SVERIGE: 150 000 får möjlighet att skjuta upp räkningar

2023 01 12

Drygt 150 000 invånare i Sverige får möjlighet att skjuta upp vissa betalningar under en tremånadersperiod.

Det meddelar Helsingborgs kommunstyrelse.

Kommunens cirka 150 000 invånare kommer få möjlighet att skjuta upp eller dela upp fakturor från Helsingborgs stad under januari till och med mars 2023.

Staden ska även kartlägga hur dess avgifter och taxor påverkar invånarna, rapporterar SVT Nyheter.

–Vi har en förståelse för att det ekonomiska läget är ansträngt för många av stadens invånare, företag och föreningar, Christian Orsing (M), kommunstyrelsens ordförande.

Han tillägger:

– Vi vill därför göra vad vi kan för att underlätta situationen för de som har svårigheter med att betala sina räkningar.

”Drabbar både individer och företag”

Jan Björklund (S), vice ordförande i kommunstyrelsen, delar Christian Orsings bedömning.

– Det ekonomiska läget är nu oerhört tufft och drabbar både individer, företag och föreningar. Från stadens håll inför vi nu en tillfällig möjlighet att skjuta upp betalningen av fakturor och förhoppningsvis så underlättar det för alla som nu har svårt att få ekonomin att gå ihop.

I en intervju med SVT Nyheter beskriver Jan Björklund en tuff ekonomisk situation för kommunens invånare. I likhet med många andra tampas helsingborgarna med höga elkostnader.

– Många fasar nog för den elräkning som kommer nu i dagarna. Det gäller också företagen i Helsingborg.

Privatpersoner, företag och föreningar

De uppskjutna fakturorna ska betalas tillbaka senast den 30 april.

Beslutet innefattar så kallade periodiska fakturor ställda till privatpersoner, företag och föreningar.

En periodisk faktura är en faktura som kommer regelbundet – till exempel månadsvis eller årsvis.

Fakturorna gäller avgifter, taxor och liknande.

– Exempel på fakturor som berörs finns inom förskola, fritid och hemvård, framhåller Helsingborgs stad.

Personer och företag som är intresserade av att ansöka om tillstånd uppmanas att mejla kommunen, alternativt kontakta fakturaställaren.

Sveriges åttonde största kommun

Helsingborgs kommun, informellt Helsingborgs stad, är Sveriges åttonde största kommun.

Befolkningsmängden uppgår till 150 109 invånare, enligt statistik från 2021.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen