SVENSKA SUCCÉN: Stor framgång för svenska vapen i Ukraina

2022 04 01

Sverige har skickat totalt 10 000 pansarvärnsvapen av typen pansarskott 86 till den ukrainska armén.

De svenska vapnen, som används av den ukrainska militären i konfrontationer med ryska militärfordon har varit oväntat effektiva.

Förstör ryska stridsvagnar

Pansarskotten är tänkta att användas mot enklare typer av militära fordon, men har även varit ett effektivt medel för att förstöra större militära fordon, i synnerhet ryska stridsvagnar.

Hundratals har förstörts

614 ryska stridsvagnar har förstörts av Ukrainas Väpnade Styrkor, enligt den ukrainska regeringen senaste uppgifter.

Svenska vapen har varit en betydande faktor för detta. Det bekräftar överstelöjtnant Joakim Paasikivi till norska NRK.

Har överraskat

– Flera stridsvagnar är bekämpade med vapen som vi i vissa fall inte trodde kunde slå ut en stridsvagn. Den här katastrofala effekten av att bli beskjuten med bärbara pansarvärnsvapen har i alla fall överraskat mig, säger han till NRK.

Effektiva soldater

Paasikivi konstaterar att den ukrainska effektiviteten dels kan bero på effektiva soldater, som är skickliga på att ta sig till bra positioner, där de kan avfyra pansarskotten. Ukrainas Väpnade Styrkor har flera små, lättrörliga grupper som är skickliga på att ta sig bakom fiendens linjer, förklarar överstelöjtnanten.

Taktiken kan appliceras på hemmaplan

Vidare menar Paasikivi att den ukrainska arméns framgångar är ett glatt besked för de nordiska ländernas försvarsstyrkor. Han förutspår en framtid där lätt infanteri och hemvärnsgrupper i Sverige, Norge och Finland kan föra en liknade typ av framgångsrik krigsföring.

Goda kandidater

– Det finländska territorialförsvaret och det svenska och norska hemvärnet är osedvanligt goda kandidater för att genomföra den här typen av framgångsrik strid, säger han till NRK.

Vapenleveranserna från Europa har haft stort betydelse för Ukrainas möjlighet att stå emot den ryska regimens brutala angrepp på landet. Sverige och Tyskland var de två länder vars positiva besked till att sända vapen överraskade omvärldens mest.

Initiala farhågor ej besannade

Vid krigets utbrott tidigt på torsdagsmorgonen den 24 februari cirkulerade det uppgifter i europeisk press som indikerade att Ryssland skulle komma att inta Ukrainas huvudstad Kyiv redan inom några timmar, det vill säga sent samma kväll.

Tufft för ryssarna

Men över en månad efter krigsutbrottet är så inte fallet utan istället är beskedet att omkring 15 000 ryska soldater kan ha stupat.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen