SVERIGE: Djur kan utrotas

2023 09 18

Ett mårddjur i Sverige kan behöva utrotas.

Minken ses som ett av de största hoten i Sverige mot den biologiska mångfalden och djurets tillvaro i är problematisk för många fåglar.

Vilda populationer finns i nästan hela landet och många härstammar från djur som rymt eller släppts ut från pälsfarmer.

Nu kan minken dock vara på väg att försvinna i Sverige, då Naturvårdsverket på sikt vill utrota det vilda beståndet.

Det rapporterar TV4.

Nationell förteckning

Naturvårdsverket har satt upp minken på en nationell förteckning av invasiva arter som bör förbjudas.

Redan idag får mink jagas året runt för att förebygga skador på vilt, men framöver kan ännu fler resurser ges till jakten.

– Fågellivet skulle återhämta sig påtagligt i många områden. Nu kommer vi inte att föreslå att den ska tas bort i hela Sverige på en gång, för det blir ganska dyrt. Utan vi siktar på att ha en återkommande utrotning i framförallt skärgårdar och på öar, säger myndighetens samordnade Henrik Lange.

“Utgör ett hot”

I dagsläget omfattas inte minken av någon lagstiftning om invasiva främmande arter.

Djuret introducerades i Sverige för ungefär hundra år sedan och har sedan dess lyckats etablera en stabil population.

– Mink utgör ett hot i Sverige framförallt mot mark- och/eller hålhäckande sjöfåglar, då den tar ägg och dödar både ungfåglar och vuxna fåglar i skärgården och i våtmarker. Mink utgör även ett hot mot amfibier, små däggdjur, kräftor, musslor och fisk, framhåller Naturvårdsverket.

Kan bära smitta

Minkar blir könsmogna redan efter ett år och sprider sig främst i naturen längs med vattenvägar.

– Den konkurrerar om föda med inhemska mårddjur, såsom småvessla, iller och utter. Eftersom mink jagar och äter fisk och kräftdjur kan den också skapa problem för fisk- och kräftodlingar om den tar sig in i odlingskassarna, fortsätter myndigheten.

– Minken kan vara bärare av två olika parvovirus som kan smitta utter, men även ovaccinerade katter och hundar.

Är positiv

Jägaren Sven-Gunnar Lunneryd ställer sig positivt till beskedet.

– Dels kan den ta vuxna fåglar, men speciellt när de lägger ägg, de tar mycket ungar. Det finns mycket forskning på minkens negativa effekter på fågelfaunan. säger han till TV4.

Foto: S. Pociecha

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen