Svensk Handel rasar mot regeringen: ”Ett aprilskämt”

2023 03 29

Handlare inom detaljhandeln, e-handeln och partihandeln ser negativt på kommande tre månader utifrån försäljning, antalet anställda samt lönsamhet.

Det visar Svensk Handels senaste Handelsbarometer.

Resultatet är unikt.

Framtidsförväntningarna har aldrig tidigare varit negativa under en så lång period.

–  Handeln genomgår en exceptionellt tuff period. Vi tvingas konstatera att svenska handlare aldrig tidigare haft en så lång period av pessimistiska framtidsutsikter. Vi måste ta siffrorna på allvar och inse vad som står på spel. Det finns tyvärr stor risk att vissa handlares livsverk försvinner, och arbetstillfällen med dem, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Rasar mot regeringen

Inom e-handeln noteras ännu en dyster månad.

I februari sjönk framtidsförväntningarna med 4,2 procentenheter,

Det resulterar i ett negativt indikatorvärde på 77,8 procent – mer än 20 procentenheter under det neutrala värdet 100, rapporterar Svensk Handel.

Ett stort tapp noteras i e-handlarnas förväntningar på att anställa.

Sofia Larsen pekar ut regeringens förda politik som ett stort hinder för företagen.

Att regeringen i månadsskiftet planerar att höja arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19–23 beskriver hon som en katastrof för handlarna.

– Att en regering som säger sig värna jobb och företagande gör det svårare för unga människor att få in en fot på arbetsmarknaden kan inte ses som annat än ett aprilskämt.

– Tajmingen är sämsta tänkbara. Vi kommer fortsätta att belysa regeringen om vinningarna som sänkta arbetsgivaravgifter medför, säger Svensk Handels vd.

Höjs för unga

Arbetsgivaravgiften har tillfälligt sänks för ungdomar mellan 19–23 år under perioden januari 2021 till och med mars 2023.

Sänkningen gäller för ersättningar som uppgår till högst 25 000 kronor per månad. Arbetsgivaravgiften uppgår då till 19,73 procent  av lönesumman. Betydligt lägre än en full arbetsgivaravgift som uppgår till 31,42 procent.

Från och med april 2023  slopas sänkningen och fulla arbetsgivaravgifter utgår för unga mellan 19–23 år.

Foto: Svensk Handel resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen