SVERIGE: 25 plusgrader och sol i fem landskap i helgen

2023 09 06

Högsommarvärme och stekande sol – nu är sommarvädret på väg tillbaka.

– Ett högtryck dominerar vädret med uppehållsväder.

– Vidare är det en ganska varm luftmassa som sprider sig upp över Sverige.

Det uppger SMHI som utlovar riktigt vacker och soligt väder till veckoslutet i stora delar av Sverige.

28 plusgrader

Redan i morgon torsdag blir det riktigt fint väder i hela Sverige med strålande solsken från Skåne i söder till Lappland i norr.

Framåt lunchtid på torsdagen blir det 25 plusgrader i Skåne och 23 grader ända upp till Södermanland.

På fredagen blir det ännu varmare.

I södra och västra Skåne blir det hela 28 plusgrader.

Varmt på fredag

Fem landskap väntas få 25 grader eller mer under fredagen:

- Skåne

- Halland

- Småland

- Bohuslän

- Västergötland

Hela Sverige får uppehållsväder enligt SMHI:s prognos.

Ända upp till Hälsingland

Under lördagen fortsätter sommarvädret och det blir en solig och varm dag i stora delar av landet.

Endast Lapplandsfjällen väntas får regnskurar.

Det blir 24 grader varmt från Skåne ända upp till Hälsingland.

Även Norrbotten får 24 grader medan Norrlands inland får 17-22 grader.

25 grader och sol

Även söndagen blir en vacker och solig dag i nästan hela Sverige.

Skåne, Blekinge, Småland och Öland får upp emot 25 grader och sol.

Upp till Dalarna och Hälsingland blir det också varmt, omkring 23 grader.

Svalast blir det i Lapplandsfjällen som får 17 grader.

Nästa vecka

Även i början av nästa vecka blir det sommarvärme och sol i stora delar av landet.

Från Skåne upp till Hälsingland blir det 22 till 24 grader och mestadels sol.

I mitten av nästa vecka börjar det långsamt svänga över till svalare väder.

– Kommande vecka väntas vi gradvis gå mot lite svalare och ostadigare väder.

Det uppger meteorolog Katarina Andersson vid SMHI.

– Men osäkerheten är fortfarande stor om hur pass snabbt en kallfront kan börja leta sig in västerifrån över Skandinavien.

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen