SVERIGE: Elräkningar framkallar oväntat beteende

2023 02 16

Det är få elkonsumenter som förstår vad som framgår på fakturan från sin elleverantör.

Det visar revisions- och konsultbolaget EY som genomfört en stor undersökning bland 38 000 energikonsumenter i 18 länder, varav 2 000 i Sverige.

– Mindre än en tredjedel av svenskarna, 27 procent, känner att de förstår fakturorna och endast 21 procent känner förtroende för sin leverantör, framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

Skiftande beteende på flera fronter

Vad som dock också utmärker sig är ett förändrat beteende i det allt mer skiftande energilandskapet.

Och det handlar inte enbart om man i större utsträckning släcker lamporna eller skruvar ned värmen för att hålla nere kostnaderna.

Svenskarna blir betydligt mer aktiva än så och EY:s undersökning visar att konsumenterna driver på för ett flertal viktiga utvecklingar som kommer att påverka framtiden för elbolagen.

– Vår undersökning visar att passiva elkonsumenter tillhör det förflutna. Vi ser att fler svenskar tar framtiden i egna händer genom att försöka förstå sin konsumtion och ta en alltmer aktiv roll i sin förbrukning, bland annat genom lösningar som solpaneler eller batterier, vilket ställer högre krav på elbolagen, säger Christian Grauers, ansvarig rådgivare inom energi, EY Sverige.

Oväntad förändring: rekordmånga vill ha elbilar

Att förtroendet för elleverantörerna är så lågt som 21 procent beror på prisökningar, osäkerhet och svängningar på marknaden.

Men det har mot förmodan inte inneburit att omställningstakten bromsats in.

Tvärtom har den förändrade marknaden skapat ett rekordstort intresse bland konsumenter för ren energi och nya lösningar som solceller på taken och elbilar.

– I Sverige uppger mer än hälften att de köpt (11 procent) eller funderar på att köpa (41 procent) en elbil. Hälften (50 procent) har även köpt, eller funderar på att köpa, solpaneler och 41 procent överväger, eller har redan köpt, batterilagring, framhäver EY Sverige.

Krångligaste räkningen i hushållet

Att enbart 27 procent uppgett att de förstår sin elfaktura gör räkningen till den krångligaste av hushållens samtliga fakturor.

Nästan alla, 88 procent, efterfrågar nya digitala funktioner, till exempel att kunna analysera sin elförbrukning.

– Konsumenternas behov av information ger energiföretag en ny möjlighet. Både de som försöker skynda på sin energiomställning och så kallade omnisumenter förväntar sig ett ökat stöd av sina energileverantörer, som måste utvecklas. Deras förmåga att hjälpa konsumenterna framåt under det närmsta året kommer vara avgörande för antingen driva på eller försena energiomställningen, men också påverka deras egna framtid, säger Christian Grauers.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen