Svensk EM-spelare efterfrågar bank-ID för att motverka näthatet

2021 06 16

Hot, grova personangrepp och en flod av näthat har förfärligt nog blivit något som drabbar spelarna i Sveriges fotbollslandslag om och om igen.

När Jimmy Durmaz drabbades av näthat och rasism vid VM i Ryssland så ställde sig hela laget bakom Durmaz som höll ett tal mot hatet och rasismen. Men tyvärr har det inte blivit bättre nu tre år senare, konstaterar DN i ett mycket läsvärt reportage idag.

Det dröjde inte länge under pågående fotbolls-EM innan floden av näthat satte igång. Redan i match nr 1 drabbades 34-årige Marcus Berg efter ett svenskt anfall mot Spanien som inte ledde till mål. Hot och hat och krav om att avsäga sig medborgarskapet vräkte in på hans Instagramkonto och även hans fru drabbades. Tillsammans med Svenska Fotbollförbundet valde han att polisanmäla en rad av kommentarerna.

Ännu mer hat

Och även Dejan Kulusevski drabbades av en våg av hat när det framkom att han fått covid nyligen. Redan innan EM diskuterade laget hur man kan hantera näthatet.

– En lösning skulle kunna vara att man inte kan skaffa fejkkonton utan måste logga in med ett bank-id. Det borde vara den första lösningen, sa Dejan Kulusevski rapporterar DN.

Genom att polisanmäla de kommentarer som går över gränsen hoppas Marcus Berg kunna bidra till förändring med en förbättrad ton och ökad respekt på sociala plattformar.

ANALYS

Näthatet förgiftar vårt samhälle och bidrar till mycket elände, mobbning, gråt och förtvivlan runt om i Sverige. Skolelever, lärare, arbetsplatser, politiker, myndigheter, mataffärer, kyrkan, sångkörer, idrott – ja hela samhället drabbas av det gräsliga näthatet.

DN:s viktiga artikel klargör att även stora och uppskattade fotbollsstjärnor drabbas hårt och är bekymrade över näthatet som breder ut sig i Sverige.

Det kanske på något sätt kan vara en slags tröst för ungdomar som mobbas på nätet – de kan veta att de är inte ensamma. Till och med deras idoler drabbas. Och bilden här ovan sänder ett otroligt viktigt budskap - kärlek och värme är starkare än hat och hot. Bilden lades ut av mittbackskollegan Andreas Granqvist på hans Instagramkonto och visar när han kramar Marcus Berg. Det är en jätteviktig signal om att vi alla måste stötta varandra och markera mot hatet.

Många gånger olagligt

Detta är något som berör oss alla och jag har i många år jobbat hårt för att motverka näthatet. Att jag stegvis går över mer och mer till denna webbsida istället för Facebook och Instagram är ett led i detta. Sociala medier fungerar väldigt dåligt på grund av bland annat det som Dejan Kulusevski lyfter fram – fejkkonton, för mycket anonymitet och för många som inte tar ansvar för sina handlingar i sociala medier.

Och detta handlar definitivt inte om yttrandefrihet ty att hota, gå till personangrepp och mobba är inte yttrandefrihet utan är tvärtom många gånger olagligt och något som vi alla tillsammans inklusive våra politiker och partier genom nya insatser behöver jobba mycket med att motverka framöver.

[yop_poll id="207"]

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen