Putin kan komma att attackera Sveriges vapenleverans

2022 03 06

Sverige vapenleverans till Ukraina väntas väcka vrede från Rysslands diktator.

Nu väcks en oro för att vapnen, som ska stärka Ukrainas väpnade styrkor, istället kan utsättas för angrepp från ryska armén i samband med leveransen. 

Överstelöjtnant varnar

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, varnar för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.” Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Inte minst eftersom den ryska diktatorn Vladimir Putin utryckt sig hotfullt mot det stöd som väst skickar till Ukraina.  

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, säger han till SvD och framhäver att en sådan händelse skulle ge Putin ”vatten på sin kran”.

Hotar länder som sänder vapen

Samtidigt har Ryssland ikväll gått ut med nya våldsamma hot. Länder som hjälper Ukraina med vapen kommer att hållas ansvariga om vapnen används mot ryska soldater varnar Rysslands utrikesdepartement i kväll, uppger Reuters.

Sverige kan drabbas av rysk hämnd

Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig dock inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator. EU-minister Hans Dahlgren bekräftar till Sveriges Radio att Regeringen Andersson (S) är medveten om de risker som finns i samband med vapenleveranserna till Ukraina vilket inkluderar hämndaktioner från Ryssland på Sverige.

– Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, säger Hans Dahlgren (S) till SR.

Hemlighetsfullt

Hur Sveriges krigsmateriel som består av 5 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 135 000 fältransoner, ska skickas till Ukraina är hemlighetsstämplat.

Under söndagens presskonferens framhävde försvarsminister Peter Hultqvist (S) att förberedelserna är långt gångna.

– Leveranserna kommer att ske så fort besluten är fattade, sade han.

Säkraste alternativet

Det säkraste alternativet skulle vara en överlämning vid gränsen, enligt Joakim Paasikivi. En sådan lösning vållar dock sina egna problem. Framförallt kan det bli svårt att transportera leveransen, då allt materiel uppges väga 235 ton.

Vid ett sådant scenario skulle det svenska bidraget kunna flygas till en militärflygplats i Polen för att sedan transporteras över den ukrainska gränsen, uppger SvD.

Polen har tagit på sig en samordnande roll när det gäller en hel del av vapenleveranserna från EU in till Ukraina.

Utesluter inte flygningar

Flygningar till Ukraina har redan skett – bland annat har det rapporterats om att Turkiet flugit in materiel till landet. Det framhåller Andreas Hörnedal, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror att Sverige kommer att hitta en bra lösning, trots allt.

–  Vi kommer troligtvis aldrig få veta hur, men de kommer nog att lösa det på något bra vis, säger han till SvD.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen