SVERIGE: Flera förskolor kräver intyg av föräldrar

2023 09 06

Fler och fler förskolor ställer nu krav på barnens föräldrar.

Ekonomin är hårt pressad i många verksamheter i hela landet.

Kommunerna – och förskolorna – är inga undantag.

Allt fler går därför ut med nya besked till förskolebarnens föräldrar: ni måste kunna visa upp intyg på att de timmar ni säger att ni jobbar faktiskt stämmer i verkligheten.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Arbetsgivare ska skriva under

Kravet finns redan på en hel del förskolor i Sverige sedan tidigare, men nu sållar sig allt fler till skaran.

En av dem är Eslövs kommun som nu inför samma sak i den aktuella kommunens förskolor.

Intyget ska fyllas i av föräldrarnas arbetsgivare och ska alltså styrka att arbetstimmarna är korrekta.

– Det här är inte en åtgärd som vi har tagit till för att vi går och misstänker föräldrar, utan det handlar om att vi befinner oss i en ganska ekonomiskt pressad situation, säger förskoleverksamhetens chef i Eslövs kommun, Eva Mellberg, till P4 Malmöhus.

Alla inte glada

Förskolechefen betonar att även förskolorna måste anpassa sig och använda resurserna som det förväntas av dem utifrån rådande lagstiftning.

Beskedet ställer därmed nya krav på föräldrarna – som tidigare själva kunnat fylla i sina arbetstider till personalen.

Och alla är inte glada över förändringen.

– Det är klart att det är några vårdnadshavare som uttryckt att de tycker att vi försvårar deras vardag, säger Eva Mellberg.

Ska matcha placeringstider

En annan kommun där samma krav på sysselsättningsintyg funnits sedan innan är Uddevalla kommun.

I det fallet var det barn- och utbildningsnämnden som fattade beslutet.

Kravet på intyg gäller både i kommunala och fristående förskolor, framhöll kommunen i ett pressmeddelande.

– Ett sysselsättningsintyg styrker att ett barns placeringstider stämmer överens med vårdnadshavares arbetstider eller studietider, sade Katarina Eklöf, tillförordnad enhetschef på Uddevalla kommuns förskolekontor, vid tillfället.

Även i Boden införde kommunen samma typ av krav.

Där valde man att placera barnen på en plats motsvarade den där barn till arbetslösa går, enligt lokaltidningen NSD.

Foto: D. Ellaby

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen