SVERIGE: Arbetsgivare agerar efter bekymmersam utveckling

2023 03 19

Allt fler anställda använder narkotika på arbetsplatsen.

Det råder en ökning av knark på svenska arbetsplatser.

Den vanligaste drogen är cannabis, men användningen av amfetamin och kokain har ökat de senaste åren.

Utveckling tycks spegla hur samhällets drogvanor ser ut i stort, rapporterar SR.

Nu väljer allt fler arbetsgivare att drogtesta sina anställda, och Karolinska universitetssjukhuset får nu in fyra gånger så många prover nu som 2010.

“Absolut livsfarligt”

Att allt fler prover visar positivt bekräftas på Karolinska, närmare bestämt “i genomsnitt vart tjugonde urinprov”, menar Anders Hallender, forskare och kemist på sjukhuset.

Det kan få stora konsekvenser exempelvis inom byggbranschen.

– Vi kan ju inte ha folk som i de bästa scenarierna går omkring och är berusade på arbetsplatsen, eller påverkade på ett eller annat sätt. Det är absolut livsfarligt, säger Peter Hellberg på fackförbundet Byggnads i väst.

Ökad acceptans

Anders Hallender menar att provtagningar ofta sker i samband med nyanställningar eller slumpmässig testning.

Han fastställer även att det bygger på fokus gällande säkerheten.

– Vi ser ju en allmän ökad acceptans för droger både nationellt och internationellt. Sen får vi se vad som händer i framtiden, men det finns inget som tyder på att det skulle minska, framhåller Hallender om utvecklingen.

Så många har använt

I en rapport från 2022 från EU fastställs att 83 miljoner människor, eller omkring 29 procent av befolkningen i EU i åldern 15–64 år, har använt narkotika någon gång i livet.

Omkring 22,2 procent av alla i den åldern har använt cannabis under det senaste året, meddelar Folkhälsomyndigheten.

Ökat med 26 procent

Sedan 2010 beräknas andelen personer som använt narkotika under det senaste året stigit med 26 procent.

Den narkotika som används mest i världen är cannabis – cirka 209 miljoner människor använde drogen under 2020.

– Generellt finns dock stora variationer gällande vilken typ av narkotika som är vanligast i olika länder och många använder fler än en substans, förklarar FHM.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film 

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen