SVERIGE: 61 renar dödade – beskrivs som en massaker

2022 07 02

En tragedi som slutade med att hela 61 renar dödades har inträffat i Lappland.

Händelsen ägde rum nära Europaväg 45 mellan Arvidsjaur och Jokkmokk i Lappland och närmare bestämt vid Sikån utanför Kåbdalis.

Förlorade livet

Tragedin inträffade när ett tåg närmade sig en stor samling renar som befann sig på rälsens banvall.

Tåget kom i betydande hastighet och renarna lyckades inte komma undan i tid.

Inte mindre än 61 renar förlorade livet vid kollisionen, rapporterar Sameradion.

Är en massaker

Rune Stokke är ordförande för Udtja Sameby och är inte överraskad över den svåra olyckan eftersom det har inträffar olyckor på samma plats tidigare.

– Trots att vi meddelat en renvarning så händer det här, säger Rune Stokke till Sameradion.

Han är mycket bedrövad efter olyckan som inträffade på lördagen.

– Det känns så ledsamt. Det är en massaker, säger Rune Stokke till radion.

Otäcka bilder på Sveriges Radios webbsida för Sameradion visar hur mängder av renar ligger utspridda nära rälsen.

Flera renar är även till stor del krossade på rälsen. Rune Stokka har tagit bilderna och därmed dokumenterat effekterna av olyckan.

Skidmetropol
Kåbdalis som heter Goabddális på lulesamiska ligger intill sjön Kåbdalisjaure och ligger i en bygd som tappat många invånare genom åren.

Orten hade tidigare närmare 300 invånare men är nu nere på under 50 invånare.

Vintertid är orten dock välbesökt tack vare skidåkningen. Det geografiska läget gör att snön ligger kvar länge och 2018 rapporterade SVT att hela 18 landslag var inbokade på orten samt en mängd nationella och internationella lag på klubbnivå.

Inlandsbanans slut

Samhället är utöver sin status som skidmetropol även historiskt känd för att vara slutpunkten för SJ:s stora satsning på Inlandsbanan som avslutades i Kåbdalis 1936.

Kåbdalis är även känd för sitt kapell – och tyvärr även för de tragiska tågolyckorna där många renar dödats vid kollisionerna.

Arkivfoto: T. Malréchauffe

Text: Redaktionen

Se bilderna från olycksplatsen här.

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen