Svensk stad uppmärksammas internationellt

2023 09 09

Linköping kan nu vinna en tävling som anordnas av EU.

Det är EU-kommissionen som anordnar tävlingen iCapital Award där Linköping i år är en av kandidaterna till att vinna priset.

Det innebär att Linköping är en av Europas mest innovativa städer.

Detta då priset ges ut till städer i Europa som är goda exempel på hur samhälls- och hållbarhetsutmaningar kan lösas genom innovation och utveckling.

Det rapporterar Sveriges Radio.

En av sex städer

Linköping har nu nått semifinal i tävlingen tillsammans med fem andra städer runt om i Europa.

De andra städerna som nått dit är Brugge i Belgien, Cork i Irland, Leiden i Nederländerna, Linz i Österrike och Padova i Italien.

Städerna medverkar i kategorin The European Rising Innovative City som riktar sig till städer som inte har mer än 250 000 invånare.

“Är roligt”

Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) är mycket glad över nomineringen.

– Det är roligt att Linköping ses som ett föredöme ute i Europa när det kommer till att hitta nya lösningar för gemensamma samhällsproblem. Som kommun behöver vi ständigt anpassa vårt sätt att arbeta, säger hon.

Måste hjälpas åt

Linköping har i sin ansökan förklarat hur man arbetar med frågor som segregation och en åldrande befolkning.

– Ska vi bli handlingskraftiga och uppnå resultat behöver både det offentliga, näringslivet, akademin, med flera, hjälpas åt, fortsätter Edlund.

500 000 euro

Priset har delats ut sedan 2014 och vinnarstaden får 500 000 euro, motsvarande knappt sex miljoner svenska kronor.

– Sex städer har blivit semifinalister. Nu väntar en presentation inför tävlingsjuryn, som sedan ska utnämna tre finalister. Vinnaren presenteras av EU-kommissionen den 27 november på en prisutdelning i Marseille, och får 500 000 euro för att fortsätta satsa på sina innovativa lösningar, förklarar Linköpings kommun.

Kristina Edlund menar att samverkansandan i Linköping är en starkt bidragande orsak till nomineringen.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

JUST NU: Valuta störtdyker i värde – inte hänt på sju år

2025 11 05

En av världens mest hajpade valutor sjönk kraftigt under tisdagskvällen.

För första gången sedan i somras har bitcoin, den kända digitala valutan utan central styrning, sjunkit under 100 000 dollar.

Det är under det som experter beskriver som en “viktig psykologisk gräns”, rapporterar E24.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, säger Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen.

Första gången på sju år

Den fortsatta nedgången kommer efter att bitcoin avslutat oktober med ett fall på nästan fem procent.

Det är första gången som valutan visat upp ett negativt resultat i oktober sedan 2018. Den sju år långa “lyckomånaden” är därmed slut, konstaterar tidningen.

Nu fruktar experter att kryptomarknaden närmat sig kulmen.

– Många på marknaden är nervösa över om vi står inför ytterligare en fyraårscykel. Historiskt sett har kryptomarknaden, inklusive bitcoin, nått en topp vart fjärde år, följt av en korrigering, säger Mads Eberhardt.

"Oron spiller över"

Enligt Mads Eberhardt är det främst osäkerheten kring den amerikanska centralbankens räntebana och effekten av den pågående nedstängningen av statsapparaten, som i natt slog rekord i antal nedstängda dagar, som förvärrat nedgången.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Men.

Allt är inte negativt.

Även bitcoin dalat under det senaste dygnet och i oktober så har valutan totalt sett stigit över 8 procent hittills under 2025.

Det finns ingen anledning till panik, menar Mads Eberhardt.

Ännu.

– Oron på aktiemarknaden, särskilt kring en möjlig AI-bubbla-spiller över på kryptomarknaden. Men vi har inte sett ett plötsligt fall som i mitten av oktober, säger analytikern.

Vid det tillfället föll marknadsvärdet på världens kryptovalutor med 19 miljarder dollar – på en dag.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Polen agerar själv mot Ryssland – vägrar vänta in EU

2025 11 05

I september skickade Polen upp stridsflyg för att skjuta ned ett tjugotal drönare som korsat gränsen vid en massiv rysk flygattack mot Ukraina.

Händelsen blev en otäck påminnelse om luckorna i Natolandets luftförsvar.

Drönarintrånget återaktualiserade också EU:s ambition om att upprätta en “drönarmur” i unionen senast 2027.

Så länge tänker dock inte Polen vänta.

Nu ger EU-medlemmen istället besked om att landet nästan omedelbart sätter igång bygget av ett nationellt system mot drönare, utan att vänta in EU.

– Vi håller med om idén att stärka försvaret av luftrummet över hela Europeiska unionen och är villig att överväga externa förslag eller lösningar, säger Polens biträdande försvarsminister Cerazy Tomczyk till Bloomberg.

– Men vi prioriterar nationella projekt.

EU:s mur kan komplettera

Enligt den polska ministern kan dock EU:s drönarmur "komplettera" Polens motsvarighet i framtiden.

– Om det finns några externa verktyg kommer vi att använda dem till fullo, säger Tomczyk.

Polen planerar att använda pengar från EU:s försvarslåneprogram för att finansiera sitt drönarskydd. Några fler detaljer än så har EU-landet inte velat ge.

Systemet ska dock vara operativt redan om tre månader och helt färdigställt om två år.

– Ett vapen mot drönare måste vara heltäckande. Det bör bestå av olika sensorer och effektorer som arbetar samtidigt, det ska först detektera och identifiera objekten och sedan neutralisera dem, säger Tomczyk.

LÄS MER: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg

Uppmaningen: var redo för krig 2030

EU har tidigare uppmanat medlemsländerna att vara redo för “alla kriser, inklusive högintensiva konflikter” senast 2030.

– Faran kommer inte att försvinna ens när kriget i Ukraina slutar. Det är tydligt att vi måste stärka vårt försvar mot Ryssland, sade EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas i oktober enligt BBC.

Hur effektiv en drönarmur kommer vara är dock något som ifrågasatts av experter och forskare.

– Du kommer aldrig kunna få något heltäckande skydd, det spelar ingen roll om det är drönare eller något annat, så kommer man alltid vara steget efter en angripare, det ligger i sakens natur att man aldrig kan få ett hundraprocentigt skydd, har Lars Forssell, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, sagt till SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryskt krigsfartyg i lågor

Text: Redaktionen