SVENSKA KRAFTNÄT AGERAR: Nödåtgärd för södra Sverige

2022 12 09

Rya kraftvärmeverk i Göteborg ska säkra tillgång till upp till 250 MW i sydvästra Sverige till och med mars 2023.

Det bekräftar Svenska kraftnät.

Myndigheten har tecknat ett avtal Göteborg Energi som äger kraftvärmeverket.

Genom upphandlingen kan Svenska kraftnät använda Ryaverket för mothandel mellan elområden eller justering av flöden i nätet, så kallad omdirigering.

Åtgärden beskrivs som extra viktigt då kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 är ur drift till den 23 februari.

– Detta kommer att ge en prisutjämnande effekt mellan elområdena. Dessutom är Ryaverkets placering gynnsam och ger ökad redundans i sydvästra Sverige under perioden då Ringhals 4 är ur drift, säger Erik Ek, strategisk driftschef på Svenska kraftnät.

Avtalet gäller tre månader

Avtalet mellan Svenska kraftnät och Göteborg Energi gäller under perioden 10 december 2022 till 31 mars 2023.

Kraftvärmeverket i Göteborg är den andra anläggningen som Svenska kraftnät tecknat avtal med i syfte att stärka tillgången av kapacitet i södra Sverige.

– Genom att upphandla garanterade resurser så vet vi att anläggningarna finns tillgängliga för de behov vi identifierar. Eftersom Svenska kraftnät kontinuerligt får information om hur mycket verken körs, vet vi hur mycket reglerbar produktion vi kan utnyttja om vi skulle se behov av detta, säger Erik Ek.

Rya kraftvärmeverk ägs av Göteborg Energi och är ett gaskombikraftverk som producerar både fjärrvärme och el. Det drivs med naturgas och har möjlighet att också drivas med olja.

Kritisk period väntar

Kraftringen, ett av Sveriges största energibolag med drygt 280 000 kunder, har nyligen flaggat för att perioden 9-18 december kommer bli extra tuff för elkonsumenter i landets södra delar.

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4, som står för en betydande del av elproduktionen för södra Sverige, är redan ur drift. I dag, fredag, kopplas Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamns 3 bort från elnätet i tio dagar. Ett fel på generatorn måste åtgärdas.

– Både vädret och elproduktionen bidrar till det ansträngda läget. Under perioden 9-18 december 2022 blir det ett driftstopp av kärnkraftverket Oskarshamn 3, något som kommer att påverka ett redan ansträngt läge, framhåller Kraftringen.

Energibolaget uppmanar därför sina drygt 280 000 kunder att dra ner på elanvändningen under perioden.

LÄS MER: Krismejl till 280 000 elkonsumenter inför helgen

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen