Putin kan komma att attackera Sveriges vapenleverans

2022 03 06

Sverige vapenleverans till Ukraina väntas väcka vrede från Rysslands diktator.

Nu väcks en oro för att vapnen, som ska stärka Ukrainas väpnade styrkor, istället kan utsättas för angrepp från ryska armén i samband med leveransen.

Överstelöjtnant varnar

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, varnar för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.” Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Inte minst eftersom den ryska diktatorn Vladimir Putin utryckt sig hotfullt mot det stöd som väst skickar till Ukraina.

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, säger han till SvD och framhäver att en sådan händelse skulle ge Putin ”vatten på sin kran”.

Hotar länder som sänder vapen

Samtidigt har Ryssland ikväll gått ut med nya våldsamma hot. Länder som hjälper Ukraina med vapen kommer att hållas ansvariga om vapnen används mot ryska soldater varnar Rysslands utrikesdepartement i kväll, uppger Reuters.

Sverige kan drabbas av rysk hämnd

Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig dock inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator. EU-minister Hans Dahlgren bekräftar till Sveriges Radio att Regeringen Andersson (S) är medveten om de risker som finns i samband med vapenleveranserna till Ukraina vilket inkluderar hämndaktioner från Ryssland på Sverige.

– Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, säger Hans Dahlgren (S) till SR.

Hemlighetsfullt

Hur Sveriges krigsmateriel som består av 5 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 135 000 fältransoner, ska skickas till Ukraina är hemlighetsstämplat.

Under söndagens presskonferens framhävde försvarsminister Peter Hultqvist (S) att förberedelserna är långt gångna.

– Leveranserna kommer att ske så fort besluten är fattade, sade han.

Säkraste alternativet

Det säkraste alternativet skulle vara en överlämning vid gränsen, enligt Joakim Paasikivi. En sådan lösning vållar dock sina egna problem. Framförallt kan det bli svårt att transportera leveransen, då allt materiel uppges väga 235 ton.

Vid ett sådant scenario skulle det svenska bidraget kunna flygas till en militärflygplats i Polen för att sedan transporteras över den ukrainska gränsen, uppger SvD.

Polen har tagit på sig en samordnande roll när det gäller en hel del av vapenleveranserna från EU in till Ukraina.

Utesluter inte flygningar

Flygningar till Ukraina har redan skett – bland annat har det rapporterats om att Turkiet flugit in materiel till landet. Det framhåller Andreas Hörnedal, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror att Sverige kommer att hitta en bra lösning, trots allt.

– Vi kommer troligtvis aldrig få veta hur, men de kommer nog att lösa det på något bra vis, säger han till SvD.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen