Putin kan komma att attackera Sveriges vapenleverans

2022 03 06

Sverige vapenleverans till Ukraina väntas väcka vrede från Rysslands diktator.

Nu väcks en oro för att vapnen, som ska stärka Ukrainas väpnade styrkor, istället kan utsättas för angrepp från ryska armén i samband med leveransen.

Överstelöjtnant varnar

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, varnar för att leveransen av krigsmateriel till Ukraina kan bli en ”oerhört svår logistisk utmaning.” Att vapnen skulle flygas in till landet är enligt honom osannolikt och direkt farligt.

Inte minst eftersom den ryska diktatorn Vladimir Putin utryckt sig hotfullt mot det stöd som väst skickar till Ukraina.

Kan skjutas ner

– Hela Ukrainas luftrum är nu en krigszon. Det vore en väldigt olycklig utveckling om det sköts ned Nato-plan, lastade med vapen, säger han till SvD och framhäver att en sådan händelse skulle ge Putin ”vatten på sin kran”.

Hotar länder som sänder vapen

Samtidigt har Ryssland ikväll gått ut med nya våldsamma hot. Länder som hjälper Ukraina med vapen kommer att hållas ansvariga om vapnen används mot ryska soldater varnar Rysslands utrikesdepartement i kväll, uppger Reuters.

Sverige kan drabbas av rysk hämnd

Sverige - precis som en rad andra EU-länder - låter sig dock inte skrämmas av Rysslands aggressiva diktator. EU-minister Hans Dahlgren bekräftar till Sveriges Radio att Regeringen Andersson (S) är medveten om de risker som finns i samband med vapenleveranserna till Ukraina vilket inkluderar hämndaktioner från Ryssland på Sverige.

– Vapenexporten är värd risken, trots hot från Rysslands president, säger Hans Dahlgren (S) till SR.

Hemlighetsfullt

Hur Sveriges krigsmateriel som består av 5 000 pansarskott, 5 000 hjälmar, 5 000 kroppsskydd och 135 000 fältransoner, ska skickas till Ukraina är hemlighetsstämplat.

Under söndagens presskonferens framhävde försvarsminister Peter Hultqvist (S) att förberedelserna är långt gångna.

– Leveranserna kommer att ske så fort besluten är fattade, sade han.

Säkraste alternativet

Det säkraste alternativet skulle vara en överlämning vid gränsen, enligt Joakim Paasikivi. En sådan lösning vållar dock sina egna problem. Framförallt kan det bli svårt att transportera leveransen, då allt materiel uppges väga 235 ton.

Vid ett sådant scenario skulle det svenska bidraget kunna flygas till en militärflygplats i Polen för att sedan transporteras över den ukrainska gränsen, uppger SvD.

Polen har tagit på sig en samordnande roll när det gäller en hel del av vapenleveranserna från EU in till Ukraina.

Utesluter inte flygningar

Flygningar till Ukraina har redan skett – bland annat har det rapporterats om att Turkiet flugit in materiel till landet. Det framhåller Andreas Hörnedal, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror att Sverige kommer att hitta en bra lösning, trots allt.

– Vi kommer troligtvis aldrig få veta hur, men de kommer nog att lösa det på något bra vis, säger han till SvD.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen