En 81‑årig man som lurats swisha pengar till en bedragare får inte tillbaka pengarna trots att banken kunde ha ingripit.

Hovrätten anser att banken inte är skyldig, eftersom pengarna skickades av kunden själv via Swish.

Hovrätten ger banken rätt

Pensionären skickade 100 000 kronor till bedragare efter ett manipulerande telefonsamtal och hoppades få pengarna tillbaka via sin bank.

Tingsrätten avslog hans krav och nu har även hovrätten bekräftat att banken inte kan hållas ansvarig.

– Hovrätten tycker inte att banken kan hållas ansvarig eftersom bankkunden själv genomfört överföringen, säger Konsumentombudsmannen.

Pensionären, som trodde att han skyddade sina pengar genom transaktionen, får nu stå för hela förlusten själv.

Händelsen inträffade efter att den drabbade blev uppringd av en person som falskt påstod att hans identitet hade kapats och att 100 000 kronor redan försvunnit från kontot.

LÄS MER: EU-jätte anklagar Zelenskyj – ”Du är otacksam”

Kritik mot praxis

Beslutet har väckt stark kritik från konsumentorganisationer och jurister.

Många menar att äldre kunder lämnas ensamma att bära förluster vid bedrägerier och att bankerna borde ha rutiner för att upptäcka och stoppa misstänkta transaktioner innan de fullföljs.

– Vi ska nu titta närmare på hur hovrätten resonerat, men vår utgångspunkt är att domen sannolikt kommer att överklagas till Högsta domstolen och vi hoppas att HD då vill pröva saken, säger Kristofer Johannesson, biträdande KO, till Senioren.

Lagstiftningen ger fortfarande begränsat skydd för kunder som manipulerats av bedragare, vilket gör att många fall likt detta riskerar att upprepas.

Inte första gången

Detta är långt ifrån första gången som en äldre person drabbas av bedrägeri och nekas ersättning av en bank.

Ett tidigare fall rör en 78‑årig svensk, som förlorade 290 000 kronor efter att ha blivit lurad av telefonbedragare.

Konsumentombudsmannen har nu ställt banken inför rätta, eftersom banken inte stoppade de misstänkta transaktionerna trots varningssignaler.

LÄS MER: Vladimir Putin ber om ursäkt

Foto: I Samkov

Text: Redaktionen

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen