Incidenten ägde rum på Norra Älvsborgs Länssjukhus, Näl, i Västra Götaland.

Patienten, som led av tjocktarmscancer, hade fått operationstid för att ta bort den tumör som satt i samma tarm.

Men under operationen skedde ett ovanligt missförstånd och fel del av tjocktarmen togs bort, rapporterar Ttela.

Misstogs för avföring

Att operera bort tjocktarmstumörer är ett vanligt ingrepp på sjukhuset.

Det som föranledde misstaget var att en mag- och tarmspecialist hade märkt ut tumören med bläck under röntgen för att kirurgen skulle veta vilken del som skulle bort.

“Tatueringen” förväxlades dock med mörkfärgad avföring, vilket alltså ledde till att man tog ut en annan del än den med tumören.

Ärendet var enligt sjukhuset särskilt komplicerat och händelsen betraktas som mycket sällsynt och ovanlig.

– Att fel del av tarmen opereras bort kan hända men då är det viktigt att kirurgen under operationen säkerställer att de har fått bort tumören, säger Jesper Swärd, chefsläkare på Näl, till lokaltidningen.

Upptäckte i efterhand

En sådan koll gjordes dock inte i det aktuella fallet. Misstaget upptäcktes först efter att patienten vaknat.

Någon medicinsk risk för patienten ska inte ha förekommit, men sjukhuset tar ändå händelsen på allvar och anmäler sig själva nu till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, enligt lex Maria.

– Det har sannolikt berott på att kirurgerna inte har varit med om en sådan här situation tidigare och att man helt enkelt inte insåg att detta kunde hända, förklarar Jesper Swärd.

Så fungerar lex Maria

Syftet med lex Maria är att vården ska lära sig av sina misstag.

Anmälningarna ska enligt lag genomföras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada.

– Lex Maria-anmälans primära syfte är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till en inträffad allvarlig skada eller uppkommen risk för sådan, för att därigenom förebygga att liknande händelser inträffar i framtiden. 

– Ett annat syfte är att den drabbade patienten (eller dess anhöriga/närstående) genom utredningen, så långt det är möjligt, ska få klarhet i vad som faktiskt inträffat.

Foto: Västra Götalandsregionen

Text: Redaktionen

Det nya läkemedlet kan tas i tablettform och har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic.

Ozempic och andra populära GLP-1-baserade läkemedel påverkar hungern genom signalöverföring mellan tarmen och hjärnan, men kan ofta ge biverkningar som minskad aptit, förlust av muskelmassa och problem med mage och tarm.

Den nya substansen ger inte samma biverkningar. Enligt forskarna aktiverar läkemedlet i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen.

Slipper vanliga biverkningar

I studier har den nya substansen visat sig ha positiva effekter på blodsockerkontroll och kroppssammansättning, utan att orsaka biverkningar som ofta förekommer vid användning av Ozempic och liknande läkemedel.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd.

Det säger Tore Bengtsson, som är professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

”Stor betydelse”

Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, är en annan av forskarna bakom studien.

Han beskriver det nya läkemedlet som ett stort genombrott i behandlingen av diabetes och obesitas.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor.

FAKTA: Nya läkemedlet

- Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium.

- Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

- Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. I den första studien deltog 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska institutet

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen