SVERIGE: Flaskbrist hotar ölen

2022 05 25

Brist på glasflaskor hotar ölen och läsken i Sverige.

Bryggerier i Skandinavien kommer att sakna miljontals glasflaskor i år, rapporterar SR Ekot.

– Vår bedömning är att vi skulle kunna leverera 35-40 miljoner fler flaskor. Det är baserat på den efterfrågan som vi har från våra kunder i Skandinavien, säger Bo Nilsson till SR Ekot.

Han är vd på Ardagh Glass, Nordens enda tillverkare av förpackningsglas.

Tyskland har varnat

Förra veckan varnade bryggerier i Tyskland för att det kommer att råda brist på ölflaskor i sommar på grund av stigande produktionskostnader och brist på lastbilschaufförer.

– Situationen är extremt spänd, sa det tyska bryggeriförbundets verkställande direktör till tidningen Bild.

Bryggare i Tyskland måste betala 80 procent mer för nya glasflaskor, enligt BBC News. Ölpriserna i landet förväntas stiga med uppemot 30 procent.

Risken för en liknande utveckling i Skandinavien och Sverige är stor.

I Sverige märktes en brist på glasflaskor redan under pandemin, men kriget i Ukraina har förvärrat situationen ytterligare.

Flera orsaker

Flaskproduktionen i Ukraina har upphört helt och hållet efter Rysslands invasion. Dessutom har europeiska bryggerier slutat att köpa glasflaskor från Ryssland, rapporterar SR.

Blickarna vänds istället mot flasktillverkare inom EU. Men produktionen kan inte möta den stora efterfrågan i Skandinavien.

– Vi kan helt enkelt inte öka vår kapacitet kortsiktigt utan det är långa ledtider i en processindustri. Vi har inga möjligheter till det i nuläget, säger Bo Nilsson till radion.

Foto: W. Stewart

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny lag om kontanter – nu ska det bli olagligt

2025 11 06

En ny lag om kontanter är på gång i Sverige.

Regeringen har idag gått fram med förslaget.

Lagändringen går ut på att göra det straffbart att föra ut stora mängder kontanter från Sverige till ett annat EU-land, om man inte på förhand har anmält det till Tullverket, rapporterar SR.

Gränsen går vid 10 000 euro, alltså motsvarande strax över 100 000 svenska kronor.

– Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, att man helt enkelt inte kan föra över stora summor varken till eller från Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till radion.

Tullverket får tillåtelse

Enligt regeringens nya förslag kommer Tullverket även att ges tillåtelse att söka igenom väskor för att leta reda på oanmälda pengar. Myndigheten ska också få lov att kroppsvisitera folk om man misstänker att en person reser med stora mängder kontanter men inte har anmält det i förväg.

Anmälningsplikten ska även gälla för den reser in i Sverige från ett annat EU-land. Liknande lagar finns redan i flera andra europeiska länder.

På frågan om hur lagändringen går följer villkoren om fri rörlighet i unionen svarar finansministern följande.

– Fri rörlighet är fantastiskt, av både varor och tjänster, men vi kan inte ha fri rörlighet för kriminella och deras brottsvinster.

LÄS MER: Sverige i historiskt avtal – “extremt negativt för Ryssland”

Böter föreslås

Straffet för att bryta mot anmälningsskyldigheten föreslås bli böter.

Sedan tidigare finns en motsvarande lag för den som reser till ett land utanför EU.

– Om du ska ta med dig motsvarande 10 000 euro eller mer i kontanta medel när du reser över EU:s gräns ska du anmäla det till Tullverket, informerar myndigheten.

Syftet är att förhindra penningtvätt, organiserad brottslighet och terorrism.

Förutom sedlar om mynt ingår även följande i kontanta medel.

  • resecheckar
  • checkar
  • skuldebrev
  • investeringsguld
  • postanvisningar utan någon namngiven mottagare.

Källa: Tullverket

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt land inför euro – halva befolkningen är emot

2025 11 06

Den 1 januari 2026 är det dags.

Efter åratal av förberedelser går då till slut Bulgarien med i eurosamarbetet, efter att beslutet formellt fattats i somras.

Men det är enbart drygt hälften av landets befolkning som stödjer valet av att byta valuta, rapporterar Politico.

Inflation och maktcentralisering i Bryssel är några av farhågorna som oroar bulgarerna.

Dessutom har påstådda ryska desinformationskampanjer fått fart, vilket bedöms ha ökat motståndet ytterligare.

Nu agerar Europeiska centralbanken för att lugna motståndarna inför anslutningen.

– Bulgarien går med i euron vid en tidpunkt då det råder större osäkerhet, då vi upplever fler kriser – den ena efter den andra, som dessutom förstärker varandra – och då den globala ordningen, så som vi har känt den, har blivit mer splittrad och vännerna kanske är färre, säger Christine Lagarde, Europeiska centralbankens ordförande, enligt Politico.

Kommissionären: kommer hjälpa Bulgarien

Tidigare i år låg stödet för euron i Bulgarien på 45 procent. De senaste månaderna har stödet ökat något till 51 procent, enligt en undersökning som landets finansminister Temenuzhka Petkova gått ut med.

Även Valdis Dombrovski, EU-kommissionär med särskilt ansvar för ekonomi, handel och finansiella frågor, försöker nu lugna kritikerna.

Hans budskap är att euron kommer att hjälpa Bulgarien att kompensera för växande geopolitiska risker. Åtminstone så som de uppfattas för investerare.

– I de baltiska länderna, trots att de var geopolitiskt exponerade, var lånekostnaderna lägre än i Polen, och investerare bedömde i stor utsträckning att euron är en stabiliserande faktor, säger Dombrovski enligt Politico.

LÄS MER: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

Har ryska kampanjer påverkat?

Enligt den amerikanska tidningen har det gått att peka ut ryssfinansierade kampanjer i sociala medier som ämnar att undergräva stödet för euron.

Det högerextrema partiet Revival, som arrangerat flera demonstrationer mot euron under året, ingick exempelvis i april ett avtal med Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

– Det är ingen hemlighet att Ryssland för ett hybridkrig mot Europa och de europeiska medlemsstaterna. Det handlar om provokationer, sabotagehandlingar, kränkningar av det europeiska luftrummet, inblandning i politiska processer i Europeiska unionen, även i andra länder, och desinformation, svarar Valdis Dombrovski på frågan om det ryska inflytandet påverkat den allmänna opinionen om euron.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ryan Rayburn / IMF resp I. Boran

Text: Redaktionen