SVERIGE: Dödsolycka på jobbet – person har förlorat livet

2023 11 24

I tisdags inträffade en misstänkt arbetsplatsolycka med dödlig utgång.

På kvällen igår, torsdag, gick lokaltidningen Norran ut med att en man har omkommit som en följd av händelsen.

Olyckan inträffade i närheten av Kristinebergsgruvan i Lycksele kommun, väster om Skellefteå.

Jobbade för en entreprenör

Det är inte på själva gruvområdet som olyckan ska ha ägt rum, utan strax utanför.

För närvarande utreder entreprenören exakt vad det är som har hänt, uppger gruvchefen Erik Fjellström som också bekräftar att ett fall är inblandat.

Gruvpersonalen har också delgetts informationen om att deras kollega förlorat livet.

– Vi har informerat om det vi har kunnat informera om, säger Erik Fjellström till Norran.

Personen som avlidit jobbade för en entreprenör som ofta tilldelas arbetsuppdrag i den aktuella gruvan.

Har anmälts

Händelsen är nu anmäld till Arbetsmiljöverket.

Entreprenadchefen vill inte kommentera ärendet i media, som nu alltså är under utredning.

På onsdagen, dagen efter olyckan, fick polisen kännedom om olyckan.

Efter att myndigheten informerats har en anmälan upprättats och olyckan ska nu också utredas av åklagare vid Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål.

– Vi fick inte vet som olyckan i det akuta skedet och var inte på plats på tisdag, säger polisens presstalesperson Åsa Mjörndal till Norran.

Andra på två veckor

Fallet från i tisdags är den andra misstänkta gruvrelaterade dödsolyckan inom loppet av två veckor.

Nyligen avled en 18-årig kvinna efter en olycka på gruv- och mineralkoncernen LKAB i Kiruna.

Kvinnan blev påkörd av en dumper inne på industriområdet och dog senare på sjukhuset.

– Ett olycksfallsärende kommer att registreras av LKAB som bistår polisen vid utredningen, skriver LKAB på sin hemsida.

Rapporter om arbetsmiljöfaror

Olyckan i Kiruna skedde på en parkering, har LKAB:s presschef Anders Lindberg berättat för Expressen.

Det statliga gruvbolaget hade tidigare haft många rapporter om arbetsmiljöfaror på sin anläggning.

– Många har trott att även den här olyckan skedde i gruvan. Men nej, det var på en parkering, säger Anders Lindberg till tidningen.

Foto: P. Nicolello

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen