SVERIGE: 150 000 får möjlighet att skjuta upp räkningar

2023 01 12

Det meddelar Helsingborgs kommunstyrelse.

Kommunens cirka 150 000 invånare kommer få möjlighet att skjuta upp eller dela upp fakturor från Helsingborgs stad under januari till och med mars 2023.

Staden ska även kartlägga hur dess avgifter och taxor påverkar invånarna, rapporterar SVT Nyheter.

–Vi har en förståelse för att det ekonomiska läget är ansträngt för många av stadens invånare, företag och föreningar, Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande.

Han tillägger:

– Vi vill därför göra vad vi kan för att underlätta situationen för de som har svårigheter med att betala sina räkningar.

”Drabbar både individer och företag”

Jan Björklund (S), vice ordförande i kommunstyrelsen, delar Christian Orsings bedömning.

– Det ekonomiska läget är nu oerhört tufft och drabbar både individer, företag och föreningar. Från stadens håll inför vi nu en tillfällig möjlighet att skjuta upp betalningen av fakturor och förhoppningsvis så underlättar det för alla som nu har svårt att få ekonomin att gå ihop.

I en intervju med SVT Nyheter beskriver Jan Björklund en tuff ekonomisk situation för kommunens invånare. I likhet med många andra tampas helsingborgarna med höga elkostnader. 

– Många fasar nog för den elräkning som kommer nu i dagarna. Det gäller också företagen i Helsingborg.

Privatpersoner, företag och föreningar

De uppskjutna fakturorna ska betalas tillbaka senast den 30 april.

Beslutet innefattar så kallade periodiska fakturor ställda till privatpersoner, företag och föreningar.

En periodisk faktura är en faktura som kommer regelbundet –  till exempel månadsvis eller årsvis.

Fakturorna gäller avgifter, taxor och liknande.

– Exempel på fakturor som berörs finns inom förskola, fritid och hemvård, framhåller Helsingborgs stad.

Personer och företag som är intresserade av att ansöka om tillstånd uppmanas att mejla kommunen, alternativt kontakta fakturaställaren.

Sveriges åttonde största kommun

Helsingborgs kommun, informellt Helsingborgs stad, är Sveriges åttonde största kommun.

Befolkningsmängden uppgår till 150 109 invånare, enligt statistik från 2021.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen