Svensk stad uppmärksammas internationellt

2023 09 09

Linköping kan nu vinna en tävling som anordnas av EU.

Det är EU-kommissionen som anordnar tävlingen iCapital Award där Linköping i år är en av kandidaterna till att vinna priset.

Det innebär att Linköping är en av Europas mest innovativa städer.

Detta då priset ges ut till städer i Europa som är goda exempel på hur samhälls- och hållbarhetsutmaningar kan lösas genom innovation och utveckling.

Det rapporterar Sveriges Radio.

En av sex städer

Linköping har nu nått semifinal i tävlingen tillsammans med fem andra städer runt om i Europa.

De andra städerna som nått dit är Brugge i Belgien, Cork i Irland, Leiden i Nederländerna, Linz i Österrike och Padova i Italien.

Städerna medverkar i kategorin The European Rising Innovative City som riktar sig till städer som inte har mer än 250 000 invånare.

“Är roligt”

Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) är mycket glad över nomineringen.

– Det är roligt att Linköping ses som ett föredöme ute i Europa när det kommer till att hitta nya lösningar för gemensamma samhällsproblem. Som kommun behöver vi ständigt anpassa vårt sätt att arbeta, säger hon.

Måste hjälpas åt

Linköping har i sin ansökan förklarat hur man arbetar med frågor som segregation och en åldrande befolkning.

– Ska vi bli handlingskraftiga och uppnå resultat behöver både det offentliga, näringslivet, akademin, med flera, hjälpas åt, fortsätter Edlund.

500 000 euro

Priset har delats ut sedan 2014 och vinnarstaden får 500 000 euro, motsvarande knappt sex miljoner svenska kronor.

– Sex städer har blivit semifinalister. Nu väntar en presentation inför tävlingsjuryn, som sedan ska utnämna tre finalister. Vinnaren presenteras av EU-kommissionen den 27 november på en prisutdelning i Marseille, och får 500 000 euro för att fortsätta satsa på sina innovativa lösningar, förklarar Linköpings kommun.

Kristina Edlund menar att samverkansandan i Linköping är en starkt bidragande orsak till nomineringen.

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)