SVERIGE: Allvarlig kritik mot SVT

2022 08 02

Den 28 juli sände Sveriges Television ett inslag från kriget i Ukraina.

Inslaget sändes i Rapport och handlade om staden Cherson som ockuperas av ryska trupper.

I inslaget förekom flera personer som svurit trohetsed till Ryssland och blivit ryska medborgare.

En kvinna grät av lycka, den ryska nationalsången ekade när människorna svor trohetseden och en bild på diktatorn Vladimir Putin syntes i bakgrunden.

Senare i inslaget beskrevs en rysk raketattack mot Kyiv som ”ett svar” på Ukrainas beskjutning av viktiga broar i ockuperade områden.

Skarp kritik

Inslaget stötte snabbt på hård kritik.

Smålandspostens ledarskribent Jacob Sidenvall krävde svar från SVT:

– Ingenstans förklarades var bilderna kom ifrån. Vem har fått tillgång till den ockuperade staden för att göra detta reportage? Varför beskrevs att rysk raketbeskjutning riktats mot Kiev som ”ett svar” på Ukrainas försök att genom artillerield mot broar skära av fienden i staden från att få förstärkning?

Alex Voronov, politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren, twittrade:

– Många frågor. Har SVT en korre i Cherson?! Borde framgå i så fall. Om det är bilder från rysk tv bör även det framgå. SVT *måste* ha med kontext, som att många i Cherson tvingas ta emot ryska pass, ex. företagare för att få behålla sin verksamhet.

Jacob Sidenvall antydde att inslaget kan ha varit rysk propaganda.

– Rysslands meningslösa dödande i Ukraina pågår för fullt samtidigt som regimen gör allt den kan för att minska motståndskraften i Ukraina. Men man försöker också påverka stödet från EU-länder till Ukraina, just genom att skicka ut denna typ av fridfulla reportage från ockuperande områden. Om SVT köpt in sådan rysk propaganda är det en stor skandal och något som hjälper Ryssland närmare sitt mål, att människor i Sverige skall sluta stödja Ukraina, framhöll han i SMP.

SVT svarar

Nu svarar SVT på kritiken.

I ett uttalande försäkrar SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg, och Judit Ek, nyhetschef på SVT Nyheter, att inslaget inte var rysk propaganda.

– Materialet till inslaget kom från nyhetsbyrån Reuters. Det var inspelat av deras team på plats, som enligt Reuters kunde filma vad de ville och inte var övervakade av rysk militär, uppger SVT.

Tv-kanalen medger att de borde varit tydligare med att ange källan och förklara kontexten.

– Eftersom materialet väcker frågor borde vi tydligt ha angett källan, framhåller SVT och tillägger:

– Vårt inslag den 28 juli gav inte en tillräcklig bild av sammanhanget. Det sades till exempel inte något om hur många av invånarna i Cherson som valt att bli ryska medborgare, vad de har för skäl till det, eller tillräckligt mycket om den ryska strategin bakom utdelningen av pass. Vi borde här ha gett tittarna mer kontext.

"Välkommet erkännande"

Alexander Voronov välkomnar tv-kanalens svar.

– Välkommet erkännande av fel från SVT, skriver han på Twitter.

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen