08 okt 26

SVERIGE: Elräkningar framkallar oväntat beteende

2023 02 16

Det är få elkonsumenter som förstår vad som framgår på fakturan från sin elleverantör.

Det visar revisions- och konsultbolaget EY som genomfört en stor undersökning bland 38 000 energikonsumenter i 18 länder, varav 2 000 i Sverige. 

– Mindre än en tredjedel av svenskarna, 27 procent, känner att de förstår fakturorna och endast 21 procent känner förtroende för sin leverantör, framhåller bolaget i ett pressmeddelande. 

Skiftande beteende på flera fronter 

Vad som dock också utmärker sig är ett förändrat beteende i det allt mer skiftande energilandskapet.

Och det handlar inte enbart om man i större utsträckning släcker lamporna eller skruvar ned värmen för att hålla nere kostnaderna. 

Svenskarna blir betydligt mer aktiva än så och EY:s undersökning visar att konsumenterna driver på för ett flertal viktiga utvecklingar som kommer att påverka framtiden för elbolagen. 

– Vår undersökning visar att passiva elkonsumenter tillhör det förflutna. Vi ser att fler svenskar tar framtiden i egna händer genom att försöka förstå sin konsumtion och ta en alltmer aktiv roll i sin förbrukning, bland annat genom lösningar som solpaneler eller batterier, vilket ställer högre krav på elbolagen, säger Christian Grauers, ansvarig rådgivare inom energi, EY Sverige. 

Oväntad förändring: rekordmånga vill ha elbilar 

Att förtroendet för elleverantörerna är så lågt som 21 procent beror på prisökningar, osäkerhet och svängningar på marknaden. 

Men det har mot förmodan inte inneburit att omställningstakten bromsats in.

Tvärtom har den förändrade marknaden skapat ett rekordstort intresse bland konsumenter för ren energi och nya lösningar som solceller på taken och elbilar. 

– I Sverige uppger mer än hälften att de köpt (11 procent) eller funderar på att köpa (41 procent) en elbil. Hälften (50 procent) har även köpt, eller funderar på att köpa, solpaneler och 41 procent överväger, eller har redan köpt, batterilagring, framhäver EY Sverige. 

Krångligaste räkningen i hushållet 

Att enbart 27 procent uppgett att de förstår sin elfaktura gör räkningen till den krångligaste av hushållens samtliga fakturor. 

Nästan alla, 88 procent, efterfrågar nya digitala funktioner, till exempel att kunna analysera sin elförbrukning.

– Konsumenternas behov av information ger energiföretag en ny möjlighet. Både de som försöker skynda på sin energiomställning och så kallade omnisumenter förväntar sig ett ökat stöd av sina energileverantörer, som måste utvecklas. Deras förmåga att hjälpa konsumenterna framåt under det närmsta året kommer vara avgörande för antingen driva på eller försena energiomställningen, men också påverka deras egna framtid, säger Christian Grauers. 

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen 


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen