SVENSKA SUCCÉN: Stor framgång för svenska vapen i Ukraina

2022 04 01

Sverige har skickat totalt 10 000 pansarvärnsvapen av typen pansarskott 86 till den ukrainska armén.

De svenska vapnen, som används av den ukrainska militären i konfrontationer med ryska militärfordon har varit oväntat effektiva.

Förstör ryska stridsvagnar

Pansarskotten är tänkta att användas mot enklare typer av militära fordon, men har även varit ett effektivt medel för att förstöra större militära fordon, i synnerhet ryska stridsvagnar.

Hundratals har förstörts

614 ryska stridsvagnar har förstörts av Ukrainas Väpnade Styrkor, enligt den ukrainska regeringen senaste uppgifter.

Svenska vapen har varit en betydande faktor för detta. Det bekräftar överstelöjtnant Joakim Paasikivi till norska NRK.

Har överraskat

– Flera stridsvagnar är bekämpade med vapen som vi i vissa fall inte trodde kunde slå ut en stridsvagn. Den här katastrofala effekten av att bli beskjuten med bärbara pansarvärnsvapen har i alla fall överraskat mig, säger han till NRK.

Effektiva soldater

Paasikivi konstaterar att den ukrainska effektiviteten dels kan bero på effektiva soldater, som är skickliga på att ta sig till bra positioner, där de kan avfyra pansarskotten. Ukrainas Väpnade Styrkor har flera små, lättrörliga grupper som är skickliga på att ta sig bakom fiendens linjer, förklarar överstelöjtnanten.

Taktiken kan appliceras på hemmaplan

Vidare menar Paasikivi att den ukrainska arméns framgångar är ett glatt besked för de nordiska ländernas försvarsstyrkor. Han förutspår en framtid där lätt infanteri och hemvärnsgrupper i Sverige, Norge och Finland kan föra en liknade typ av framgångsrik krigsföring.

Goda kandidater

– Det finländska territorialförsvaret och det svenska och norska hemvärnet är osedvanligt goda kandidater för att genomföra den här typen av framgångsrik strid, säger han till NRK.

Vapenleveranserna från Europa har haft stort betydelse för Ukrainas möjlighet att stå emot den ryska regimens brutala angrepp på landet. Sverige och Tyskland var de två länder vars positiva besked till att sända vapen överraskade omvärldens mest.

Initiala farhågor ej besannade

Vid krigets utbrott tidigt på torsdagsmorgonen den 24 februari cirkulerade det uppgifter i europeisk press som indikerade att Ryssland skulle komma att inta Ukrainas huvudstad Kyiv redan inom några timmar, det vill säga sent samma kväll.

Tufft för ryssarna

Men över en månad efter krigsutbrottet är så inte fallet utan istället är beskedet att omkring 15 000 ryska soldater kan ha stupat.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen