SVERIGE: Allvarlig kritik mot SVT

2022 08 02

Den 28 juli sände Sveriges Television ett inslag från kriget i Ukraina.

Inslaget sändes i Rapport och handlade om staden Cherson som ockuperas av ryska trupper.

I inslaget förekom flera personer som svurit trohetsed till Ryssland och blivit ryska medborgare.

En kvinna grät av lycka, den ryska nationalsången ekade när människorna svor trohetseden och en bild på diktatorn Vladimir Putin syntes i bakgrunden.

Senare i inslaget beskrevs en rysk raketattack mot Kyiv som ”ett svar” på  Ukrainas beskjutning av viktiga broar i ockuperade områden.

Skarp kritik

Inslaget stötte snabbt på hård kritik.

Smålandspostens ledarskribent Jacob Sidenvall krävde svar från SVT:

– Ingenstans förklarades var bilderna kom ifrån. Vem har fått tillgång till den ockuperade staden för att göra detta reportage? Varför beskrevs att rysk raketbeskjutning riktats mot Kiev som ”ett svar” på Ukrainas försök att genom artillerield mot broar skära av fienden i staden från att få förstärkning?

Alex Voronov, politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren, twittrade:

– Många frågor. Har SVT en korre i Cherson?! Borde framgå i så fall. Om det är bilder från rysk tv bör även det framgå. SVT *måste* ha med kontext, som att många i Cherson tvingas ta emot ryska pass, ex. företagare för att få behålla sin verksamhet.

Jacob Sidenvall antydde att inslaget kan ha varit rysk propaganda.

– Rysslands meningslösa dödande i Ukraina pågår för fullt samtidigt som regimen gör allt den kan för att minska motståndskraften i Ukraina. Men man försöker också påverka stödet från EU-länder till Ukraina, just genom att skicka ut denna typ av fridfulla reportage från ockuperande områden. Om SVT köpt in sådan rysk propaganda är det en stor skandal och något som hjälper Ryssland närmare sitt mål, att människor i Sverige skall sluta stödja Ukraina, framhöll han i SMP.

SVT svarar

Nu svarar SVT på kritiken.

I ett uttalande försäkrar SVT:s ansvariga utgivare Charlotta Friborg, och Judit Ek, nyhetschef på SVT Nyheter, att inslaget inte var rysk propaganda.

­– Materialet till inslaget kom från nyhetsbyrån Reuters. Det var inspelat av deras team på plats, som enligt Reuters kunde filma vad de ville och inte var övervakade av rysk militär, uppger SVT.

Tv-kanalen medger att de borde varit tydligare med att ange källan och förklara kontexten.

– Eftersom materialet väcker frågor borde vi tydligt ha angett källan, framhåller SVT och tillägger:

–  Vårt inslag den 28 juli gav inte en tillräcklig bild av sammanhanget. Det sades till exempel inte något om hur många av invånarna i Cherson som valt att bli ryska medborgare, vad de har för skäl till det, eller tillräckligt mycket om den ryska strategin bakom utdelningen av pass. Vi borde här ha gett tittarna mer kontext.

"Välkommet erkännande"

Alexander Voronov välkomnar tv-kanalens svar.

– Välkommet erkännande av fel från SVT, skriver han på Twitter.

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


25 mars 2026

Nytt favoritland – 5 miljoner svenskar ska åka dit

2026 03 26

Länder som Spanien, Frankrike och Italien får erkänna sig besegrade.

Svenska folket tycks lockas av ett helt annat resmål än de klassiska turistmagneterna.

Nu är det istället Danmark som seglar upp som ny favorit.

Nästan varannan svensk, 47 procent, uppger att de kommer att besöka grannlandet någon gång inom de närmaste tre åren, enligt en marknadsundersökning av VisitDenmark.

– Att så många svenskar planerar att resa till Danmark visar tydligt att intresset för närresor växer, säger Ulf Staaff, Travel Commercial Manager på Stena Line, i en kommentar.

Färjerederiet har tydligt märkt av det ökade suget.

– För resenärer som värderar trygghet, flexibilitet och närhet erbjuder Danmark korta resor till både välbekanta och outforskade besöksmål – ett upplägg som passar för spontana weekendresor, långhelger eller vistelser under vår och sommar, säger Ulf Staaff.

Spontanresor

Det som gör Danmark särskilt attraktivt är det korta avståndet. Destinationen blir därför ett naturligt val för spontanresande, inte minst över helger.

Köpenhamn, Tivoli och Legoland hör till några av de mest populära resmålen. Men hela Danmark växer i svenskarnas ögon, och nu väntas alltså en svensk invasion där drygt fem miljoner kommer att besöka landet de kommande åren.

– Nära hälften av svenskarna överväger en resa till Danmark och detta visar att landet fortsatt är ett attraktivt resmål på den svenska marknaden. Samtidigt visar analysen att kännedomen ofta är koncentrerad till några få destinationer, vilket innebär en potential att inspirera fler att upptäcka fler delar av landet, säger Åsa Lindberg, Senior Market Manager på VisitDenmark, i ett uttalande.

LÄS MER: Ica-handlare går i taket – efter Ulf Kristerssons uttalande

Ökat tryck i påsk

Svenskarna har dock inte övergivit resor längre bort. Enligt resebyrån Ticket ökar påskresandet, framför allt inom Europa.

Jämfört med förra året är det 17 procent fler bokningar i år.

– Vi ser att många längtar efter ledighet och vill komma iväg under påsken, gärna till resmål som ger en tydlig kontrast till vardagen hemma, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

Hos Ticket är London det mest bokade resmålet, följt av Malaga, Alicante, Paris och Rom.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: A. Piacquadio

Text: Redaktionen