SVENSKA SUCCÉN: Stor framgång för svenska vapen i Ukraina

2022 04 01

Sverige har skickat totalt 10 000 pansarvärnsvapen av typen pansarskott 86 till den ukrainska armén.

De svenska vapnen, som används av den ukrainska militären i konfrontationer med ryska militärfordon har varit oväntat effektiva.

Förstör ryska stridsvagnar

Pansarskotten är tänkta att användas mot enklare typer av militära fordon, men har även varit ett effektivt medel för att förstöra större militära fordon, i synnerhet ryska stridsvagnar.

Hundratals har förstörts 

614 ryska stridsvagnar har förstörts av Ukrainas Väpnade Styrkor, enligt den ukrainska regeringen senaste uppgifter.

Svenska vapen har varit en betydande faktor för detta. Det bekräftar överstelöjtnant Joakim Paasikivi till norska NRK.

Har överraskat

– Flera stridsvagnar är bekämpade med vapen som vi i vissa fall inte trodde kunde slå ut en stridsvagn. Den här katastrofala effekten av att bli beskjuten med bärbara pansarvärnsvapen har i alla fall överraskat mig, säger han till NRK.

Effektiva soldater

Paasikivi konstaterar att den ukrainska effektiviteten dels kan bero på effektiva soldater, som är skickliga på att ta sig till bra positioner, där de kan avfyra pansarskotten. Ukrainas Väpnade Styrkor har flera små, lättrörliga grupper som är skickliga på att ta sig bakom fiendens linjer, förklarar överstelöjtnanten.

Taktiken kan appliceras på hemmaplan

Vidare menar Paasikivi att den ukrainska arméns framgångar är ett glatt besked för de nordiska ländernas försvarsstyrkor. Han förutspår en framtid där lätt infanteri och hemvärnsgrupper i Sverige, Norge och Finland kan föra en liknade typ av framgångsrik krigsföring.

Goda kandidater

– Det finländska territorialförsvaret och det svenska och norska hemvärnet är osedvanligt goda kandidater för att genomföra den här typen av framgångsrik strid, säger han till NRK.

Vapenleveranserna från Europa har haft stort betydelse för Ukrainas möjlighet att stå emot den ryska regimens brutala angrepp på landet. Sverige och Tyskland var de två länder vars positiva besked till att sända vapen överraskade omvärldens mest.

Initiala farhågor ej besannade

Vid krigets utbrott tidigt på torsdagsmorgonen den 24 februari cirkulerade det uppgifter i europeisk press som indikerade att Ryssland skulle komma att inta Ukrainas huvudstad Kyiv redan inom några timmar, det vill säga sent samma kväll.

Tufft för ryssarna

Men över en månad efter krigsutbrottet är så inte fallet utan istället är beskedet att omkring 15 000 ryska soldater kan ha stupat.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen