SVENSKA KRAFTNÄT AGERAR: Nödåtgärd för södra Sverige

2022 12 09

Rya kraftvärmeverk i Göteborg ska säkra tillgång till upp till 250 MW i sydvästra Sverige till och med mars 2023.

Det bekräftar Svenska kraftnät.

Myndigheten har tecknat ett avtal Göteborg Energi som äger kraftvärmeverket.

Genom upphandlingen kan Svenska kraftnät använda Ryaverket för mothandel mellan elområden eller justering av flöden i nätet, så kallad omdirigering.

Åtgärden beskrivs som extra viktigt då kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 är ur drift till den 23 februari.

– Detta kommer att ge en prisutjämnande effekt mellan elområdena. Dessutom är Ryaverkets placering gynnsam och ger ökad redundans i sydvästra Sverige under perioden då Ringhals 4 är ur drift, säger Erik Ek, strategisk driftschef på Svenska kraftnät.

Avtalet gäller tre månader

Avtalet mellan Svenska kraftnät och Göteborg Energi gäller under perioden 10 december 2022 till 31 mars 2023.

Kraftvärmeverket i Göteborg är den andra anläggningen som Svenska kraftnät tecknat avtal med i syfte att stärka tillgången av kapacitet i södra Sverige.

– Genom att upphandla garanterade resurser så vet vi att anläggningarna finns tillgängliga för de behov vi identifierar. Eftersom Svenska kraftnät kontinuerligt får information om hur mycket verken körs, vet vi hur mycket reglerbar produktion vi kan utnyttja om vi skulle se behov av detta, säger Erik Ek.

Rya kraftvärmeverk ägs av Göteborg Energi och är ett gaskombikraftverk som producerar både fjärrvärme och el. Det drivs med naturgas och har möjlighet att också drivas med olja.

Kritisk period väntar

Kraftringen, ett av Sveriges största energibolag med drygt 280 000 kunder, har nyligen flaggat för att perioden 9-18 december kommer bli extra tuff för elkonsumenter i landets södra delar.

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4, som står för en betydande del av elproduktionen för södra Sverige, är redan ur drift. I dag, fredag, kopplas Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamns 3 bort från elnätet i tio dagar. Ett fel på generatorn måste åtgärdas.

– Både vädret och elproduktionen bidrar till det ansträngda läget. Under perioden 9-18 december 2022 blir det ett driftstopp av kärnkraftverket Oskarshamn 3, något som kommer att påverka ett redan ansträngt läge, framhåller Kraftringen.

Energibolaget uppmanar därför sina drygt 280 000 kunder att dra ner på elanvändningen under perioden.

LÄS MER: Krismejl till 280 000 elkonsumenter inför helgen

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen