SVERIGE: Allvarlig kritik mot SVT

2022 08 02

Den 28 juli sände Sveriges Television ett inslag från kriget i Ukraina.

Inslaget sändes i Rapport och handlade om staden Cherson som ockuperas av ryska trupper.

I inslaget förekom flera personer som svurit trohetsed till Ryssland och blivit ryska medborgare.

En kvinna grät av lycka, den ryska nationalsången ekade när människorna svor trohetseden och en bild på diktatorn Vladimir Putin syntes i bakgrunden.

Senare i inslaget beskrevs en rysk raketattack mot Kyiv som ”ett svar” på Ukrainas beskjutning av viktiga broar i ockuperade områden.

Skarp kritik

Inslaget stötte snabbt på hård kritik.

Smålandspostens ledarskribent Jacob Sidenvall krävde svar från SVT:

– Ingenstans förklarades var bilderna kom ifrån. Vem har fått tillgång till den ockuperade staden för att göra detta reportage? Varför beskrevs att rysk raketbeskjutning riktats mot Kiev som ”ett svar” på Ukrainas försök att genom artillerield mot broar skära av fienden i staden från att få förstärkning?

Alex Voronov, politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren, twittrade:

– Många frågor. Har SVT en korre i Cherson?! Borde framgå i så fall. Om det är bilder från rysk tv bör även det framgå. SVT *måste* ha med kontext, som att många i Cherson tvingas ta emot ryska pass, ex. företagare för att få behålla sin verksamhet.

Jacob Sidenvall antydde att inslaget kan ha varit rysk propaganda.

– Rysslands meningslösa dödande i Ukraina pågår för fullt samtidigt som regimen gör allt den kan för att minska motståndskraften i Ukraina. Men man försöker också påverka stödet från EU-länder till Ukraina, just genom att skicka ut denna typ av fridfulla reportage från ockuperande områden. Om SVT köpt in sådan rysk propaganda är det en stor skandal och något som hjälper Ryssland närmare sitt mål, att människor i Sverige skall sluta stödja Ukraina, framhöll han i SMP.

SVT svarar

Nu svarar SVT på kritiken.

I ett uttalande försäkrar SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg, och Judit Ek, nyhetschef på SVT Nyheter, att inslaget inte var rysk propaganda.

– Materialet till inslaget kom från nyhetsbyrån Reuters. Det var inspelat av deras team på plats, som enligt Reuters kunde filma vad de ville och inte var övervakade av rysk militär, uppger SVT.

Tv-kanalen medger att de borde varit tydligare med att ange källan och förklara kontexten.

– Eftersom materialet väcker frågor borde vi tydligt ha angett källan, framhåller SVT och tillägger:

– Vårt inslag den 28 juli gav inte en tillräcklig bild av sammanhanget. Det sades till exempel inte något om hur många av invånarna i Cherson som valt att bli ryska medborgare, vad de har för skäl till det, eller tillräckligt mycket om den ryska strategin bakom utdelningen av pass. Vi borde här ha gett tittarna mer kontext.

"Välkommet erkännande"

Alexander Voronov välkomnar tv-kanalens svar.

– Välkommet erkännande av fel från SVT, skriver han på Twitter.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Svenska husägare har en vecka på sig

2026 10 26

Den 2 november är sista dagen.

Då ska ägarna till Sveriges 2,5 miljoner småhus ha granskat och gjort eventuella ändringar gällande det förslagna nya taxeringsvärdet på fastigheten. Om en vecka är också deadline för de som har fått en fastighetsdeklaration att lämna in.

– Vi vill uppmana alla att verkligen granska förslaget de fått, säger Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i ett uttalande.

– Taxeringsvärdet kan nämligen påverka flera saker så som fastighetsavgift, fastighetsskatt, försäkringar och bolån. Det är därför viktigt att Skatteverket får in rätt uppgifter.

Alla som äger

Det spelar ingen roll om fastigheten används som fritidshus eller permanentboende. Samtliga som äger en villa, ett parhus, kedjehus, radhus eller en obebyggd tomtmark behöver kontrollera uppgifterna.

Det nya förslaget hittas i e-tjänsten för fastighetsdeklaration.

– Genom att använda e-tjänsten minskar risken för att göra fel, och det är lätt att ändra eller komplettera uppgifter, säger Jerker Wesslén.

Läs också: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Skicka in ändringar

Om uppgifterna i taxeringsförslaget stämmer behöver inget ändras. Men för den som behöver göra förändringar, som exempelvis kan bero på att man gjort renoveringar, byggt ut eller gjort några andra förändringar som påverkar värdet, är det hög tid att agera, påminner Skatteverket.

Om flera personer står som ägare till ett och samma hus behöver ändringarna bara göras av en av ägarna.

Beslut om ny fastighetstaxering skickas ut i juni 2027.

Fastighetstaxering

- Småhus deklareras vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering.

- Däremellan kan din fastighet taxeras vid en särskild fastighetstaxering.

- 2027 är det en allmän fastighetstaxering för dig som äger en småhusfastighet. Alla uppgifter om fastigheten ska visa vad som gäller den 1 januari 2027.

Vad är ett småhus?

- Friliggande villor

- Radhus

- Kedjehus

- Parhus

- Komplementbostadshus och komplementhus, som exempelvis gäststugor

- Byggnad på ofri grund, om den är inrättad för boende.

Källa: Skatteverket

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp I. MacDonald

Text: Redaktionen