SVERIGE: Ger Ebba Busch kalla handen

2022 11 28

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) räknar med att regeringens energipolitik får ett stöd från Socialdemokraterna.

– Jag ser att vi ligger varandra väldigt nära. Socialdemokraterna ser jag som framåtlutade i det här frågorna, sa Ebba Busch till SR Ekot i helgen.

Men något stöd från S kan energiministern inte räkna med.

Det understryker Magdalena Andersson (S).

S-ledaren vill se blocköverskridande samtal om energipolitiken.

– Det låter lite som att de är fyra partier som ska prata ihop sig och sen förväntar de sig att vi socialdemokrater ska stödja det. Där vill jag vara tydlig, så fungerar det inte, ska vi stödja något så vill vi vara med och förhandla, säger Magdalena Andersson till nyhetsbyrån TT.

Ett likande resonemang för Socialdemokraternas energi-politiske talesperson Fredrik Olovsson.

– Vill man ha en överenskommelse med Socialdemokraterna, då måste man prata med oss och komma överens. Det krävs en dialog, säger han till SR Ekot.

Bjuder inte in till samtal

Ebba Busch och regeringen har inte bjudit in Socialdemokraterna till samtal. En ny energiöverenskommelse, som S föreslår, ligger därmed inte på bordet.

Den gamla överenskommelsen lämnade Moderaterna och Kristdemokraterna för tre år sedan.

Partierna riktade kritik mot villkoren för kärnkraften, som de inte upplevde som tillräckligt fördelaktiga.

Satsar på kärnkraft

I Tidöavtalet mellan regeringen och SD förekommer stora satsningar på kärnkraft.

Bland annat vill regeringsunderlaget stärka förutsättningarna för nya investeringar i kärnkraft genom statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor.

– Avgränsningarna i dagens system med gröna kreditgarantier behöver ses över så att kreditgarantierna kan användas även för nybyggnation av kärnkraft. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras 13 rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. Om staten tvingar fram en nedläggning ska ägare ha rätt till skadestånd, står det i Tidöavtalet.

Regeringen och SD vill även tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och utreda en återstart av Ringhals 1 och 2.

– En genomgående utredning av vad som skulle krävas för återstart av Ringhals 1 och 2 bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt, samt vilken systemnyttan skulle vara. Utred vad som skulle krävas för att återstarta andra kraftverk, framförallt kraftvärmeverk, som kan behövas i kompletterande syfte för att trygga Sveriges elförsörjning, framhåller partierna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen