Svenska lån stoppas – handlar om miljonbelopp

2026 02 10

Svenska lånutbetalningar har stoppats.

Polisen och 25 banker har tillsammans blockerat låneutbetalningar värda miljonbelopp.

Detta för att hindra organiserad brottslighet från att utnyttja kreditmarknaden, rapporterar DN.

Stora summor stoppas

Operationen — som kallas Tvättstuga, har lett till att utbetalningar av omkring 670 miljoner kronor i misstänkta lånebedrägerier har avbrutits innan pengarna nått ut till sökande, enligt polisen.

Totalt har cirka 2 800 låneansökningar avbrutits sedan förra året genom att polis och banker delat information om vilka ansökningar som bedömts som misstänkta.

Syftet med insatsen är att försvåra för organiserade brottsnätverk att använda lån som finansiering för kriminell verksamhet.

– När våldet minskar måste vi ta chansen att ge den kriminella ekonomin en rejäl bredsida, säger polischefen Jale Poljarevius, till DN.

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Många aktörer involverade

Operation Tvättstuga involverar polisen och 25 olika banker, som tillsammans utbyter uppgifter om misstänkta kreditansökningar.

Genom att kombinera bankernas rutinmässiga kontroller med polisens kunskap om brottsliga mönster kan fler bedrägeriförsök avslöjas tidigt.

Vad de 670 miljonerna egentligen skulle användas till går bara att spekulera i, enligt Poljarevius.

– En del skulle troligen tvättas genom fastighetsköp, medan resten sannolikt skulle ha finansierat den kriminella verksamheten. Det är pengar som kan användas för att införskaffa vapen eller narkotika, säger Jale.

Mot organiserad brottslighet

Polisen menar att dessa typer av blufflåneansökningar ofta är kopplade till organiserade grupper som använder nätverk för att dölja sina spår, och att stoppa utbetalningar i förväg är ett effektivt sätt att hindra dem från att få tillgång till stora summor pengar.

Tidigare i år avslöjade och stoppade Utbetalningsmyndigheten felaktiga framtida utbetalningar till ett totalt värde av över 103 miljoner kronor efter analyser av data och underrättelser till andra myndigheter, såsom CSN och Försäkringskassan.

Arbetet har lett till tusentals granskningar, där majoriteten avser inkomster som inte stämmer med utbetalda förmåner som sjukpenning eller studiestöd. 

– Det är en milstolpe och det känns fantastiskt att vi kommit så långt på bara lite drygt ett år. Nu växlar vi upp och går mot mer avancerade angrepp, sade Per Eleblad, generaldirektör på Utbetalningsmyndigheten, vid tillfället.

LÄS MER: “Helt galet – kan inte tro på det”: Trumps besked väcker ramaskari

Foto: M Akbarzadegan

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen