SVENSKA SUCCÉN: Stor framgång för svenska vapen i Ukraina

2022 04 01

Sverige har skickat totalt 10 000 pansarvärnsvapen av typen pansarskott 86 till den ukrainska armén.

De svenska vapnen, som används av den ukrainska militären i konfrontationer med ryska militärfordon har varit oväntat effektiva.

Förstör ryska stridsvagnar

Pansarskotten är tänkta att användas mot enklare typer av militära fordon, men har även varit ett effektivt medel för att förstöra större militära fordon, i synnerhet ryska stridsvagnar.

Hundratals har förstörts 

614 ryska stridsvagnar har förstörts av Ukrainas Väpnade Styrkor, enligt den ukrainska regeringen senaste uppgifter.

Svenska vapen har varit en betydande faktor för detta. Det bekräftar överstelöjtnant Joakim Paasikivi till norska NRK.

Har överraskat

– Flera stridsvagnar är bekämpade med vapen som vi i vissa fall inte trodde kunde slå ut en stridsvagn. Den här katastrofala effekten av att bli beskjuten med bärbara pansarvärnsvapen har i alla fall överraskat mig, säger han till NRK.

Effektiva soldater

Paasikivi konstaterar att den ukrainska effektiviteten dels kan bero på effektiva soldater, som är skickliga på att ta sig till bra positioner, där de kan avfyra pansarskotten. Ukrainas Väpnade Styrkor har flera små, lättrörliga grupper som är skickliga på att ta sig bakom fiendens linjer, förklarar överstelöjtnanten.

Taktiken kan appliceras på hemmaplan

Vidare menar Paasikivi att den ukrainska arméns framgångar är ett glatt besked för de nordiska ländernas försvarsstyrkor. Han förutspår en framtid där lätt infanteri och hemvärnsgrupper i Sverige, Norge och Finland kan föra en liknade typ av framgångsrik krigsföring.

Goda kandidater

– Det finländska territorialförsvaret och det svenska och norska hemvärnet är osedvanligt goda kandidater för att genomföra den här typen av framgångsrik strid, säger han till NRK.

Vapenleveranserna från Europa har haft stort betydelse för Ukrainas möjlighet att stå emot den ryska regimens brutala angrepp på landet. Sverige och Tyskland var de två länder vars positiva besked till att sända vapen överraskade omvärldens mest.

Initiala farhågor ej besannade

Vid krigets utbrott tidigt på torsdagsmorgonen den 24 februari cirkulerade det uppgifter i europeisk press som indikerade att Ryssland skulle komma att inta Ukrainas huvudstad Kyiv redan inom några timmar, det vill säga sent samma kväll.

Tufft för ryssarna

Men över en månad efter krigsutbrottet är så inte fallet utan istället är beskedet att omkring 15 000 ryska soldater kan ha stupat.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen