SVERIGE: Allvarliga uppgifter – enorm stöldvåg lamslår handlare

2023 01 13

Det drabbade svenska handlare under 2021.

Stölderna beräknas till 8,5 miljarder. Hela 4,5 miljarder kronor var inom dagligvaruhandeln.

Det visar Svensk handels senaste trygghetsbarometer.

– För många handlare är läget akut och butiker riskerar att stänga igen, säger Nina Jelver, tf säkerhetschef på Svensk handel.

Hon berättar att stölder av populära varor, som till exempel kött, har blivit ännu vanligare.

Ställer krav på politiker

Samtidigt visar nya siffror att endast hälften av stölderna polisanmäls. 

– Varannan handlare anmäler inte till polisen lägre. De tycker inte att det är lönt då det inte kommer att hända något. Det blir ingen utredning eller fällande domar, säger Nina Jelver till SVT Nyheter.

Hon vänder sig direkt till landets politiker.

Det måste till en drastisk förändring för att stoppa stöldvågen, enligt Nina Jelver.

– Beslutsfattare måste förstå konsekvenserna av att inte agera på varningssignalerna. Det måste till tydliga markeringar om att brott likt dessa inte kan begås ostraffat, annars kommer de tyvärr bara att fortsätta, och i värsta fall öka i frekvens.

”Viktigt att sända signaler”

Nina Jelver utdelar även en känga till Sveriges poliskår.

– Polisen måste börja utreda brotten och lagföra. Det är viktigt att sända signalen att det inte är okej. Det är brottsligt och det blir konsekvenser om man begår den här typen av brott, för där är vi inte i dag, säger hon till SVT.

Fakta Svensk handels trygghetsbarometer

Undersökningen visar att:

- 44 procent av butikerna har utsatts för brott eller hotfullt beteende den senaste tiden

- 38 procent av butikerna har utsatts för stöld eller ringa stöld den senaste månaden

- En procent av butikerna har utsatts för inbrott den senaste månaden

- 19 procent av butikerna har utsatts för hotfullt beteende från besökare eller kund den senaste månaden

- 14 procent av butikerna har utsatts för bedrägeri eller bedrägeriförsök den senaste månaden

Källa: Svensk handel

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner. 

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan. 

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen