SVERIGE: Fimpade cigarett mitt framför polis – unik dom efter historisk rättegång

2022 05 17

En historisk rättegång har ägt rum i Sverige där en person för första gången döms för att ha fimpat en cigarett på marken.

I februari anmäldes en man i 25-årsåldern för att ha fimpat en cigarett på marken i Göteborg. Inte nog med att mannen skräpade ned, han slängde dessutom sin cigarett mitt framför ögonen på en polis.

Nu döms mannen i vad som blir en historisk dom i Sverige, rapporterar Sveriges Radio.

Domen för fimpen 

Brottet har rubricerats som “nedskräpningsförseelse” och mannen döms nu till böter.

Göteborgs tingsrätt beslöt att bötessumman skulle landa på 800 kronor för den fimpade cigaretten.

Ny lagändring i år 

Den nya nedskräpningslagen infördes av regeringen redan i höstas, men började gälla först i januari tidigare i år. 

Lagen innebär en ändring i miljöbalken som alltså gör det straffbart att kasta exempelvis kolapapper eller tuggummi på marken. Eller att fimpa cigaretter. 

Skador på djurliv

− Nedskräpning är problematiskt utifrån flera miljöperspektiv.  Det leder till sämre stadsmiljö, direkta miljöskador på djurlivet och orsakar spridning av mikroplast i hav och vatten. Därför är jag glad att den nya lagen nu kommer på plats, sade miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) i ett uttalande från regeringen i samband med att beslutet offentliggjordes.

Ska inbringa 600 miljoner 

Regeringens förhoppning är att lagändringen ska inbringa hundratals miljoner till statskassan – närmare bestämt 600 miljoner, rapporterar Aftonbladet. 

Syftet är att pengarna därefter ska portioneras ut till Sveriges alla kommuner för att städa upp och hålla rent på offentliga platser.

Ringa nedskräpning straffas 

Den stora förändringen är att den nya lagen inkluderar ett straffansvar även för ringa nedskräpningsförseelser. Motivet bakom lagändringen är till exempel att mindre skräp, som exempelvis cigarettfimpar, innehåller plast som sprids i natur och hav.

Böterna som mannen i Göteborg dömdes till var i enlighet med den penningböter som regeringen också föreslog för brottet, det vill säga 800 kronor.

Foto: P. Czerwinski

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen