SVERIGE: Allvarliga uppgifter – enorm stöldvåg lamslår handlare

2023 01 13

Det drabbade svenska handlare under 2021.

Stölderna beräknas till 8,5 miljarder. Hela 4,5 miljarder kronor var inom dagligvaruhandeln.

Det visar Svensk handels senaste trygghetsbarometer.

– För många handlare är läget akut och butiker riskerar att stänga igen, säger Nina Jelver, tf säkerhetschef på Svensk handel.

Hon berättar att stölder av populära varor, som till exempel kött, har blivit ännu vanligare.

Ställer krav på politiker

Samtidigt visar nya siffror att endast hälften av stölderna polisanmäls. 

– Varannan handlare anmäler inte till polisen lägre. De tycker inte att det är lönt då det inte kommer att hända något. Det blir ingen utredning eller fällande domar, säger Nina Jelver till SVT Nyheter.

Hon vänder sig direkt till landets politiker.

Det måste till en drastisk förändring för att stoppa stöldvågen, enligt Nina Jelver.

– Beslutsfattare måste förstå konsekvenserna av att inte agera på varningssignalerna. Det måste till tydliga markeringar om att brott likt dessa inte kan begås ostraffat, annars kommer de tyvärr bara att fortsätta, och i värsta fall öka i frekvens.

”Viktigt att sända signaler”

Nina Jelver utdelar även en känga till Sveriges poliskår.

– Polisen måste börja utreda brotten och lagföra. Det är viktigt att sända signalen att det inte är okej. Det är brottsligt och det blir konsekvenser om man begår den här typen av brott, för där är vi inte i dag, säger hon till SVT.

Fakta Svensk handels trygghetsbarometer

Undersökningen visar att:

- 44 procent av butikerna har utsatts för brott eller hotfullt beteende den senaste tiden

- 38 procent av butikerna har utsatts för stöld eller ringa stöld den senaste månaden

- En procent av butikerna har utsatts för inbrott den senaste månaden

- 19 procent av butikerna har utsatts för hotfullt beteende från besökare eller kund den senaste månaden

- 14 procent av butikerna har utsatts för bedrägeri eller bedrägeriförsök den senaste månaden

Källa: Svensk handel

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen