SVERIGE: 25 plusgrader och sol i fem landskap i helgen

2023 09 06

Högsommarvärme och stekande sol – nu är sommarvädret på väg tillbaka.

– Ett högtryck dominerar vädret med uppehållsväder.

– Vidare är det en ganska varm luftmassa som sprider sig upp över Sverige.

Det uppger SMHI som utlovar riktigt vacker och soligt väder till veckoslutet i stora delar av Sverige.

28 plusgrader

Redan i morgon torsdag blir det riktigt fint väder i hela Sverige med strålande solsken från Skåne i söder till Lappland i norr.

Framåt lunchtid på torsdagen blir det 25 plusgrader i Skåne och 23 grader ända upp till Södermanland.

På fredagen blir det ännu varmare.

I södra och västra Skåne blir det hela 28 plusgrader.

Varmt på fredag

Fem landskap väntas få 25 grader eller mer under fredagen:

- Skåne

- Halland

- Småland

- Bohuslän

- Västergötland

Hela Sverige får uppehållsväder enligt SMHI:s prognos.

Ända upp till Hälsingland

Under lördagen fortsätter sommarvädret och det blir en solig och varm dag i stora delar av landet.

Endast Lapplandsfjällen väntas får regnskurar.

Det blir 24 grader varmt från Skåne ända upp till Hälsingland.

Även Norrbotten får 24 grader medan Norrlands inland får 17-22 grader.

25 grader och sol

Även söndagen blir en vacker och solig dag i nästan hela Sverige.

Skåne, Blekinge, Småland och Öland får upp emot 25 grader och sol.

Upp till Dalarna och Hälsingland blir det också varmt, omkring 23 grader.

Svalast blir det i Lapplandsfjällen som får 17 grader.

Nästa vecka

Även i början av nästa vecka blir det sommarvärme och sol i stora delar av landet.

Från Skåne upp till Hälsingland blir det 22 till 24 grader och mestadels sol.

I mitten av nästa vecka börjar det långsamt svänga över till svalare väder.

– Kommande vecka väntas vi gradvis gå mot lite svalare och ostadigare väder.

Det uppger meteorolog Katarina Andersson vid SMHI.

– Men osäkerheten är fortfarande stor om hur pass snabbt en kallfront kan börja leta sig in västerifrån över Skandinavien.

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen