SVERIGE: Fabrik flyttar till Polen – anställda förlorar jobbet

2025 02 18

En fabrik i Sverige flyttar utomlands.

På måndagen kommer besked om att Hydra Specma - som arbetar med hydraulsystem - flyttar sin fabrik i Tranemo till Polen.

Beslutet motiveras av att vilja “stärka den globala marknadspositionen”.

Omkring 50 personer som jobbade vid fabriken i Tranemo förlorar därmed jobbet.

Flyttar till Polen

Hydra Specma meddelar att de har beslutat att flytta den nuvarande verksamheten vid enheten i Tranemo, Sverige, till sin anläggning i Stargard, Polen.

Beslutet är en del av företagets strategi att “stärka sin globala marknadsposition genom ökad konkurrenskraft och effektivisering av produktionen”.

Flytten planeras att genomföras under 2025.

Fullständig nedläggning

Beslutet innebär att verksamheten i Tranemo successivt avvecklas under 2025.

Hydra Specma har cirka 50 anställda i Tranemo som påverkas av förändringen.

Avvecklingen kommer att ske i etapper med start under det andra kvartalet 2025, och en fullständig nedläggning förväntas under det tredje kvartalet.

– Företaget samarbetar aktivt med fackliga företrädare för att säkerställa bästa möjliga lösningar för de berörda medarbetarna, framhåller bolaget.

“Tyvärr enda lösningen”

Markus Wallin vid Hydra Specma kommenterar beslutet.

– Företagets ledning har noga utvärderat fabrikens framtid som helhet och kommit fram till att en flytt av verksamheten till Stargard tyvärr är den enda möjliga lösningen, säger han.

– Våra medarbetare i Tranemo är mycket kompetenta och erfarna och vi kommer att göra vårt bästa för att stödja dem i att hitta nya arbetsmöjligheter. Nedläggningen av fabriken kommer att ske stegvis för att säkerställa god kundservice och en smidig övergång av produktionskapacitet till vår anläggning i Stargard.

I 10 länder

Hydra Specma är ett specialiserat handels- och ingenjörsföretag med huvudkompetenser inom bland annat hydrauliska komponenter.

Bolaget har huvudkontor i Skjern, Danmark och har över 1 300 anställda i 10 länder.

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen