Svensk EM-spelare efterfrågar bank-ID för att motverka näthatet

2021 06 16

Hot, grova personangrepp och en flod av näthat har förfärligt nog blivit något som drabbar spelarna i Sveriges fotbollslandslag om och om igen.

När Jimmy Durmaz drabbades av näthat och rasism vid VM i Ryssland så ställde sig hela laget bakom Durmaz som höll ett tal mot hatet och rasismen. Men tyvärr har det inte blivit bättre nu tre år senare, konstaterar DN i ett mycket läsvärt reportage idag.

Det dröjde inte länge under pågående fotbolls-EM innan floden av näthat satte igång. Redan i match nr 1 drabbades 34-årige Marcus Berg efter ett svenskt anfall mot Spanien som inte ledde till mål. Hot och hat och krav om att avsäga sig medborgarskapet vräkte in på hans Instagramkonto och även hans fru drabbades. Tillsammans med Svenska Fotbollförbundet valde han att polisanmäla en rad av kommentarerna.

Ännu mer hat

Och även Dejan Kulusevski drabbades av en våg av hat när det framkom att han fått covid nyligen. Redan innan EM diskuterade laget hur man kan hantera näthatet.

– En lösning skulle kunna vara att man inte kan skaffa fejkkonton utan måste logga in med ett bank-id. Det borde vara den första lösningen, sa Dejan Kulusevski rapporterar DN.

Genom att polisanmäla de kommentarer som går över gränsen hoppas Marcus Berg kunna bidra till förändring med en förbättrad ton och ökad respekt på sociala plattformar.

ANALYS

Näthatet förgiftar vårt samhälle och bidrar till mycket elände, mobbning, gråt och förtvivlan runt om i Sverige. Skolelever, lärare, arbetsplatser, politiker, myndigheter, mataffärer, kyrkan, sångkörer, idrott – ja hela samhället drabbas av det gräsliga näthatet.

DN:s viktiga artikel klargör att även stora och uppskattade fotbollsstjärnor drabbas hårt och är bekymrade över näthatet som breder ut sig i Sverige.

Det kanske på något sätt kan vara en slags tröst för ungdomar som mobbas på nätet – de kan veta att de är inte ensamma. Till och med deras idoler drabbas. Och bilden här ovan sänder ett otroligt viktigt budskap - kärlek och värme är starkare än hat och hot. Bilden lades ut av mittbackskollegan Andreas Granqvist på hans Instagramkonto och visar när han kramar Marcus Berg. Det är en jätteviktig signal om att vi alla måste stötta varandra och markera mot hatet.

Många gånger olagligt

Detta är något som berör oss alla och jag har i många år jobbat hårt för att motverka näthatet. Att jag stegvis går över mer och mer till denna webbsida istället för Facebook och Instagram är ett led i detta. Sociala medier fungerar väldigt dåligt på grund av bland annat det som Dejan Kulusevski lyfter fram – fejkkonton, för mycket anonymitet och för många som inte tar ansvar för sina handlingar i sociala medier.

Och detta handlar definitivt inte om yttrandefrihet ty att hota, gå till personangrepp och mobba är inte yttrandefrihet utan är tvärtom många gånger olagligt och något som vi alla tillsammans inklusive våra politiker och partier genom nya insatser behöver jobba mycket med att motverka framöver.

[yop_poll id="207"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen