SVERIGE: Förbud fastställs – berör hushåll med lån

2023 04 18

Dessa ska inte även straffas med förseningsavgifter, slår domstolen fast.

Att ta ut förseningsavgifter av konsumenter som är sena med betalning av ett lån är och ska vara förbjudet, markerar Konsumentverket i ett pressmeddelande.

Bakslag i domstol

Patent- och marknadsdomstolen slog egentligen fast samma sak redan 2021, då man menade att kreditföretaget Svea Ekonomi (numera Svea Bank) bröt mot lagen när man krävde in förseningsavgifter när kunder dröjde med sina betalningar.

Banken överklagade, men får nu bakslag i domstol.

– Vi är nöjda med att domstolen fastställer att det är förbjudet att ta ut förseningsavgifter av konsumenter, som inte sällan ändå krävs på ersättning för dröjsmålsränta och betalningspåminnelser när de är sena med betalning av krediten, säger Ida Nyström, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO. 

Kan överklaga

Det finns visserligen fortfarande chans för Svea Bank att överklaga domen igen.

I så fall skulle frågan avgöras i tredje och sista instans – Högsta domstolen.

Men om det ska ske måste HD bevilja prövningstillstånd, något som är svårare att få igenom jämfört med lägre instanser.

– Om domen står sig måste samtliga aktörer på kreditmarknaden rätta sig efter den och förseningsavgifter för krediter blir förbjudna, framhåller Konsumentverket.

"Finns inte i lagen"

Bakgrunden till fastställandet ligger i att inkassokostnadslagen säger att ett företag enbart får kräva in ersättning för kostnader som man har haft för att få konsumenten att betala sin skuld.

– Förseningsavgift finns inte med i lagen och därför är den inte tillåten, konstaterar myndigheten.

Konsumentverket tillägger:

– Lagen syftar till att skydda konsumenten mot överdrivna krav på ersättning. 

Skulderna ökar

I januari visade ny statistik från Kronofogden att svenskarnas skulder är uppe på nya rekordnivåer.

Vid årsskiftet fanns 393 781 personer registrerade hos Kronofogden. Det är en ökning med 2 742 personer (0,7 procent) jämfört med föregående år.

– Samtidigt ökar skuldbeloppen med 7,4 procent, något som delvis kan förklaras med att skuldernas räntekostnader ökar totalskulden, framhåller myndigheten.

Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden, kommenterar uppgången.

– En stor del av ökningen beror på att skulderna växer konstant på grund av räntor. Men det handlar också om att vi får in fler skulder på högre belopp.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen