SVENSKA KRAFTNÄT AGERAR: Nödåtgärd för södra Sverige

2022 12 09

Rya kraftvärmeverk i Göteborg ska säkra tillgång till upp till 250 MW i sydvästra Sverige till och med mars 2023.

Det bekräftar Svenska kraftnät.

Myndigheten har tecknat ett avtal Göteborg Energi som äger kraftvärmeverket.

Genom upphandlingen kan Svenska kraftnät använda Ryaverket för mothandel mellan elområden eller justering av flöden i nätet, så kallad omdirigering.

Åtgärden beskrivs som extra viktigt då kärnkraftsreaktorn Ringhals 4 är ur drift till den 23 februari.

– Detta kommer att ge en prisutjämnande effekt mellan elområdena. Dessutom är Ryaverkets placering gynnsam och ger ökad redundans i sydvästra Sverige under perioden då Ringhals 4 är ur drift, säger Erik Ek, strategisk driftschef på Svenska kraftnät.

Avtalet gäller tre månader

Avtalet mellan Svenska kraftnät och Göteborg Energi gäller under perioden 10 december 2022 till 31 mars 2023.

Kraftvärmeverket i Göteborg är den andra anläggningen som Svenska kraftnät tecknat avtal med i syfte att stärka tillgången av kapacitet i södra Sverige.

– Genom att upphandla garanterade resurser så vet vi att anläggningarna finns tillgängliga för de behov vi identifierar. Eftersom Svenska kraftnät kontinuerligt får information om hur mycket verken körs, vet vi hur mycket reglerbar produktion vi kan utnyttja om vi skulle se behov av detta, säger Erik Ek.

Rya kraftvärmeverk ägs av Göteborg Energi och är ett gaskombikraftverk som producerar både fjärrvärme och el. Det drivs med naturgas och har möjlighet att också drivas med olja.

Kritisk period väntar

Kraftringen, ett av Sveriges största energibolag med drygt 280 000 kunder, har nyligen flaggat för att perioden 9-18 december kommer bli extra tuff för elkonsumenter i landets södra delar.

Kärnkraftsreaktorn Ringhals 4, som står för en betydande del av elproduktionen för södra Sverige, är redan ur drift. I dag, fredag, kopplas Sveriges största kärnkraftsreaktor Oskarshamns 3 bort från elnätet i tio dagar. Ett fel på generatorn måste åtgärdas.

– Både vädret och elproduktionen bidrar till det ansträngda läget. Under perioden 9-18 december 2022 blir det ett driftstopp av kärnkraftverket Oskarshamn 3, något som kommer att påverka ett redan ansträngt läge, framhåller Kraftringen.

Energibolaget uppmanar därför sina drygt 280 000 kunder att dra ner på elanvändningen under perioden.

LÄS MER: Krismejl till 280 000 elkonsumenter inför helgen

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen