SVENSKA KRAFTNÄT AGERAR: Nödåtgärd för södra Sverige

2022 12 09

Rya kraftvärmeverk i Göteborg ska säkra tillgång till upp till 250 MW i sydvästra Sverige till och med mars 2023.

Det bekräftar Svenska kraftnät.

Myndigheten har tecknat ett avtal Göteborg Energi som äger kraftvärmeverket.

Genom upphandlingen kan Svenska kraftnät använda Ryaverket för mothandel mellan elområden eller justering av flöden i nätet, så kallad omdirigering.

Åtgärden beskrivs som extra viktigt då kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 är ur drift till den 23 februari.

– Detta kommer att ge en prisutjämnande effekt mellan elområdena. Dessutom är Ryaverkets placering gynnsam och ger ökad redundans i sydvästra Sverige under perioden då Ringhals 4 är ur drift, säger Erik Ek, strategisk driftschef på Svenska kraftnät.

Avtalet gäller tre månader

Avtalet mellan Svenska kraftnät och Göteborg Energi gäller under perioden 10 december 2022 till 31 mars 2023.

Kraftvärmeverket i Göteborg är den andra anläggningen som Svenska kraftnät tecknat avtal med i syfte att stärka tillgången av kapacitet i södra Sverige.

– Genom att upphandla garanterade resurser så vet vi att anläggningarna finns tillgängliga för de behov vi identifierar. Eftersom Svenska kraftnät kontinuerligt får information om hur mycket verken körs, vet vi hur mycket reglerbar produktion vi kan utnyttja om vi skulle se behov av detta, säger Erik Ek.

Rya kraftvärmeverk ägs av Göteborg Energi och är ett gaskombikraftverk som producerar både fjärrvärme och el. Det drivs med naturgas och har möjlighet att också drivas med olja.

Kritisk period väntar

Kraftringen, ett av Sveriges största energibolag med drygt 280 000 kunder, har nyligen flaggat för att perioden 9-18 december kommer bli extra tuff för elkonsumenter i landets södra delar.

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4, som står för en betydande del av elproduktionen för södra Sverige, är redan ur drift. I dag, fredag, kopplas Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamns 3 bort från elnätet i tio dagar. Ett fel på generatorn måste åtgärdas.

– Både vädret och elproduktionen bidrar till det ansträngda läget. Under perioden 9-18 december 2022 blir det ett driftstopp av kärnkraftverket Oskarshamn 3, något som kommer att påverka ett redan ansträngt läge, framhåller Kraftringen.

Energibolaget uppmanar därför sina drygt 280 000 kunder att dra ner på elanvändningen under perioden.

LÄS MER: Krismejl till 280 000 elkonsumenter inför helgen

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen