Putin kan komma att attackera Sveriges vapenleverans

2022 03 06

Sverige vapenleverans till Ukraina väntas väcka vrede från Rysslands diktator.

Nu väcks en oro för att vapnen, som ska stärka Ukrainas väpnade styrkor, istället kan utsättas för angrepp från ryska armén i samband med leveransen. 

Överstelöjtnant varnar

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, varnar för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.” Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Inte minst eftersom den ryska diktatorn Vladimir Putin utryckt sig hotfullt mot det stöd som väst skickar till Ukraina.  

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, säger han till SvD och framhäver att en sådan händelse skulle ge Putin ”vatten på sin kran”.

Hotar länder som sänder vapen

Samtidigt har Ryssland ikväll gått ut med nya våldsamma hot. Länder som hjälper Ukraina med vapen kommer att hållas ansvariga om vapnen används mot ryska soldater varnar Rysslands utrikesdepartement i kväll, uppger Reuters.

Sverige kan drabbas av rysk hämnd

Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig dock inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator. EU-minister Hans Dahlgren bekräftar till Sveriges Radio att Regeringen Andersson (S) är medveten om de risker som finns i samband med vapenleveranserna till Ukraina vilket inkluderar hämndaktioner från Ryssland på Sverige.

Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, säger Hans Dahlgren (S) till SR.

Hemlighetsfullt

Hur Sveriges krigsmateriel som består av 5 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 135 000 fältransoner, ska skickas till Ukraina är hemlighetsstämplat.

Under söndagens presskonferens framhävde försvarsminister Peter Hultqvist (S) att förberedelserna är långt gångna.

– Leveranserna kommer att ske så fort besluten är fattade, sade han.

Säkraste alternativet

Det säkraste alternativet skulle vara en överlämning vid gränsen, enligt Joakim Paasikivi. En sådan lösning vållar dock sina egna problem. Framförallt kan det bli svårt att transportera leveransen, då allt materiel uppges väga 235 ton.

Vid ett sådant scenario skulle det svenska bidraget kunna flygas till en militärflygplats i Polen för att sedan transporteras över den ukrainska gränsen, uppger SvD.

Polen har tagit på sig en samordnande roll när det gäller en hel del av vapenleveranserna från EU in till Ukraina.

Utesluter inte flygningar

Flygningar till Ukraina har redan skett – bland annat har det rapporterats om att Turkiet flugit in materiel till landet. Det framhåller Andreas Hörnedal, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror att Sverige kommer att hitta en bra lösning, trots allt.

–  Vi kommer troligtvis aldrig få veta hur, men de kommer nog att lösa det på något bra vis, säger han till SvD.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


11 januari 2026

Attackerar tre oljeplattformar – ”direktträffar”

2026 01 11

Tre ryska oljeplattformar i Kaspiska havet har attackerats.

Rapporten kommer från Ukrainas generalstab.

– Ukrainska styrkor slår till mot tre ryska oljeborrplattformar som tillhör Lukoil, en av Rysslands största oljeproducenter, rapporterar Kyiv Independent.

Stöd till kriget

Oljejätten Lukoil är en av Rysslands största oljebolag och syftet med attacken är att bromsa påfyllningen av den ryska krigskassan.

– De tre borrplattformarna från Lukoil som träffats av Ukraina stödjer aktivt den ryska armén i dess invasion av Ukraina. Plattformarna används för att utvinna olja och gasutvinning, uppger tidningen.

”Direktträffar”

Enligt uttalandet från de ukrainska styrkorna har flera direktträffar registrerats på plattformarna.

– Direktträffar har registrerats. Omfattningen av skadorna bedöms, uppger Ukrainas generalstab, i ett uttalande.

Flera attacker

Den ukrainska militären går också ut med rapporter om attacker mot ett ryskt luftvärnsmissilsystem i de ockuperade delarna av den ukrainska regionen Luhansk.

– Dessutom slog ukrainska styrkor till mot ett lager med materiel från Rysslands armé i ryskockuperade Kherson, uppger tidningen, som ännu inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ukraina slår återkommande mot ryska militära anläggningar i syfte att försvaga den anfallande arméns framryckningar.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

Ukraina varnar

Den ukrainska militären går också ut med en varning för nya kraftsamlingar från den ryska sidan.

– Ryska styrkor mobiliserar för nya offensiva operationer i nordöstra Ukraina, vilket potentiellt kan bana väg för en framryckning mot staden Sumy, uppger den ukrainska militären i ett uttalande på Telegram.

– Alla sådana försök upptäcks omedelbart och avvärjs.

Ryssland intensifierar

Ryska styrkor har intensifierat sina attacker mot Sumy i norra Ukraina.

I staden bor omkring 250 000 invånare men Ryssland har inte lyckats ockupera området kring staden.

– Ryska styrkor intensifierar sina operationer i Sumyregionen med målet att avancera mot Khotin, en by som ligger cirka 15 kilometer norr om Sumy, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Sociala medier/Telegram

Text: Redaktionen


11 januari 2026

”Kommer stoppa det” – stort bakslag för Trump

2026 01 12

USA:s president har skapat mycket uppståndelse sedan han tillträdde ämbetet för ungefär ett år sedan.

Den senaste tiden har frågan om Grönland återigen blivit högaktuell.

Speciellt när den amerikanske presidenten hotat med ett militärt angrepp för att få igenom sin önskan om att införliva den gigantiska ön under amerikansk flagg.

Kritiseras

Trumps agerande de senaste veckorna har väckt stor uppmärksamhet internationellt, men också i de egna leden.

Och nu går presidentens republikanske partikollega, senatorn Rand Paul, ut och kritiserar agerandet.

– Låt oss säga att du vill köpa Grönland, och jag bestrider inte att det kanske är något vi skulle vilja, att köpa Grönland. Men man kommer inte dit genom att göra de som bor där arga och förnedra dem och säga: Vi ska marschera in med marinsoldater och ta om ni inte säljer det till oss, säger Rand Paul till ABC News.

– Det gör dem inte särskilt villiga att sälja till oss.

Stort motstånd

Den republikanske senatorn menar att strategin är helt fel.

Och att det inte finns någon, varken på Grönland eller i senaten i Washington, som står bakom tillvägagångssättet.

– Om ditt mål på något sätt är att vi ska skaka sabeln och sedan säljer de till oss, tror jag att det har motsatt effekt, säger Rand Paul.

– Jag tror att det skulle vara svårt att hitta någon på Grönland som är för det, men det skulle också vara svårt att hitta någon i Washington som är för en militär invasion, oavsett vilket parti man tillhör.

LÄS OCKSÅ: USA-allierad höjer beredskap till toppnivå - "förberedda"

”Kommer stoppa det”

Senatorn är förvissad om att ett militärt angrepp kommer stoppas.

– Jag tror att det kommer att finnas tillräckligt med press och att man kommer stoppa det, säger Rand Paul med hänvisning till en amerikansk lag som begränsar presidentens makt att sätta in militära styrkor utomlands utan kongressens godkännande.

– Det är därför denna debatt är så viktig. Det handlar om Venezuela. Det handlar om Grönland. Det handlar om Colombia. Det handlar om Kuba. Det handlar om huruvida folket får bestämma om vi går i krig.

LÄS OCKSÅ: TRUMPS ULTIMATUM: Gör en deal – innan det är för sent

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen