Svenska folket uppmanas – döda inte myggor

2025 05 22

Fånga myggor i stället för att slå ihjäl dem.

Uppmaningen kommer från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och riktar sig till hela svenska folket.

Myndigheten har inlett en stor kartläggning om var olika stickmyggor finns i Sverige. Syftet är att få fram bättre analyser av risker för spridning av myggburna sjukdomar.

Nu uppmanas svenska folket att fånga och skicka in myggor till SVA. Myndigheten betonar att det är viktigt att hålla insekterna vid liv.

– På SVA:s webbsida Myggkartan finns en film om hur mygg fångas utan att de skadas och hur man ser till att den är död innan den skickas, framhåller SVA i ett uttalande.

Nya virus

SVA har inte möjlighet att sätta ut myggfällor i hela Sverige och tömma dem regelbundet. Därför behöver myndigheten allmänhetens hjälp.

– Vi är särskilt intresserade av att kartlägga de myggor som finns där människor finns. Det är de myggorna som medför störst risk för smittspridning. Kan vi få in myggor från hela Sverige får vi en bra geografisk täckning över var olika arter lever. Eftersom långa dataserier är viktiga vill vi få infrasstrukturen på plats så vi kan börja insamlingen redan nu i sommar, säger Tobias Lilja, forskare på SVA.

Enligt Lilja genomförs kartläggningen i ett kritiskt skede.

De senaste åren har olika myggarter spridit sig norrut i Europa på grund av klimatförändringar som ger dem gynnsammare förutsättningar med kortare och mildare vintrar.

För två år sedan upptäcktes den fruktade asiatiska tigermyggan, Aedes albopictus, för första gången i Sverige.

– Under senare år har vi sett hur myggburna sjukdomar som West Nile virus och usutuvirus har spridit sig norrut. Det är bara en tidsfråga innan de dyker upp i Sverige, säger Anders Lindström, forskare på SVA.

–  Vissa myggarter är bättre på att sprida de här virusen mellan fåglar, andra arter är bra på att sprida dem från fåglar till människor. Ju mer vi vet om var de olika myggarterna finns desto bättre kan vi förutsäga risken för spridning av myggburna smittor.

Så skickar du myggan till SVA

- När en mygga fångats ska fyndet rapporteras i Artportalen på SVA:s hemsida. Användare behöver inte registrera ett konto. Rapportören får ett nummer som kuvertet ska märkas med. När myggan är artbestämd registrerar SVA arten i Artportalen och rapportören får ett mejl om vilken art det var.

- På SVA:s webbsida Myggkartan finns en film där forskaren Anders Lindström visar hur du fångar myggor utan att krossa dem och hur du ser till att den är död innan du skickar den.

- Från Artportalen kan SVA:s forskare, och andra, göra analyser på alla fynd av myggor. SVA:s myggfynd från insamlingsprojekt sedan 15 år kommer bidra med långa serier av data.

- Artportalen har skapat en särskild ingång för att rapportera mygg som redan är igång. Hela infrastrukturen blir klar under 2025. SVA och Artportalen får sammanlagt 425 000 kronor i finansiering.

Källa: SVA

Foto: W. Hasselmann

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen