SVENSK SJUKVÅRD: Stort avslöjande – var tredje person påverkas

2023 10 05

En hemlig rapport avslöjar stora brister inom svensk sjukvård.

För att möjliggöra patienternas kontakt med det digitala vårdsystemet 1177 använder sig 18 av Sveriges 21 regioner av vårdverktyget Platform24.

Nu pekar en ny hemlig rapport på att det råder stora problem, och risker för patientsäkerheten finns i it-systemet.

Det avslöjar SVT.

Hamnar fel

I rapporten, som ännu inte offentliggjorts ännu, framkommer att tre av tio personer sorteras fel av systemet och därmed riskerar felaktig vård.

– I vårt material visar vi att tre patientfall av tio leder till någon form av avvikelse, står det i rapporten enligt SVT.

– Det mest allvarliga är att vissa fall leder till en för låg prioritet, vilket innebär en risk för patientsäkerheten.

Har pausats

Västra Götalandsregionen har satt Platform24 och tjänsten “Sök vård” på paus på grund av de stora bristerna.

Enligt uppgifter har en rapport skrivits under sommaren där avvikelser dokumenterades, men den offentliggjordes inte på grund av påtryckningar från bolaget som står bakom vårdverktyget.

Varken Västra Götalandsregionen eller bolaget bakom Platform24 har uttalat sig om avslöjandet då rapporten ännu inte är offentlig.

“Inte på långa vägar”

Vidare förklaras det att “tjänsten Sök vård inte på långa vägar är färdigutvecklad. Betydande arbete för Platform24 kvarstår”.

Återkommande kritik har riktats mot svensk sjukvård på sistone, någonting som regeringen menar att man ska ta tag i.

– Regeringen föreslår ett sektorsbidrag om 3 miljarder under 2024 med syfte att stärka möjligheterna för hälso- och sjukvården att bedriva en god och patientsäker hälso- och sjukvård.

Digital infrastruktur

Det är just den digitala infrastrukturen som regeringen vill satsa på framöver.

– En nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar ska genomföras, framhåller regeringen.

– Syftet är att förbättra kvaliteten och patientsäkerheten i vården samt att på sikt minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare.

Foto: H. Naidoo Jade

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen