SVERIGE: Böter införs på Ica

2023 09 15

Nu har Ica fått nog.

Kriminaliteten i Sverige har gått långt över gränsen.

Det anser bland annat Andreas Blyger, en av Icas många handlare.

Han driver en butik strax söder om Stockholm och har tidigare gått ut i medierna och berättat hur hans personal hotats med pistol och hur snatterierna eskalerat.

Till och med dödsskjutningar i området påverkar affärerna. Enligt Andreas Blyger vågar folk inte komma och handla på kvällarna längre, rapporterar Dagens industri.

Och idag är det värre än någonsin, berättar Anders Blyger.

– Det är jätteotryggt. Vi märker ett vikande kundunderlag på kvällarna, säger han till tidningen.

Böter införs

Återkommande slår dessutom stöldligor till mot Ica-butiken.

Ordningsvakter har varit på plats tidigare – men det har man inte längre tillstånd för.

Istället har polisiär närvaro aktualiserats.

Och det ger effekt.

Rent konkret innebär det att polisen bötfäller personer direkt i butiken om de upptäcker lagbrott, vilket brukar benämnas som “snabbare lagföring”.

– Det är positivt. Annars upplever jag att det mesta läggs ned på grund av att stöldgodset är av ringa värde eller på grund av straffrabatt då det finns andra brott, säger Anders Blyger.

"Satt i system"

Anders Blyger är inte den enda Ica-handlaren i Sverige som har haft problem med våld och stölder det senaste året.

Tidigare i år gick exempelvis Ulf Svensson, som driver Ica Aptiten på Södermalm, ut med att man hastigt tvingades stänga snabbkassorna.

Han menar att det går ut “enorma mängder bakvägen”.

– De som har satt det här i system verkar tycka att det är legalt att stjäla i de här kassorna. Man har ju “glömt” en vara och “oj, den registrerades inte”, uppgav Ulf Svensson till Dagens Nyheter i våras.

"Blivit normaliserat"

Andra Ica-handlare har fått plocka bort vissa produkter.

Exempelvis låser man in det dyraste köttet så att kunderna måste kontakta personal om de vill köpa varorna.

– Det har blivit normaliserat i Sverige idag att jag som handlare inte kan ha fint nötkött i mina diskar, säger Cecilia Stanell, Ica-handlare i Västerås, till Sveriges Radio.

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen