Putin kan komma att attackera Sveriges vapenleverans

2022 03 06

Sverige vapenleverans till Ukraina väntas väcka vrede från Rysslands diktator.

Nu väcks en oro för att vapnen, som ska stärka Ukrainas väpnade styrkor, istället kan utsättas för angrepp från ryska armén i samband med leveransen.

Överstelöjtnant varnar

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, varnar för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.” Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Inte minst eftersom den ryska diktatorn Vladimir Putin utryckt sig hotfullt mot det stöd som väst skickar till Ukraina.

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, säger han till SvD och framhäver att en sådan händelse skulle ge Putin ”vatten på sin kran”.

Hotar länder som sänder vapen

Samtidigt har Ryssland ikväll gått ut med nya våldsamma hot. Länder som hjälper Ukraina med vapen kommer att hållas ansvariga om vapnen används mot ryska soldater varnar Rysslands utrikesdepartement i kväll, uppger Reuters.

Sverige kan drabbas av rysk hämnd

Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig dock inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator. EU-minister Hans Dahlgren bekräftar till Sveriges Radio att Regeringen Andersson (S) är medveten om de risker som finns i samband med vapenleveranserna till Ukraina vilket inkluderar hämndaktioner från Ryssland på Sverige.

– Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, säger Hans Dahlgren (S) till SR.

Hemlighetsfullt

Hur Sveriges krigsmateriel som består av 5 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 135 000 fältransoner, ska skickas till Ukraina är hemlighetsstämplat.

Under söndagens presskonferens framhävde försvarsminister Peter Hultqvist (S) att förberedelserna är långt gångna.

– Leveranserna kommer att ske så fort besluten är fattade, sade han.

Säkraste alternativet

Det säkraste alternativet skulle vara en överlämning vid gränsen, enligt Joakim Paasikivi. En sådan lösning vållar dock sina egna problem. Framförallt kan det bli svårt att transportera leveransen, då allt materiel uppges väga 235 ton.

Vid ett sådant scenario skulle det svenska bidraget kunna flygas till en militärflygplats i Polen för att sedan transporteras över den ukrainska gränsen, uppger SvD.

Polen har tagit på sig en samordnande roll när det gäller en hel del av vapenleveranserna från EU in till Ukraina.

Utesluter inte flygningar

Flygningar till Ukraina har redan skett – bland annat har det rapporterats om att Turkiet flugit in materiel till landet. Det framhåller Andreas Hörnedal, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror att Sverige kommer att hitta en bra lösning, trots allt.

– Vi kommer troligtvis aldrig få veta hur, men de kommer nog att lösa det på något bra vis, säger han till SvD.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen