1 juli 2026

SVERIGE: Elräkningar framkallar oväntat beteende

2023 02 16

Det är få elkonsumenter som förstår vad som framgår på fakturan från sin elleverantör.

Det visar revisions- och konsultbolaget EY som genomfört en stor undersökning bland 38 000 energikonsumenter i 18 länder, varav 2 000 i Sverige. 

Mindre än en tredjedel av svenskarna, 27 procent, känner att de förstår fakturorna och endast 21 procent känner förtroende för sin leverantör, framhåller bolaget i ett pressmeddelande. 

Skiftande beteende på flera fronter 

Vad som dock också utmärker sig är ett förändrat beteende i det allt mer skiftande energilandskapet.

Och det handlar inte enbart om man i större utsträckning släcker lamporna eller skruvar ned värmen för att hålla nere kostnaderna. 

Svenskarna blir betydligt mer aktiva än så och EY:s undersökning visar att konsumenterna driver på för ett flertal viktiga utvecklingar som kommer att påverka framtiden för elbolagen. 

– Vår undersökning visar att passiva elkonsumenter tillhör det förflutna. Vi ser att fler svenskar tar framtiden i egna händer genom att försöka förstå sin konsumtion och ta en alltmer aktiv roll i sin förbrukning, bland annat genom lösningar som solpaneler eller batterier, vilket ställer högre krav på elbolagen, säger Christian Grauers, ansvarig rådgivare inom energi, EY Sverige. 

Oväntad förändring: rekordmånga vill ha elbilar 

Att förtroendet för elleverantörerna är så lågt som 21 procent beror på prisökningar, osäkerhet och svängningar på marknaden. 

Men det har mot förmodan inte inneburit att omställningstakten bromsats in.

Tvärtom har den förändrade marknaden skapat ett rekordstort intresse bland konsumenter för ren energi och nya lösningar som solceller på taken och elbilar. 

– I Sverige uppger mer än hälften att de köpt (11 procent) eller funderar på att köpa (41 procent) en elbil. Hälften (50 procent) har även köpt, eller funderar på att köpa, solpaneler och 41 procent överväger, eller har redan köpt, batterilagring, framhäver EY Sverige. 

Krångligaste räkningen i hushållet 

Att enbart 27 procent uppgett att de förstår sin elfaktura gör räkningen till den krångligaste av hushållens samtliga fakturor. 

Nästan alla, 88 procent, efterfrågar nya digitala funktioner, till exempel att kunna analysera sin elförbrukning.

– Konsumenternas behov av information ger energiföretag en ny möjlighet. Både de som försöker skynda på sin energiomställning och så kallade omnisumenter förväntar sig ett ökat stöd av sina energileverantörer, som måste utvecklas. Deras förmåga att hjälpa konsumenterna framåt under det närmsta året kommer vara avgörande för antingen driva på eller försena energiomställningen, men också påverka deras egna framtid, säger Christian Grauers. 

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen 


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen