SVENSKA KYRKAN: Kraftig förändring väntas gällande antalet medlemmar

2025 01 22

Nu kommer en ny prognos gällande antalet medlemmar i Svenska kyrkan.

Under den senaste tiden har svenska ungdomars nyfunna intresse för Gud uppmärksammats.

Samtidigt har Svenska kyrkan gjort en ny prognos för hur många svenskar som kommer att vara medlem år 2051.

Då väntas en kraftig förändring.

Kraftig förändring

År 2023 var antalet medlemmar 5,5 miljoner, eller drygt 52 procent av befolkningen.

År 2051 väntas många ha lämnat kyrkan, ett tapp som förklaras av att fler medlemmar avlider än som ansluter.

– Enligt prognosen beräknas Svenska kyrkan år 2051 ha cirka 3,9 miljoner medlemmar, vilket innebär 34 procent av befolkningen, framhåller Svenska kyrkan via sin webbsida.

– Det ska jämföras med 2023, det år prognosen tar sin utgångspunkt, då medlemstalet låg på 5,5 miljoner eller drygt 52 procent av befolkningen.

Förklarar minskningen

Svenska kyrkan menar att det fortsatt kommer att vara viktigt att försöka nå ut till unga.

Enligt prognosen är den främsta orsaken till den förväntade medlemsminskningen att det i framtiden kommer att vara fler medlemmar som avlider än som tillkommer genom dop eller aktiva inträden.

– Där vet vi att det i dag pågår många goda arbeten runt om i landet. Vi har exempelvis sett en viss ökning av antalet konfirmander de senaste åren, säger Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.

“Bra underlag”

Svenska kyrkans generalsekreterare Camilla Asp menar att det nu finns ett stabilt underlag för församlingarna i deras långsiktiga arbete.

Hon tar fasta på de öppningar som prognosen ger för Svenska kyrkan att själv påverka utvecklingen.

“Positiva signaler”

Asp förklarar att hon trots den väntade minskningen ser positiva signaler som kan gynna kyrkan framgent.

– Där ser vi just nu flera samtidiga positiva signaler kring inte minst ungas ökade intresse för tro och kyrka, säger hon.

– Min förhoppning är att prognosen blir ett incitament att fortsätta och stärka det goda arbetet gentemot dessa grupper.

Foto: Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen