreas Granqvist på hans Instagramkonto och visar när han kramar Marcus Berg. Det är en jätteviktig signal om att vi alla måste stötta varandra och markera mot hatet.

Många gånger olagligt

Detta är något som berör oss alla och jag har i många år jobbat hårt för att motverka näthatet. Att jag stegvis går över mer och mer till denna webbsida istället för Facebook och Instagram är ett led i detta. Sociala medier fungerar väldigt dåligt på grund av bland annat det som Dejan Kulusevski lyfter fram – fejkkonton, för mycket anonymitet och för många som inte tar ansvar för sina handlingar i sociala medier.

Och detta handlar definitivt inte om yttrandefrihet ty att hota, gå till personangrepp och mobba är inte yttrandefrihet utan är tvärtom många gånger olagligt och något som vi alla tillsammans inklusive våra politiker och partier genom nya insatser behöver jobba mycket med att motverka framöver.

[yop_poll id="207"]

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen