SVERIGE: Flera förskolor kräver intyg av föräldrar

2023 09 06

Fler och fler förskolor ställer nu krav på barnens föräldrar.

Ekonomin är hårt pressad i många verksamheter i hela landet.

Kommunerna – och förskolorna – är inga undantag.

Allt fler går därför ut med nya besked till förskolebarnens föräldrar: ni måste kunna visa upp intyg på att de timmar ni säger att ni jobbar faktiskt stämmer i verkligheten.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Arbetsgivare ska skriva under

Kravet finns redan på en hel del förskolor i Sverige sedan tidigare, men nu sållar sig allt fler till skaran.

En av dem är Eslövs kommun som nu inför samma sak i den aktuella kommunens förskolor.

Intyget ska fyllas i av föräldrarnas arbetsgivare och ska alltså styrka att arbetstimmarna är korrekta.

– Det här är inte en åtgärd som vi har tagit till för att vi går och misstänker föräldrar, utan det handlar om att vi befinner oss i en ganska ekonomiskt pressad situation, säger förskoleverksamhetens chef i Eslövs kommun, Eva Mellberg, till P4 Malmöhus.

Alla inte glada

Förskolechefen betonar att även förskolorna måste anpassa sig och använda resurserna som det förväntas av dem utifrån rådande lagstiftning.

Beskedet ställer därmed nya krav på föräldrarna – som tidigare själva kunnat fylla i sina arbetstider till personalen.

Och alla är inte glada över förändringen.

– Det är klart att det är några vårdnadshavare som uttryckt att de tycker att vi försvårar deras vardag, säger Eva Mellberg.

Ska matcha placeringstider

En annan kommun där samma krav på sysselsättningsintyg funnits sedan innan är Uddevalla kommun.

I det fallet var det barn- och utbildningsnämnden som fattade beslutet.

Kravet på intyg gäller både i kommunala och fristående förskolor, framhöll kommunen i ett pressmeddelande.

– Ett sysselsättningsintyg styrker att ett barns placeringstider stämmer överens med vårdnadshavares arbetstider eller studietider, sade Katarina Eklöf, tillförordnad enhetschef på Uddevalla kommuns förskolekontor, vid tillfället.

Även i Boden införde kommunen samma typ av krav.

Där valde man att placera barnen på en plats motsvarade den där barn till arbetslösa går, enligt lokaltidningen NSD.

Foto: D. Ellaby

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen