Svensk stad först i Europa – hyllas internationellt

2026 01 04

Sverige ligger först på en anrik lista.

Stockholm har utsetts till Europas huvudstad för kapital av den brittiska finanstidningen The Economist.

Tidningen anser att Stockholm har blivit en alltmer attraktiv plats för europeiska företag som vill ta in nytt kapital utan att vända sig till USA.

Företag söker alternativ

Enligt The Economist har flera europeiska bolag börjat rikta blickarna mot Stockholm när de planerar nya kapitalresningar.

Den svenska huvudstaden framstår som ett alternativ till de stora amerikanska börserna, som Nasdaq och NYSE.

Traditionellt har London varit Europas dominanta finansstad, men i kölvattnet av Brexit har Stockholm seglat upp till förstaplatsen.

Enligt tidningen är detta inte bara en tillfällig trend, utan ett tecken på att ett nytt europeiskt nav för kapital har etablerats i Sverige.

– Sverige är det enda landet i Europa som har en fungerande kapitalmarknad, säger finansmannen Christer Gardell till SvD.

LÄS MER: UPPGIFTER: Tre nya länder pekas ut – militära insatser möjliga

Fler väljer Stockholm

Analytiker menar att en kombination av stark teknologisektor, stabilt regelverk och närhet till europeiska marknader gör Stockholm särskilt lockande.

Experter lyfter också fram att svenska och nordiska investerare ofta är mer långsiktiga, vilket passar tillväxtbolag i expansionsfas.

Att fler europeiska företag väljer Stockholm ses inte bara som en framgång för Sveriges finansmarknad, utan också som en strategisk fördel för hela Europa.

Stram finanspolitik i landet

Sverige har i decennier fört en stram finanspolitik med små underskott och ibland överskott, vilket hållit statsskulden låg och marknaden för statsobligationer relativt liten.

Vid slutet av 2024 värderades den till omkring 100 miljarder dollar, motsvarande 18 procent av BNP.

Nu väntas ett skifte när ökade försvarssatsningar kräver större upplåning.

Enligt The Economist stiger emissionerna från 45 miljarder kronor 2023 till cirka 118 miljarder i år.

– Vi pratar med internationella aktörer som brukade handla Sverige, men som slutade under det senaste decenniet. Nu kommer de tillbaka, säger Ronny Eriksson på hedgefonden Nordkinn, till The Economist.

LÄS MER: Bästa tv-abonnemang 2026 har utsetts – här är hela listan

Foto: M Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen