Svensk miljardförsäljning till Ryssland

2023 02 27

Under de första nio månader av kriget sålde Sverige för över fem miljarder kronor till Ryssland – i en och samma bransch.

Det är export av kemiska produkter som ligger bakom den enorma summan, rapporterar Sveriges Radio.

Summan är en ökning med 1,5 miljard jämfört med perioden mars-november 2021.

Enligt radiokanalen utgör mediciner den största delen, men av de fem miljarderna ska så kallade “organiska kemiska föreningar” ha stått för 2,2 miljarder.

Precis före EU-sanktioner

Ökningen har rapporterats i medierna tidigare.

Vad som är nytt är dock att SR kan avslöja att det skedde en ordentlig boost i försäljningen precis före det att EU införde ett nionde sanktionspaket mot Ryssland.

Sanktionerna trädde i kraft 16 december och och utökade förbudet mot “ytterligare kemiska produkter”.

– På exportsidan har vi fortsatt att exportera ganska mycket läkemedel framför allt, och det är till stor del en vara som inte omfattas av sanktioner av militära skäl, säger Petter Stålenheim, handelspolitisk expert på Kommerskollegium, myndigheten för export,  till radiokanalen.

Störst ökning i november

Den största ökningen i kemikaliehandeln med Ryssland skedde i november 2022 då Sverige sålde produkter för 1,2 miljarder kronor.

Till stor del mediciner, men återigen stod även “organiska kemiska föreningar” för en betydande del – nämligen 570 miljoner kronor.

Experterna kan inte svara på vad exakt dessa produkter är för någonting.

– Jag har inte grävt jättedjupt i det, men jag vet att den stora mängden är vissa typer av läkemedelsrelaterade kemikalier, säger Petter Stålenheim.

"En hemlighet för svenska myndigheter"

I höstas uppmärksammade även Dagens industri att försäljningen av kemikalier har ökat, trots att handeln med Ryssland i övrigt bromsat in kraftigt sedan Vladimir Putins invasion av Ukraina.

– Vem som ökat kemikalieförsäljningen till miljardsummor är dock en hemlighet svenska myndigheter bevarar, framhöll tidningen.

Stor skillnad från 2021

Enligt uppgifter från Kommerskollegium mer än halverades den svenska handeln med Ryssland under 2022.

En stor skillnad jämfört med hur det såg ut året dessförinnan.

– Från Ryssland köpte Sverige 2021 bland annat oljeprodukter, gödselmedel och uran. Vi exporterade verkstadsmaskiner, läkemedel, telekomutrustning, bilar och lastbilar till Ryssland, informerar Statistiska centralbyrån, SCB.

Under 2021 motsvarade Sveriges handel med Ryssland 1,4 procent av den totala exporten och 1,2 procent av den totala importen.

Totalt exporterade man varar till Ryssland för 22,5 miljarder och importerade för 19,6 miljarder.

Foto: Riksbanken (bild redigerad av MarcusOscarsson.se)

Text: Redaktionen


Ny kontroll införs på alla flygplatser i EU – många vill inte resa längre

2025 05 20

En ny så kallad biometrisk teknik ska lanseras på alla flygplatser inom EU.

Ett automatiserat registreringssystem för alla som reser till eller ut från unionen ska införas.

Det inkluderar bland annat ansiktscanning och avlämnande av fingeravtryck, rapporterar Euronews.

Dessutom ska resenärerna  scanna sina pass, samt övriga resedokument, vid en självbetjäningskiosk varje gång de passerar en EU-gräns.

Resenärens namn, biometriska uppgifter, samt datum och plats för in- och utresa ska lagras tillsammans med ansiktsfotot och fingeravtrycken i tre år efter varje resa.

Polisen bekräftar

Det nya systemet, som kallas Entry Exit System (EES), har varit på gång under ett par års tid. Planen var en lansering i höstas, men har flera gånger skjutits upp.

Senaste budet efter att EU kom överens om saken i mars är att systemet ska kunna tas i bruk i oktober 2025. 

Polisen i Sverige har bekräftat planerna.

– Syftet med systemet för in- och utresa är att göra det lättare att identifiera resenärer som försöker resa in i eller ut ur Schengenområdet med falska identiteter eller pass, samt de som har stannat kvar längre än sin tillåtna vistelse i Schengenområdet, framhåller myndigheten.

Har kritiserats

Enligt EU kommer systemet att bidra till att förebygga, upptäcka och bekämpa såväl identitetsbedrägerier som terroristbrott och andra allvarliga brott.

Men det finns kritik.

Var femte brittisk resenär skulle bli “avskräckt” från att resa in i EU under dessa förutsättningar, enligt en undersökning från Co-op Insurance. Dessutom har nästan hälften inte hört talas om de nya reglerna för medborgare utanför EU.

Finns liknande system redan idag

Redan idag finns ansiktscanning på flera flygplatser, bland annat i Italien, vilket gör det möjligt att ersätta pass och annan pappersdokumentation med tekniken, enligt Euronews.

Systemet kallas för “Faceboarding” och har även testats i Finland och Norge. 

Valérre Viale, produktchef på reseteknikföretaget Amadeus, menar att de nya digitala resehandlingarna  kan vara det mest revolutionerande sedan e-biljetten blev en grej för över 20 år sedan, rapporterar The Times.

Foto: Y. Alfuhigi resp Chris F

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 20

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen