29nov2025

SVENSKA KYRKAN: Kraftig förändring väntas gällande antalet medlemmar

2025 01 22

Nu kommer en ny prognos gällande antalet medlemmar i Svenska kyrkan.

Under den senaste tiden har svenska ungdomars nyfunna intresse för Gud uppmärksammats.

Samtidigt har Svenska kyrkan gjort en ny prognos för hur många svenskar som kommer att vara medlem år 2051.

Då väntas en kraftig förändring.

Kraftig förändring

År 2023 var antalet medlemmar 5,5 miljoner, eller drygt 52 procent av befolkningen.

År 2051 väntas många ha lämnat kyrkan, ett tapp som förklaras av att fler medlemmar avlider än som ansluter.

– Enligt prognosen beräknas Svenska kyrkan år 2051 ha cirka 3,9 miljoner medlemmar, vilket innebär 34 procent av befolkningen, framhåller Svenska kyrkan via sin webbsida. 

– Det ska jämföras med 2023, det år prognosen tar sin utgångspunkt, då medlemstalet låg på 5,5 miljoner eller drygt 52 procent av befolkningen.

Förklarar minskningen

Svenska kyrkan menar att det fortsatt kommer att vara viktigt att försöka nå ut till unga.

Enligt prognosen är den främsta orsaken till den förväntade medlemsminskningen att det i framtiden kommer att vara fler medlemmar som avlider än som tillkommer genom dop eller aktiva inträden.

– Där vet vi att det i dag pågår många goda arbeten runt om i landet. Vi har exempelvis sett en viss ökning av antalet konfirmander de senaste åren, säger Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.

“Bra underlag”

Svenska kyrkans generalsekreterare Camilla Asp menar att det nu finns ett stabilt underlag för församlingarna i deras långsiktiga arbete. 

Hon tar fasta på de öppningar som prognosen ger för Svenska kyrkan att själv påverka utvecklingen.

“Positiva signaler”

Asp förklarar att hon trots den väntade minskningen ser positiva signaler som kan gynna kyrkan framgent.

– Där ser vi just nu flera samtidiga positiva signaler kring inte minst ungas ökade intresse för tro och kyrka, säger hon.

– Min förhoppning är att prognosen blir ett incitament att fortsätta och stärka det goda arbetet gentemot dessa grupper.

Foto: Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen