Svensk tidningsartikel väcker ramaskri i Ungern

2025 02 04

Den ungerske författaren László Krasznahorkai väcker upprörda känslor i hemlandet.

Detta efter att Krasznahorkai uttalat sig om den politiska situationen i Ungern.

I en intervju med SvD utryckte författaren att han ”tappat hoppet” om sitt hemland.

Krasznahorkai kritiserade den ultranationalistiska stämningen som råder i dagens Ungern.

– Det finns inget hopp kvar i Ungern i dag. Problemet är inte bara politiskt, utan även socialt. Det är en förlorad generation, sade han till tidningen.

”Det är skamligt”

Nu uppmärksammas intervjun i Ungern.

Inte helt oväntat väcker den starka reaktioner.

Zsolt Bayer, som var med och grundade regeringspartiet Fidez, går till hårt angrepp i den statsägda tidningen Magyar Nemzet.

Han anklagar Krasznahorkai för att sålla sig till en arrogant elit i västvärlden.

– Det är skamligt hur han umgås med den liberala litterära eliten i Västeuropa i sin otåliga jakt på Nobelpriset, och samtidigt sprider sina fördummande plattityder om Ungern, skriver Bayer i en krönika.

Den nationalistiska skribenten går sedan till angrepp mot hela intervjun.

– Jag har läst inlägg på Facebook som håller högre nivå, dundrar Zsolt Bayer.

Ungernkännaren: Väntad reaktion

Den ungerska ilskan förvånar inte Peter Karlsson, redaktör på bokförlaget Norstedts och expert på Ungern.

– I Ungern är det ohyggligt känsligt när någon kritiserar Ungern utifrån. Det gäller inte minst när det kommer från någon som man uppfattar representerar ungersk kultur i utlandet, säger han till SvD.

Har kritiserat Sverige

Det är inte första gången som den ungerska ledningen riktar kritik mot publiceringar i svensk media.

I september 2023 skickade den ungerske utrikesministern Péter Szijjártó ett argt brev till hans motsvarighet i Sverige, dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M).

I brevet uppmärksammade Szijjártó ett flera år gammalt UR-klipp som problematiserade demokratin i Ungern.

– Jag är rätt säker på att du förstår motsägelsen mellan de två fenomenen: du uppmuntrar våra parlamentsledamöter att ratificera ert inträde i Nato, alltmedan ni anklagar dem för att ha raserat demokratin i Ungern, framhöll den ungerske ministern.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen